Lax på släpspö får fiskenerven att gå i spinn



Släpfiske med ”akterspö” var förr om åren mer regel än undantag vid laxtrollingen i Vättern. En liten flytande vobbler alternativt en hårig tubfluga på kort lina, sjösatt i propellersprutet bakom båten fick insjölaxarna att gå till attack. Den tyngsta Vätterlax som enligt uppgift fångats via akterspö med vobbler är en honlax med vikt 14,1 kilo. Silverfisken gjorde sitt livs sista bett en kulen novemberdag 1991 i vattnen norr om Karlsborg.

Bakspöfiske är ett uttryck för fiske med korta 5-30 meters linsläpp bakom båten. Förutom vanligt trollingspö går det även bra att bakspöfiska med flugspö och tubfluga.
Ut med grejorna bakom båten. Spöt sätts därefter i spöhållaren med spötoppen riktad bakåt, alltså akterut. Fiskefarten varierar från 1,5 till 1,7 knop.
I fluglinans fall är den förhållandevis tjock, vilket gör att den liksom ormar sig fram i vågorna bakom båten, vilket ger en extra rörelse åt hårtussen.

Föreningsbandet mellan fluglina och betet (en tvåtums tubfluga är lagom stor) består av en cirka tre meter lång 0,35 mm tafs av fluorcarbonlina.
Flugmönstret, i detta fall en Cliffhanger, binds på plasttub som dressats med mylarslang black pearl. Vingen består av några strån Crystal flash och hår från räv som färgats svart.
Som huggpunkt, tillika hållare till trekroken (stl.sex) används en självlysande slang i grönt.

Cliffhangern presenterades för Vätterlaxarna för första gången i slutet av 1990-talet.
Först ut att ha en sådan i tafsspetsen var landlaxfiskarna på östgötasidan av Vättern.

Se filmklipp när Team Ajax får napp av Vätterlax på bakspö.

Minskat intresse för Mer Lax i Vättern

För att säkra laxfisket i Vättern behövs frivilliga bidrag till inköp av sättfisk. Spöfiskarna har sedan början av 2000-talet en stor del av Vätterlaxfisket i egna plånböcker. Det är tillåtet att sätta ut 20 000 smolt/år till en kostnad av cirka en halv miljon kronor. Hittills i år har det inkommit 21 900 kronor till Mer Lax i Vättern smoltkassa.

Trollare och landlaxfiskare i tusental blöter sina beten i Vättern årligen och att samla in medel till nödvändiga cirka 500 000 kronor som en utsättning av 20 000 sättfiskar/år kostar borde därför vara förhållandevis lätt. Målet har dock inte nåtts under ett enda års insamling (MLiV bildades 2003) nå ovan nämnda summa. I genomsnitt har inkommit 96 294 kr/år. 2012 års siffror landade på 93 970 kronor. Hittills i år (januari-september 2013) har MLiV smoltkassa spätts på med 21 900 kronor, vilket omräknat ger drygt 800 smolt. Intresset från sportfiskehåll att bidra med medel har bevisligen minskat i jämförelse med tidigare år.

Det framtida laxfisket i Vättern är därför i gungning, åtminstone om utsättningarna ska finansieras via frivilliga bidrag med avsändare sportfiskare.
Följdfråga. Kommer myndigheterna framledes på egen hand skaka fram medel till 20 000 smolt/år? För kännedom. I år finansierade myndigheterna utsättningen (en bantad sådan) i egen regi utan att äska medel från MLiV. Utsättningstalet av smolt 2013 landade på 5 800 smolt som levererades av Fengersfors Fiskodling.

Laxcup Vättern 7-8 december 2013
Eldsjälen, tillika ideellt arbetande Sten-Gunnar Stéenson kommer även i år på egen hand arrangera Laxcup Vättern med utgång Karlsborg. Herr Stéenson hoppade in på Laxcup Vättern-arenan så sent som 2012 då tidigare arrangörer fått nog. Laxcup Vättern 2012 genererade cirka 30 000 kronor till smolt. Årets Laxcup Vättern planeras att genomföras 7 och 8 december.

Se information om Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern