Snipfiskare bordade 10,9-kilos Vätterlax

Hjo insjölax vätterlax lax gullspångslax vättern trolling snipa urban bäckström outdoor björn blomqvist tibro

En välmatad Vätterlax som passerade tiokilosstrecket fångades lördag den 30 april i Vättern utanför Hjo. Bakom fiskafänget ståtar Tibrobon Urban Bäckström som sedan många år bogserat drag bakom sin gamla träsnipa med framgång. Hemmahamn, Björkenäs (norr om Hjo) och det var därifrån fisketuren utgick.

Urban är en sk. allmogefiskare och nyttjar fasta djuplod. Lodutterfiske efter Vätterröding är gammal tradition runt Vättern. Dock en utdöende fiskeform till det moderna trollingfiskets fördel. Två fasta rödinglängor med blad och drag fick som vanligt gå djupt på loduttern. På ytan däremot sjösattes dagen till ära två vobblers fiskade på vanliga spön med rullar, ett spö på var sida om båten. Färden gick söderut i riktning Hjo.

Det var dags för en kopp kaffe. Samtidigt som Urban fyllde koppen höll han koll på kända landmärken för att orientera sig rätt var han befann sig på böljande sjö. Det finns ingen kartplotter/gps ombord. Här gäller sjökort, kompass och landmärken. Ett ytterst spartanskt ekolod är allt i elektronikväg ombord. Skutan närmade sig Vraket, en känd fiskeplats utanför Hjo. Bottendjupet var runt 25 meter.

Plötsligt skrek det till i rullen där en 4″ Tomic TT i färg 423 satt fastknuten. Utraset som fisken i linändan bjöd på var så pass till vida överraskande att kaffet nästan sattes i halsen. Inledningsvis löpte fisken amok i riktning från båten för att därefter göra helt om och sedan i full fart komma mot snipan. Fajten var okontrollerad och vips hade fisken trasslat in sig i lina två. Efter några nervdallrande manövrar kapades trassellinan. Av fiskens styrka att döma måste det vara en rejäl lax som nappat. Fajten fortgick ytterligare en stund.

När väl fisken dök upp på 8-10 m avstånd bakom båten konstaterades fetlax. Plötsligt såg håven för liten ut! Vad göra? Urban pumpade obevekligen musten ur fisken och sökte därefter med handkraft taila den vid två försök för att få den ombord. Detta misslyckades. Därefter sökte han handhala den via gälgreppet. Även den manövern misslyckades. Lillhåven togs fram som en sista utväg. Fisken var nu helt utmattad och kunde efter bök och knök till slut tvingas in i maskorna och lyftas ombord. Vätterlax 10,9 kg – 90 cm. (vårfisket utanför Hjo har senaste veckorna bjudit de fiskande på flera granna laxar där två vägt över tio kilo)

Helix ritar och färglägger utan att tröttna!

djupkarta storgädda hot spot helix 9 humminbird outdoor björn blomqvist

Det som bara för ett tiotal år sedan ansågs som Science Fiction gällande sk. båtelektronik är idag verklighet. Den tekniska utvecklingen har varit helt makalös senaste åren och detta samtidigt som priserna på instrumenten blivit hyfsat överkomliga. Man kan skämtsamt påstå att elektronikbranschen medvetet jobbat mot att; ropen skalla – båtelektronik till alla – ska gälla.

Skärmdumpen (bild ovan) är från ett Helix 9 Humminbird som bl.a. kan spela in och samtidigt visa djupdata på skärmen i realtid där man för tillfället kör/driftar fram. Informationen lagras antingen direkt i maskinen eller på ett kraftfullt SD minneskort. Helix ritar och färglägger timme ut och timme in utan att tröttna.

Finessen med tillgång av noggranna djupkarteringar är att man får koll på bottendjupet mer exakt än vad ett ”gammalt” sjökort visar. Även att vissa stråk hyser fisk oftare än andra platser kan också utläsas av ett exakt sjökort i kombination med ett flitigt fiskande. Små ”spots” där exempelvis gammelgäddorna stryker fram.

