Isfiske förr och nu…

Se film från förr –  april 1940 som skildrar lakfiske på ett fruset Vättern mellan Gränna och Visingsö
Fisket bedrevs från de typiska lakkojorna. Fisket var lika mycket en social företeelse som ett viktigt näringsfång. Filmen finansierades av Nordiska museet. Inspelningen leddes av landsantikvarie Egil Lönnberg med hjälp av en fotograf från Hasselblads i Göteborg.

Bild från nu – Karlsborgsbon Bo ”Mr Fish” Sjöberg vårvintern 2013 på Bottensjöns is. Standardutrustningen består av fyrhjulig motorcykel, släde med vindskydd, isborr, kort haspelspö, liten haspelrulle, tunn lina och blänken samt ett handburet is-ekolod. Att fiska med nämnda uppsättning kallas i USA för Ice fishing revolution.

Fiske förr och nu, vad är dess gemensamma nämnare? Jo, att inte ens i förr i tiden fanns det några klara gränser mellan fiske för nöjes skull och fångst för grytan. Med största sannolikhet var fiske även på den tiden en angenäm sysselsättning, speciellt om fisken var på bettet. Fiske är kul, ha skoj.

Boktips – Den Stora Boken om Trolling

Trollingfiske i bokform, åtminstone på svenska, är ovanligt med ett rejält undantag. ”Den stora boken om trolling” av Jan ”Mr Trolling” Olsson. Nämnda alster gavs ut 1994 på ICA Bokförlag. Trots att den 199 sidor tjocka boken har 20 år på nacken är den fortfarande aktuell. Visserligen har båtar, motorer, elektronik och fiskeutrustning utvecklats sedan dess, men fisken och vattnen är desamma. Så där är det ingen skillnad.

Trollingfiske på våra breddgrader är oftast detsamma som lax, öring eller röding på kroken. Metoden har dock en mycket bredare repertoar än så, då det i stort sett går att fånga de allra flesta rovfisk-arter via släpfiske. Allt från hårdfajtande blåfenstuna i fjärran vatten till sprallig abborre i skogssjön.

Den stora boken om trolling är kort och gott späckad med intressanta fakta som exempelvis historien bakom trollingfiskets framväxt, fisken, vattnet och bytena samt grundläggande teknik om hur praktiskt släpfiske går till plus mycket mera. Tyvärr är ”Den stora boken om trolling” (ISBN 91-534-1592-2) slut på förlaget så det gäller att söka på bibliotek, internetsajter som saluför begagnade böcker eller låna den av någon fiskevän. Den är väl värd att läsa och studera noga då den gör dig till en bättre allroundtrollare.

Författaren Jan Olsson är en av Sveriges internationellt mest kända sportfiskare tillika banbrytare inom svensk trolling. Han har sedan mitten av 1950-talet fiskat på de allra flesta håll i världen och har under årens lopp tillskansat sig stora kunskaper om sportfiske efter allehanda fiskarter i skiftande miljöer. Han var en av de allra första svenskarna som seriöst ägnade sig åt modern trolling samt även i ord och bild berättade om detta i dags- och fiskepress. Merparten av trollinginfluenserna hämtade han från de Stora sjöarna i Nordamerika.

I inledningen av boken skriver Jan; ”åtskilliga av mina finaste och lärorikaste fiskeupplevelser har jag haft i samband med trollingfiske. Och ofta har det varit dubbel glädje ombord, för trolling är mer än något annat fiske ett lagarbete. Med ny teknik har den gamla dragrodden utvecklats enormt och möjliggjort för sportfiskare att nå och njuta av fiske på tidigare ouppnåeliga vatten. Och inte att förglömma, med modern trollingutrustning kan man nu på ett ojämförligt sportsligt sätt matcha fisken när – och där – den är som mest välkonditionerad”.


I mitten av 1980-talet ingick Jan Olsson i en projektgrupp gällande Vänerlaxfrågan. Det var i den vevan som undertecknad fick närkontakt med honom och fick ta del av hans trollinrön. Tips & trix som jag bl.a. förmedlade vidare via sportfiskekrönikor i lokal dagspress mellan Vänern och Vättern.

