Trolleri med hemmagjort skeddrag lurade 8,52-kilos insjööring i Sommen

På Malexander Sportfiskeklubbs hemsida rapporterar dess ordförande, Henry Hermansson från Mjölby att han lördagen den 17 januari körde ett släpfiskepass på Sommen. Sjön är främst känd för sina stooora rödingar och några av bjässarna har under årens lopp toppat Sveriges rödinglistor.

I sammanhanget kan berättas att Henry fiskar både ofta och gärna med egentillverkade skeddrag. Handknackade skedar som funkat ypperlig även i Vättern. Så sent som april 2014 fångades Henry en Vätterröding med vikt 7,62 kilo på en hemmaknackat skeddrag.

En vägg full med vobbler av konstnär Henry Hermansson i artikel Corren.se—>

I lördags efter att några rödingar luftats och släppts åter sög det till på hemmagjort drag som fiskades sex meter ned i för dagen 2,5 grader kalla vattnet. Fajten var spännande och bjöd bl.a. på rulltjut och ca 40 meter långt utras av fisken i djupet. Väl i håven kunde Henry konstatera att han fångat en av Sommens storöringar. Fisken behölls och vägdes samt mättes noggrant på landbacken till 8 520 gram, 85,5 cm längd med midjemått 54 cm. Fiskfångsten kommer anmälas till Sportfiskarnas storfiskregistrering.

Läs Henrys egna berättelse här–>

Arkivbild Vätterröding april 2014

Camyti & son klippfiskade Vätterlax innan nedsläpp!

Blekingebon Peter ”Camyti” Johansson och sonen Tim sökte idag, söndag 18 jan. 2015 fiskelyckan från Vätterns klippor söder om Hästholmen som uppladdning inför hockeymatch. Tim (23 år) är till vardags hockeyspelare i den Australienska ligan. I kvällens match representerar semesterledige Tim dock sin ungdoms klubb, Sölvesborg och motståndare är klappklappspelare i Motala.

Det var första gången som Tim fiskade lax från klipporna. Peter har försökt tidigare, men gått bom.

Far & son hade varsitt 20 grams Snapsdrag i beteshakarna. Efter att plåtbitarna tagit vatten lät de dragen sjunka i ca 15 sekunder innan de vevades hem. Vinden, ca 8 m/s kom från s/v och tryckte in både betsfisk och predatorer strandnära. Redan i fjärde kastet! krokade Tim en godkänd (över minimått 60 cm) lax. Två timmars senare hade duon fått nog. Då hade tre godkända laxar synat klipporna. Den tyngsta, en femkilos nöp på Peters drag och var den enda av laxarna som duon Johansson behöll.

Säg Peter ”Camyti” Johansson och de allra flesta inom trollingsvängen som har ett historiskt kunnande i ämnet vet vem han är eller hört talas om honom. Trollat har han gjort sedan 1980-talet och på den vägen är det fortfarande. Hemmahamn är Sölvesborg, Blekinge.

På betesfronten är Peter mest känd för är då han i början av 2000-talet tillsammans med ABU:s försäljningschef Olle Lidesjö tog fram egna färger på vobblern Tormentor samt även var drivande kraft bakom doftbetet Berkley Gulplöja tillkomst. Premiären var vid Kinnekulleträffen, Vänern 2007 då varje deltagande båtlag fick motta prover av stinkande Gulplöjor. Finessen med doftbete är att gummifisken går att återanvända gång efter annan. Detta under förutsättning att betet förvaras tättslutet i påsen med ”soppa” som den levereras i. Gulplöjan är ett gångbart substitut och komplement till äkta benlöja.

När det gäller vobblerserien Camyti Collection Tormentor presenterades den som nyhet i ABU Napp & Nytt 2003. Vobblern fanns på marknaden sedan något år dessförinnan, då under namnet Terminator. Nyheten med Peters serie av Tormentor 9 cm var att han tagit fram sju egna färger, en Camyti Collection. Innan Peter lät kollektionen sjösättas bland en större krets av trollare hade vobblerns fisklighet testats ordentligt. Vid ett träningsfiske sommaren 2002, inför bataljen Hjodraget Vättern, nöp han en 9,16-kilos Vätterlax på en egenmålad Tormentor. Hösten samma år tog han hem segern i Kållandsöträffen Vänern via en Tornmentor i färg Cam 1. Vid Sunnanåträffen Vänern 2002 visade sig Cam 1:an ånyo vara en kulör av rang då ett halvdussin granna Vänerlaxar fastnade för samma bete. Man kan med rätta påstå att Camyti Collection var infiskad innan den introducerades våren 2003. Några av färgerna, Cam 5 och Cam 6, har sin upprinnelse hämtad från frugan Camillas nagellack. Även glitter finns på något av betena som en extra lockelse.

För kännedom: Den hittills tyngsta insjölaxen som gått bet på en Camyti Collection Tormentor är en 13,33-kilos Vätterlax från december 2005 fångad av Team Regal 1 från Vårby.

