Nya regler & förbudsområden inverkar menligt på Vänerfisket!


Torsdag kväll den 10 oktober 2019 i Kristinehamns Båtklubbs lokaler vid Vänern, hölls ett första möte med anledning att HaV den 27 september presenterat ett förslag om utökat yttre och inre fredningsområde utanför Gullspångsälven. Förslaget kommer att bearbetas av myndigheterna under hösten och en remiss förväntas komma i januari 2020.

HaV; ”Bestånden av gullspångslax och gullspångsöring är starkt hotade. Viktigt att komplettera åtgärder för att förbättra miljön i Gullspångsälven med ökat skydd av gullspångslax och gullspångsöring under lekvandring och uppväxt. Behovet av ökat skydd av gös och gädda under lekvandring och lekperiod”.

Om förslaget genomförs ”rakt av” kommer trolling- och utterfiske o dragrodd att förbjudas året runt i ett utökat yttre förbudsområde. Enkelt förklarat kommer det nya förbudsområdet vara från Baggerud i norr till Sjötorp i söder (ca 2,4 mil) och ungefär 1,5 mil ut i sjön från strandlinjen räknat. Ytan det handlar om är drygt en fjärdedel av Värmlandssjön, Vänern. Lägg därtill att det fria handredskapsfisket, modell spinnfiske efter abborre och gädda, kommer förbjudas en stor del av året i det föreslagna nya inre fredningsområdet.

Initiativtagare till mötet den 10 okt i Kristinehamn är Fiskeguide Petter Larsson som backades av Magnus Öman från Karlstad. Sammantaget räknades 19 personer in som alla på ett eller annat sätt har med bygden/fisket att göra. På plats fanns exempelvis tre fiskeguider, några yrkesfiskare, campingägare (Camp Baggerud), ordförande för hamnföreningen Pipan i Gullspång m.fl.

Unisont konstaterades att HaV förslag om utökade fredningsområden snarare känns som en avveckling och inte en utveckling av fisketurismen i Vänerns nordöstra del.

Tydligt från myndighetshåll är att det saknas en genomarbetad konsekvensanalys innan förslaget presenterades. Det saknas också analys på hur många fler laxar som kommer leka om förslaget blir en verklighet. Fokus ligger på nya förbudsområden i jmf med huvudproblemet kraftverket i Gullspångsälven. Statistik över laxfiskebestånden i Gullspångsälven verkar också oklar. Det behövs ett biologiskt underlag på hur många G-fiskar som i dagsläget behövs för att hålla liv i beståndet.

Fiske efter andra arter (exempelvis spinnfiske efter gädda o abborre) som utan problem kan fiskas i området hämmas. Det saknas en tydlig agenda från myndigheterna, förvaltningsplan. Vad är det förväntade resultatet, egentligen? Lägg därtill att Jordbruksverkets främjandeansvar för fiskeintresse beaktas ej.

Sportfishing News var fredagen 11 oktober i kontakt med Peter Belin, Sportfiskarna Värmland och ställde frågan. Om Sportfiskarna i dagsläget (läs 11 oktober 2019) aktivt jobbar/fördjupar sig i frågan om utökade fredningsområden utanför Gullspångsälven? Svar, nej. Men, när väl remissen är lagd i januari 2020 kommer Sportfiskarna på ett eller annat sätt att agera enligt Peter Belin.


På Sportfiskarnas hemsida Sportfiskarna.se under nyheter publicerades 30 september Citat; ”Sportfiskarna är positiva till fiskeregleringar som ytterligare kan skydda Gullspångsälvens hotade stammar. Men för att rädda den vilda Gullspångslaxen är det viktigaste att se till att lek- och uppväxtområden i Gullspångsälven fungerar när det gäller tappning och utformning samt att dessa områden kan utökas, vilket det nu pågår arbete för, kommenterar Peter Belin, Sportfiskarna Region Väst, kontorschef Värmland”.

Laxlös Vänerutsättning 2019 – endast Gullspångsöring gäller!

All sättfisk som sattes ut i Vänern 2019 baseras fullt ut av Gullspångsöring. Således är 2019 ett historiskt år, åtminstone i sättfisksammanhang gällande Vänern. Det finns helt enkelt inga smolt av Gullspångslax att tillgå. Av olika anledningar har avelsfisket på Gullspångslax fallerat de senaste åren. Om odlad Gullspångslax ska ”räddas” i närtid beror på antalet avelsfiskar (fettfenan- och höger bukfena klippt) som återvänder till Klarälven och in i fiskfällan i Forshaga i höst. GL-fiskar som under senhösten (vanligtvis i november) kramas på rom och mjölke. Notera att ingen ”back up”, typ godkänd odlingslinje av Gullspångslax finns i reserv på land. Även om beslut tas 2019 att det med omedelbar verkan ska satsas på ”moderfisk” på landbacken kommer det från nu att ta 5-7 år att få fram utsättningsklara laxsmolt.