Djupkarteringsprogrammet som finns i bl.a. Humminbird är från början framtaget av västkustbon Per Pelin. Upprinnelsen till Dr Depth (programmet kallades så från början) härrör från tidigt 2000-tal då han på allvar fattade tycke för havsfiske över vrak. Vrakfiske är ett precisionsfiske och ju noggrannare positionsangivelserna man har till bottenplatserna där vraken ligger desto effektivare blir fisket. Datan från GPS och ekolod borde kunna samköras och på vis tas tillvara på ett bättre sätt, tänkte tekniskt kunnige Per och började därför skissa på ett sådant program och på den vägen djupkarterade han vidare. Resten är historia som det så vackert heter…

heta hak storgädda gäddfiske djupspinn pelagiskt fiske outdoor.se björn blomqvist

Aktuellt gäddläge i V-sjöarna – utlekta gäddor fångas

lekgädda gäddlek vättern vänern 2016 gäddfiske harald blomqvist

Gäddleken i Vättern och Vänern är i full gång, ja t.o.m. över för vissa individer. Våren är en intensiv period både för lekgäddor och spöfiskare. Dagarna liksom flyger iväg. Jakten på storgäddan gäller bland många av landets storfiskare. Dock duggar rapporterna nu tätt att allt fler utlekta gäddor fångas. Romstinna (se den övre bilden) gäddor ger härlig vikt i vågsäcken, medan utlekta metergäddor (se nedre bild) väger lätt.  Den av lek tilltygade gäddan fångades ute på Vättern den 2 april kilometervis från närmsta lekvik.

Har paravanen någon betydelse?

 

storgädda flötestrolling paravan sidoparavan gädda rekordgädda outdoor björn blomqvist

Inte alls ovanligt att det snackas favoritbeten i fiskekretsar. Bästa gäddbetet osv. Däremot hur ofta talas det om vilken sidoparavan ska favoritbetet dras fram bakom. Följdfråga. Har paravanens utformning, vikt, gång, motstånd i vattnet samt dragvilligheten i låg (0,7-1,3 knop) fart hålla linan sträckt ut från båten någon betydelse? Nog är det så.. Ibland är det t.o.m. en speciell paravan som generar fler granna fiskar än övriga. Se bilden där vikterna (inristade i plåten) på gäddorna som dränkt just denna styrbordsparavan talar sitt tydliga språk. Har paravanen någon betydelse? Fritt fram för egna funderingar.

Glada miner med finsk trollingläpp!

trollingbroms trolling plate petter larsson finland rostfritt vänern lax öring outdoor björn blomqvist

Att på pricken när kunna ställa in båtens ”rätta” fart över vida vattenvidder vid trollingfiske är eftersträvansvärt. Alla som trollar vet att inte sällan måste båten bromsas på ett eller annat sätt för att betena ska locka fisken i djupet till attack. Den enklaste formen av ”trollingbroms” är att sjösätta en hink fäst i en tamp bakom båten. Den vanligaste bromsen är dock drivankare, typ fallskärmar som hängs utmed båtsidorna. Mer ovanligt är att nyttja en Happy Troller Plate, en mekanisk konstruktion som sätts fast på utombordarens skädda där plåtplattan sedan fälls ned bakom propellern med handkraft i förutbestämda hack, eller steg. Ovan tre nämnda trollingbromsar är ganska trubbiga verktyg att hitta den exakta trollingfarten för dagen.

Senaste nytt är en finsk läpp som bromsar skutan med nästan exakthet, typ på tiondelens knops fart.  Fiskeguide Petter Larsson, Salmonseeker har en finsk läpp på sin motor. (Se bilderna) Den av rostfritt tillverkade läppen justeras via en gedigen trimplanskolv. Det tar åtta sekunder från topp till bott att få ned läppen bakom propellern. Sedan med korta knapptryck justeras önskad fart. Sportfishing News har testat den finska läppen ombord på Petter båt och noterat att farten kan ställas in på tiondels knops fart. Önskar man exempelvis 1,6 knops fart finjusteras läppens läge till önskad fart nås. Naturligtvis spelar vind och sjögång in, men den finska läppen är förvånansvärt fartexakt. För den nyfikne kan berättas att Petter Larsson (mob: 0705 71 10 29) saluför den finska läppen. Pris 9 200 kr. ink. moms komplett med fäste, skruv, trimkolv mm. I Finland är den finska läppen väl utprovad och passar till de allra flesta motorstorlekar.

trollingbroms trolling plate petter larsson finland rostfritt vänern lax öring outdoor björn blomqvis vätternt