Water Melon i brackvatten fick 12 kilos silverfisk att gå bet

Fiskeguide Johan Abelsson är sedan våren 2014 bosatt i Skåne nära Simrishamn. En ”naturlig” flytt från tidigare hemort Åkersberga då han sedan 1990-talet pendlat till Simrishamn för att guida. Numera om så bara för några få timmar är han redo för fiske. Startsträckan från hemmet till att äntra båten, en Carolina Classic 28 för vidare färd ut på havet är bokstavligen kort även tidsmässigt. Onsdagen den 7 januari 2014 var just en sådan ”kort” dag. Laxar fångades med en 12:a i topp som bedrogs på en Ismo Magnum, Water Melon.
Läs fångstrapport samt se filmklipp->

Trollingskeden Ismo Magnum är en av de bästa skedarna till Östersjölax, åtminstone om man ska förlita sig på officiella fångstlistor. Ismo Raunemaa är Magnumskedens upphovsman. Det var i början av 1990-talet som han drog igång tillverkningen. I dagsläget är det företaget Gladsax Fiske AB i Forsheda som står för produktionen och tillhandahåller i runda slängar två hundra standarfärger av Ismo Magnum. Utöver dessa finns det en radda sportfiskebutiker som ”patenterat” egna färgsättningar och som bara finns att tillgå i deras butiker.

Möt S-G Stéenson i MMF nr.7/8-2014

När det arrangeras större trollingtävlingar i Vänern och Vättern förknippas dessa ofta med Mariestadsbon Sten-Gunnar Stéenson då han sedan många år varit tävlingsledare. Han om någon kan med rätta kallas för trotjänare i trollingfiskets tjänst.

Möt Sten-Gunnar i ett personporträtt signerat undertecknad i gratismagasinet Mitt Fiske nr.7/8 2014 sidan 196 ->

I artikeln berättas bl.a. om hur Sten-Gunnar i mitten av 1950-talet fångade sin första gädda på spö, hur släpfiskekarriären på Vänern under 70-talet började, hur det gick till då han sommaren 1991 i Sibirien knep världsrekord på Taimen och mycket mera….

Silverblank tia från Vättern i Kristofer Larssons händer

Kristofer Larsson, Team De Gule från Laxå ingår from. idag, den 21 december 2014  skaran av trollare som fångat Vätterlax med vikt över tio kilo. Tillsammans med fiskekompisen Andreas Jansson utgick de i morse båtledes från Olshammar för skumpig färd söderut i riktning L:a Röcknen och Boganäset. Nämnda område har senaste veckorna leverat en och annan grann insjölax med en 10,25-kilos  i topp

Radarparet Larsson & Jansson hade inledningsvis ett sparsmakat fiske. Det var först framåt lunchtid som det brett svepande ekolodet indikerade betesfisk på skärmen. Ansamlingar av spigg brukar locka lax. Så även denna gång. En sjukilos blanklax var först ut att leverera tung gung i spöna. Andreas fick förmånen att spöa upp nämnda ”larre”. Sedan stod Kristofer på tur. Plötsligt blev den tjong i djupriggssträngen där en flasher, modell Big Shooter 11″ i Green Haze med en på 120 cm tafs grönaktig  Wiikarn drogs fram åtta meter ned i vattenmassorna signalerade fast fisk.

I villervallan hade dock bromsarna dragits åt hårt på ABU Ambassaderrullarna. Trots tajt broms slet fisken i djupet ut över 100 fot i ett första utras. Ooops, måste vara en stor lax, eller? Efter en spännande dragkamp kunde till slut håvmästare Andreas näta en med Carlinbricka märkt sargad 98 cm 10,12 kilo tung Gullspångslax. Ett nytt pb på insjölax för Kristofers var ett faktum. Dagen avslutades med ytterligare en lax i baljan, en femkilos. Laxarna högg i motsjö i trollingfart något över två knop.

Storlaxen var Carlinmärkt med nummer SLR 97893. Hantverket bakom märkningen är signerad Länsstyrelsen och lillaxen taggades oskadd som stirr (således inte som smoltad) den 19 april 2012, allt enligt protokoll. Fisken härrör från Sävenfors Fiskodling och sattes ut den 9 maj 2012 i Starbäck hamn i sydvästra delen Vättern. Tilläggas kan att märkning av sättfisk i Vättern sedan i år, alltså 2014 tillhör historian.



I samband med utsättning av smålaxar i Vättern har en viss procentsats av det totala utsättningstalet märkts med grön Carlinbricka alt. Floytag. Vitsen med att ”tagga” fisk är att framtida återfångster ska visa laxens tillväxt och i viss mån även om utsättningen varit lyckad eller ej.

Märkning av fisk är en ganska trubbigt metod att få fram pålitliga fakta. Inte att förglömma – för att märka fisk måste ett ingrepp göras. Det inte alls ovanligt att laxar som märkts uppvisar fula sår vid återfångst. Citat; ”SLU under notering – såret där märket satt var inte fint. Såg köttigt och infekterat ut”.

Ger fisk som märkts med Floytag (bild nedan) bättre återfångster än Carlin? Undersökningar från USA visar att merparten av småfisken som märkts med Floytag ofta tappar taggen. Tapptalen påstås var så höga som 60 procent! Även om märkena sitter fast på fisken måste myndigheterna dessutom förlita sig på att fångstmannen/kvinnan rapporterar sin fångst av märkt fisk. Myndigheterna har valt att from. 2014 avsluta märkning av lax i Vättern.