Kategori: Vänern

Länsstyrelsen Västra Götaland stoppar utsättningarna i Laxhall Brommösund & Baggerud

Det lagliga lax- och öringsfisket i Vänern baseras på årliga utsättningar av sättfisk. En stor utsättningsaktör sedan slutet av 1980-talet är Laxfond Vänern. Under senare år har trollingklubbar m.fl. genom insamlingar bidragit med åtskilliga sk. smoltkronor som sedan slussats ut i Vänern i skepnad av sättfiskar via Laxfond Vänerns försorg.

Inför 2019 års utsättningar har 70 000 tvååriga Gullspångsöringar beställts. (det finns ingen Gullspångslax) För att lagligt sätta ut fisk i Vänern måste man (i detta fall Laxfond Vänern) söka tillstånd.

Laxhall Brommösund, Torsö är sedan många år en erkänt bra utsättningsplats och hundratusentals prickfiskar har satts ut just där. Länsstyrelsen Västra Götaland har dock inte beviljat något utsättningstillstånd vid Laxhall i år och kommer med största sannolikhet inte tillåta några i framtiden heller. Även Baggerud i Vänerns nordöstra hörn har strukits.

Närheten till Gullspångsälven är den troliga orsaken till stoppen då risken att felvandrare (odlad fisk) går upp i Gullspångsälven ska minimeras så långt det bara går. Lägg därtill att ett förslag finns hos HaV att trollingfisket ska begränsas i Vänerns nordöstra del, alltså i Värmlandssjön. Vad Sportfishing News erfar kommer myndigheterna på sikt att endast tillåta utsättningar i Dalbosjön.

740 timmars trolling resulterade i 127 lax- och öringar

Det är inte alls ovanligt att icke initierade trollare påstår att släpfiske med tio beten per båt är, typ rovfiske. Foton på baljor fulla med lax- och öring hjälper till att hålla liv i rovfiskesnacket. För att om möjligt få ett nyanserat perspektiv på hur effektiv trollingfiske i dagsläget är följer här och nu några kalla fisketid/fångstfakta hämtade från Kinnekulleträffen 2019.

Dag 1 fredag 12 april. På startlinjen räknades 87 båtlag in. Tävlingstid kl. 07.00 till målgång 17.30 blir sammantaget 10.5 timmar. Gångtid till och från fiskeplats och riggning mm. beräknas till cirka två timmar/båt, vilket gör att varje team fiskade effektivt ca. 8.5 timmar.

Genomsnittlig fiskefart/båt beräknas till 1.8 knop x 8.5 timmar. I kilometer blir det med ett bete bakom båten ca. 28 kilometer/båt. Varje båt fiskade med tio beten x 28 kilometer = 280 kilometer. 87 deltagande båtlag x 280 kilometer blir den sammanlagda sträckan (87 båtlag x 10 beten) 2436 kilometer, alltså 243 mil! 64 team av 87 vägde tillsammans in 96 laxar och 31 öringar med medelvikt 5,59 kg. Således körde 23 båtlag tomt. Medelfångst delat på 87 båtlag (sammantagen fisketid 740 tim) gör 1,46 fisk/lag. Beskrivna fiskafänge är ett mycket, mycket bra fångstresultat.

Dag 2 lördag den 13 april fiskfångst var mer lätträknad än Dag 1. Lördagen deltog 85 båtlag och endast 33 av teamen vägde in (54 st) lax- och öringar.
Fisketid 722 timmar och 54 laxfiskar på vågen fördelade på 85 team blir medelfångst 0,6 fisk/lag.

Vänergäddan hullinglös men inte uddlös

Det tävlas i gäddfiske som aldrig tidigare. Fiskefajter utkämpas i alltifrån sydliga brackvatten och mäktiga innanhav till djupa sjöar vid polcirkelns rand. Vänergäddan med Mariestad som hemmahamn är en i den långa raden av tävlingsarenor och anses på goda grunder i seriösa gäddfiskekretsar som Sveriges bästa och ledande gäddfisketävling.

I jämförelse med andra svenska gäddfisketävlingar står Vänergäddan i en längd för sig i förhållande till antal deltagande lag och tävlingstid. Kalla fångstfakta talar sitt tydliga språk, att Vänergäddan helt enkelt är Sverigebäst!

Inför 2018 års batalj funderade tävlingsledarna Per & Patrik på vilket vis Vänergäddan skulle kunna snäppas upp ytterligare. Det var inte tal om att låta tävlingen växa i antal deltagande båtlag. Ej heller att utöka tävlingstiden från endags till tvådagars.

Tankegångarna gled in på gäddornas väl och ve. Det är ju faktiskt gäddan som är själva produkten i tävlingen. Efter en stunds funderande tog duon ett historiskt beslut; Vänergäddan skulle bli Sveriges första hullinglösa gäddfisketävling.

Därför är Vänergäddan bäst i Sverige
1. Det finns gott om gädda i tävlingsområdet, vilket är en förutsättningen för fina fångster.

2. Tävlingen genomförs en dag i mitten av maj, dryga månaden efter att gäddorna lekt och åter är i god kondition.

3. Tävlingen är endags parat med ett begränsat antal deltagande båtlag. Under cirka åtta timmars effektiv fisketid hinner man helt enkelt inte rycka i speciellt många gäddor förrän det dags att åka iland.