Norge – sämsta laxfisket någonsin 2013

Aldrig tidigare har det fångast så få laxar i Norska älvar som 2013. Nedgången i Sør-Trøndelag var hela 62 procent förra året i jämförelse med perioden 1998-2012. 2013 var ett svagt laxår framförallt av mellan- och storlax. Sammantaget fångades 91.789 laxar i Norge 2013, vilket är en nedgång på 27 procent i jämförelse med tidigare år. En titt i backspegeln visar att instegen av lax från havet har sedan början av 1980-talet halverats.

Den brittiske kändisfiskaren Matt Hayes från Discovery Channel som själv driver fisketurism i Gaula är orolig och fruktar för laxfiskets framtid i de norska älvarna och anser därför att laxfisketurismen inte kan fortsätta på samma vis. Han har inga problem att folk fångar en och annan matfisk. Nej, det han anser som problem är att folk från hela Europa kommer hit och dräper vår viktigaste resurs, allt enligt NRK nyheter.  I Gaula 2013 fångades det 2 407 laxar som tillsammans vägde cirka 13 ton i jämförelse med 2012 då det drogs upp runt 40 ton.

Torstein Rognes i Gaula fiskeforvaltning anser. Citat; man må være forberedt på flere rolige sesonger, men vil ikke karakterisere dette som noen krise. Dette har vi opplevd før. Det går i sykluser, sier han”.

Forskarna är bekymrade över laxläget i Norge. Citat; ”Norge har et stort ansvar for forvaltningen av laksen. I de senere år har laksen gått sterkt tilbake, så det er viktig at vi finner ut så mye som mulig om årsaken, understreker forskningslederen”. Läs mer och se fångsttabell—>


Instegen av lax från havet upp i älvarna har sedan början av 1980-talet halverats.
(Laxarna på bild här ovan är fångade tidigt 1980-tal av Sportfishing News redaktör i Stjördalälven och Forra i Sør-Trøndelag )

Tre ”åttor” toppvikterna på 2010 års utsättning av märkt Vänerlax

Fritt fram för egna funderingar gällande fångststatistik som härrör från 1 000 märkta smolt av Gullspångslax som sattes ut vid Gaperhult, Vänern den 11 maj 2010. 25 av laxarna har i dagsläget återfångats och bokförts, alltså ett återfångsttal på 2,5 procent, vilket faktiskt är ett högt sådant när det gäller märkt fisk. Tre i topp är sk. åttor och fyran vägde 7,2 kilo och släpfiskades fast vid Vänersnäs den 22 maj 2013.

2013-01-05 fångades på trolling Norr Mittledaren, Dalbosjön en 90 cm lång Vänernlax med vikt 8 kilo

2013-01-13 fångades på trolling Jeppegrund, Dalbosjön en 88-centimetare, modell blanklax på prick 8050 gram

2013-11-14 fångades på trolling (djuprigg 9 m o Tomic TT 530) vid Djupskär, Dalbosjön en 87 cm grann 8-kilos Gullspångare.

(Medellängden på de tvååriga smålaxarna var vid utsättningstillfället den 11 maj 2010 cirka 210 mm – Ynglen hade kläckts våren 2008. Medellivslängden på en lax ligger någonstans runt sex år)

I samband med utsättning av smålaxar märks ett antal med Carlinbricka alt. Floytag. Vitsen med att ”tagga” fisk är att framtida återfångster ska visa laxens tillväxt och i viss mån även om utsättningen varit lyckad eller ej. Märkning av fisk är en ganska trubbigt metod att få fram pålitliga fakta. Inte att förglömma – för att märka fisk måste ett ingrepp göras. Det inte alls ovanligt att laxar som märkts uppvisar fula sår vid återfångst. Citat; ”SLU under notering – såret där märket satt var inte fint. Såg köttigt och infekterat ut”.

Ger fisk som märkts med Floytag bättre återfångster än Carlin? Undersökningar från USA visar att merparten av småfisken som märkts med Floytag ofta tappar taggen. Tapptalen påstås var så höga som 60 procent! Cirkapriset för märkning och registrering av en återfångad Vänerlax med Floytag ligger på upp emot 300 kr.

Även om märkena sitter fast på fisken måste myndigheterna dessutom förlita sig på att fångstmannen/kvinnan rapporterar sin fångst av märkt fisk. Oavsett vad man tycker om märkningsförsök finns rön att hämta från dessa.