Årets utsättningstal av Gullspångsöring är följande; 54 550 tvåårig Gullspångsöring från Sävenfors Fiskodling, 14 000 tvåårig Gullspångsöring från EM-lax Fengersfors samt ca. 20 000 ettårig Gullspångsöring från Fortums odling som drivs av Gammelkroppa lax AB.

De tvååriga (68 550 st.) Gullspångsöringarna (ca 100 gr st.) har via Laxfond Vänern  försorg hamnat i innanhavet. Se kartbild nedan där platserna som utsättningarna skett. Laxfond Vänern med backning från Fiskeklubbar, Trollingtävlingar m.fl. har som mål att nå utsättningstal 90 000 tvååriga sättfiskar/år.

2 maj 12 000 tvåårig Gullspångsöring Kinneviken (Sävenfors Fiskodling)
4 maj 10 550 tvåårig Gullspångsöring Sunnanå (Sävenfors Fiskodling)
14 maj 2 000 tvåårig Gullspångsöring Upperud (Sävenfors Fiskodling)
15 maj 10 000 tvåårig Gullspångsöring Örnäs (Sävenfors Fiskodling)
16 maj 10 000 tvåårig Gullspångsöring Hjortens Udde (Sävenfors Fiskodling)
20 maj 10 000 tvåårig Gullspångsöring Kinneviken (Sävenfors Fiskodling)
31 maj  14 000 tvåårig Gullspångsöring Gaperhult (EM-lax Fengersfors Fiskodling)

De ca. 20 000 st. ettåriga småöringarna (ca 25 gr st.) som sattes ut i Grums, Vänern den 13 maj har finansierats av Fortum. Utsättningen ingår/räknas in i kraftbolagets årliga kompensationsutsättningar där merparten av fisken spolas ut i Klarälven, men ibland en del också i Vänern. Ett årligt genomsnittstal på 175 000 sättfiskar av stammarna GL, GÖ, KL, KÖ gäller. Vissa år sätter Fortum ut fler fiskar än så, andra år färre. De år som utsättningsantalet understiger 175 000 balanseras upp till godkänd nivå med fisk från de goda sk. överskottsåren.

Åren 2015-2018 har det totalt satts ut 432 582 Gullspångslaxar i Vänern & Klarälven fördelat på 224 570 ettåriga och 212 727 tvååriga.
318 686 (74% av 432 582 st.) med fettfenan & höger bukfena klippt och övriga 113 896 (26%) med bara fettfenan klippt.

Gullspångslax totalt 2018 = 87 361 fördelat på 53 180 tvååriga och 34 181 ettåriga. (42 000 endast klippt fettfena och 45 361 klippt fettfena & höger bukfena)

Gullspångslax totalt 2017 = 174 138 fördelat på 68 758 tvååriga och 105 380 ettåriga. (34 300 endast klippt fettfena och 139 838 klippt fettfena & höger bukfena)

Gullspångslax totalt 2016 = 85 975 fördelat på 40 630 tvååriga och 45 345 ettåriga. (22 696 endast klippt fettfena och 63 279 klippt fettfena & höger bukfena)

Gullspångslax totalt 2015 = 85 108 fördelat på 45 444 tvååriga och 39 664 ettåriga. (14 900 endast klippt fettfena och 70 208 klippt fettfena & höger bukfena)

Källor; Fortum Sverige AB, Fiskodlingarna Sävenfors, EM Lax och Gammelkroppa Lax AB samt Länsstyrelserna Västra Götaland, Värmland och Laxfond Vänern m.fl.

Vänergäddan, Mariestad 2019 – 42 båtlag deltar


Vänergäddan 2019 deltar 115 personer fördelade på 42 båtar. Start- och mål är hamnen Mariestad. Start 07.30 och senast i hamn 17.00

Fiskas hullinglöst
Det är sjätte året i rad som VG hålls. Inför 2018 års upplaga infördes regeln att krokarna på betena skulle vara hullinglösa, vilket gäller även i år. Enda skillnaden mot tidigare år är att antalet deltagande båtlag utökats till 42 stycken, vilket i viss mån kan härledas till det ökade trycket att få delta. Kombinationen hullinglöst fiske och gäddfisketävla passar både gäddorna och de tävlande!

Hullinglösa Vänergäddan gillas av gäddorna & tävlande!

Lördag den 18 maj är det åter dags för Vänergäddan med start- och målgång Mariestads hamn. Det är sjätte året i rad som VG hålls. Inför 2018 års upplaga infördes regeln att krokarna på betena skulle vara hullinglösa, vilket gäller även i år. Enda skillnaden mot tidigare år är att antalet deltagande båtlag utökats till 42 stycken, vilket i viss mån kan härledas till det ökade trycket att få delta. Kombinationen hullinglöst fiske och gäddfisketävla är tydligen ett populärt koncept både för gäddorna och de tävlande!

Tävlingsledningen av Vänergäddan visar uppenbarligen vägen, vilket borde stämma till eftertanke och uppmuntran hos övriga arrangörer att införa hullinglöst.

Läs mer om Vänergäddan–>