4. Vattentempen ligger normalt runt 10-12 grader, vilket inverkar positivt på gäddornas överlevnad efter återsläpp. Varmare vatten i kombination med en utdragen fajt rekommenderas ej. De större exemplaren är känsligare än smågäddorna.

5. Hullinglösa krokar som enkelt lösgörs ur gäddans käft används. Då mindre gäddor eller dubbletter av redan fångade metergäddor sitter på kroken kan de lätt som en plätt skakas loss i vattnet utan att behöva tas ombord. Det man med säkerhet vet är att ju kortare tid en fisk exponeras ovan ytan desto högre överlevnad.

Läs artikel Hullinglös gäddtävling Vänergäddan->

Regnbågsodling i Vänern under luppen!

 

Under några år, sommar som vinter, har en ”läckande” fiskodling vid Forshemsviken, norr om Hällekis Vänern lockat horder med fiskare att dra dit för att hiva och dra regnbåge i mängd. Hur många ton regnbåge, små som stora, som sluppit loss ut i nämnda Vänervik under senare år är oklart. Det har och är inte ovanligt att fiskare som sjösatt sitt bete i närheten av kassarna fångat tvåsiffriga tal med ”bågar” vid ett och samma tillfälle.

Regnbågarna som fångats på agnad krok har inte uppvisat några påtagliga sjukliga tecken, förutom typiska odlingsskador såsom naggade fenor. Nej, fisken har över lag varit trind och fin samt som tillagad smakat gott på tallriken. Om man däremot tagit en titt ned i odlingskassarna har läget inte varit lika muntert, vilket ingressbilden ovan visar.

En dagsaktuell koll visar att den fisk som går kvar i kassarna uppvisar tydliga tecken på ohälsa. Där flyter död fisk med svamp samt fiskar som simmar upp och ner på väg att duka under. Hälsoläget för fisken i kassarna har av privatpersoner påtalats för ansvariga myndigheter vid ett flertal tillfällen, exempelvis att Länsstyrelsen måste agera för att få stopp på djurplågeriet.

Redan 2017 var nämnda odling i blåsväder och fick då av Länsstyrelsen i Västra Götaland restriktioner att leverera fisk. Myndigheterna har således varit odlingen på ”spåren” under ett antal år. Även Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med det så kallade ”Smoltmötet” (22 feb. 2017) som tog upp sjukdomsläget på fisk i Sverige där Vänern ingår uttryckt sitt ogillande om ovan nämnda kassodling genom att kalla den för ”Kass Odling”. Trots att odlingen varit under luppen i flera år har verksamheten fått fortgå! Måhända kommer det att bli förändringar i framtida odlingsverksamhet då anläggningen så sent som fredagen den 8 februari inspekterades av Fiskerikonsulent Fredrik Larsson och Veterinär Jorge Pena från Länsstyrelsen Västra Götaland. Fiskodling ingår under djurhållning och djur som hålls i fångenskap ska till det yttersta leva ett drägligt liv och inte vanvårdas. Nämnda herrar kommer nu att  koppla in en jurist på Länsstyrelsen och arbeta vidare. Fortsättning följer….

Läs! Regnbågen vår mest betydelsefulla sportfisk

Yrkesfisket Vänern landade 2018 totalt 12,92 ton lax & öring

Vänerns yrkesfiskare rapporterar att de 2018 tillsammans landade 12 925 kilo lax och öring, vilket omräknat blir ca 3 700 blankfiskar med uppskattad medelvikt 3,5 kilo. Fördelning av fångsten är 11 136 kilo insjölax och 1 789 kilo insjööring.

Medelfångst av lax & öring de senaste fem åren är 14,58 ton. Årets fångst (12,92 ton) ligger således under snittet. Noterbart är att fångsten av öring 2018 är den lägsta i modern tid.

Historiskt sett var det under 1990-talet som nätfiskets glansdagar rådde i Vänern. På den tiden ilandfördes cirka 50 ton lax/öring årligen. Minskade fångster, javisst! Men prisbilden på lax har varit på uppåtgående under senare år, vilket till viss mån i rena kronor kompenserat de lägre fångsterna.

Vänern – nätfångad odlad lax & öring åren 2014 till 2018
2018 = 12,9 ton (11,1 ton lax & 1,8 ton öring)
2017 = 11,7 ton ( 9,3 ton lax & 2,4 ton öring)
2016 = 14,3 ton (10,1 ton lax & 4,1 ton öring)
2015 = 17,0 ton (13,5 ton lax & 3,4 ton öring)
2014 = 17,0 ton (12,4 ton lax & 4,5 ton öring)

(Fångstuppgifter Hav & Vatten)

Lax- och öringutsättningarna i Vänern finansieras av…
De årliga utsättningarna av smålaxar/öringar i Klarälven och Vänern bekostas till övervägande delen av Fortum Sverige AB (kompensationsutsättningar) och Laxfond Vänern samt frivilliga bidrag från trollingklubbar m.fl.

Utsättningarna av Gullspångslax upphör!
Från och med i år, 2019 är det slut med utsättningarna av Gullspångslax med avs. Laxfond Vänern & trollingklubbar då odlingarna Sävenfors och EM Lax i Fengerfors inte har någon G-lax att leverera. I bästa fall tidigast 2022 kan det åter finnas G-lax för leverans. Dock inte alls säkert då nämnda odlingar köper rom/yngel från Gammelkroppa Lax AB som sköter avelsfisket i Klarälven vid Forshaga. Olika anledningar har gjort att brist (gäller endast G-lax) på avelsfisk i Klarälven uppstått.