82 000 tvååriga G-öringar sätts ut i Vänern 2020

Utsättningstalen av tvåårig Gullspångsöring i Vänern 2020 beräknas i runda slängar bli något över 80 000. Utsättningsplatser och antal sättfisk se nedan. Tilläggas kan att för andra året i rad sätts ingen Gullspångslax ut i Vänern från odlingarna Sävenfors och EM-lax. För kännedom:  Sävenfors Fiskodling har 2020 valt att sponsra med 2 000 tvååriga Gullspångsöringar.

27 april 10 500 G-öring Kinneviken Sävenfors Fiskodling
28 april 10 500 G-öring Kinneviken Sävenfors Fiskodling
29 april 10 000 G-öring Hjortens udde Sävenfors Fiskodling

5 maj 10 000 G-öring Hjortens udde Sävenfors Fiskodling
6 maj 10 000 G-öring Örnäs Sävenfors Fiskodling
8 maj 10 000 G-öring Rudsviken Sävenfors Fiskodling
11 maj  2 000 G-öring Dalbergså Sävenfors Fiskodling
11 maj   4 000 G-öring Upperud Sävenfors Fiskodling

Spannet 80-120 gram är vikterna på de tvååriga Gullspångsöringarna som levereras av Sävenfors Fiskodling

Datum 7 maj 20 000 G-öring Gaperhult EM-lax
OBS! Utsättningen (7 maj) har flyttats fram. Osäkert i nuläget när den sker

2019 sattes det inte ut så mycket som en enda liten Gullspångslax vare sig i Klarälven eller Vänern. En historisk händelse i Vänerns moderna era. Avsaknad av tillräcklig mängd med frisk avelsfisk är den främsta orsaken till uppkommet läge. Få eller inga befruktade romkorn är lika med tomma odlingskar. Noll Gullspångslax! Inledningen av 2020-talet ser fortsatt mörk ut för sjöns juvel, Gullspångslaxen.

14,33 ton lax, röding och öring nätades i Vättern 2019

Totalt 14 330 kilo (2018 =13 317 kg) laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2019. Källa Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2019 = 0,95 ton lax
2018 = 0,91 ton lax
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2019 via yrkesfiske landade på 959 kilo (ca 275 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) Blankfiskar som härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax. Noterbart är att 2019 samt 2018 års fångstsiffror av lax är de lägsta sedan 1970-talet då de regelbundna utsättningarna av smålaxar startade. Nytt för 2019 är att utsättningarna av Gullspångslax upphört och ersatts av småvuxen Klarälvslax->

Sedan tidigt 2000-tal är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smolt/år. Utsättningsplats är Starbäcks hamn som ligger i Vätterns sydvästra del.
(Sportfiskets uttag av lax i Vättern beräknas vara högre än yrkesfiskets fångster)

Vättern – röding (vildfångad)
2019 = 8,49 ton röding
2018 = 8,81 ton röding
2017 = 8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding noterades 2019 till 8,494 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 650 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2019 = 4,87 ton öring
2018 = 3,58 ton öring
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) via nät åren 2014-2019 har legat på ett snitt av 4,10 ton/år. 2019 nätades ca 2 430 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara rejält mycket högre än yrkesfiskets)

Yrkesfisket i Vänern redovisar kraftigt minskade fångster av lax & öring 2019.

Vänerns yrkesfiskare rapporterar att de 2019 tillsammans landade 7 815 kilo lax och öring, vilket omräknat blir ca 2 200 blankfiskar med uppskattad medelvikt 3,5 kilo. Fördelning av fångsten är 4 944 kilo insjölax och 2 871 kg kilo insjööring.

Medelfångst av lax & öring de senaste fem åren har legat på 12,80 ton/år. Årets fångst (7,81 ton) ligger således mycket under snittet. I jämförelse med 2018 års fångstal (12,9 ton) är 2019 siffror 5,1 ton lägre. Historiskt sett var det under 1990-talet som nätfiskets glansdagar rådde i Vänern. På den tiden ilandfördes cirka 50 ton lax/öring årligen

Vänern – nätfångad odlad lax & öring åren 2014 till 2019
2019 =  7,8 ton ( 4,9 ton lax & 2,8 ton öring)
2018 = 12,9 ton (11,1 ton lax & 1,8 ton öring)
2017 = 11,7 ton ( 9,3 ton lax & 2,4 ton öring)
2016 = 14,3 ton (10,1 ton lax & 4,1 ton öring)
2015 = 17,0 ton (13,5 ton lax & 3,4 ton öring)
2014 = 17,0 ton (12,4 ton lax & 4,5 ton öring)

(Fångstuppgifter Hav & Vatten)

Lax- och öringutsättningarna i Vänern finansieras av…
De årliga utsättningarna av smålaxar/öringar i Klarälven och Vänern bekostas till övervägande delen av Fortum Sverige AB (kompensationsutsättningar) och Laxfond Vänern samt frivilliga bidrag från trollingklubbar m.fl. Noterbart i sammanhanget är att 2019 sattes ingen Gullspångslax ut vare sig i Vänern eller Klarälven. Även i år, 2020 kommer utsättningarna av Gullspångslax nollas.
Läs mer om Vänerlax/öring här->

Förslag Förbudsområde Vänern skjuts på framtiden

 

Mariestadstidningen 20 januari 2020 – artikel av Johan Eklöf

Citat:
”I januari skulle Havs- och vattenmyndigheten kommit med en remiss gällande ett större fredningsområde i Vänern. Men efter kritik från främst fiskare kommer förslaget att ses över och remissen skjutas på framtiden.

Beståndet av vild Gullspångslax är hotat och laxen är därför förbjuden att fiska. EU har gett direktiv om att insjölaxen måste skyddas. Havs-och vattenmyndigheten har, i samråd med länsstyrelsen, arbetat fram åtgärder för att förbättra statusen för Vänerns bestånd.

– Länsstyrelsen påpekade att fisket i östra delen av sjön påverkar den vilda Gullspångslaxen negativt, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Meningen var att det nya fredningsområdet skulle sträcka sig från Sjötorp i söder till Baggerud i norr, en sträcka på nästan fem mil. Den skyddade delen skulle omfatta ytterligare 1,5 mil rakt ut från land. Dessutom skulle ett flertal fiskemetoder förbjudas. Däribland trolling, dragrodd och bottensatta nät. Yrkesfiske skulle portas helt.

– Tanken var att förbjuda alla metoder som riskerar att fånga Gullspångslax eller störa dess levnadsmönster.

Kritiska fiskare
Men förslaget väckte irritation och frustration från främst drabbade fiskare. Synpunkter vällde in till Havs- och vattenmyndigheten.

– Fiskarnas uppfattning var att de inte alls tar upp vildlax och att trollingfiskare brukar återutsätta fisken, precis som man ska göra. De var också frågande kring hur deras metoder påverkar laxbeståndet, säger Sofia Brockmark.

I en insändare i MT på julafton gjorde skribenten ”Fundersam fiskare” en lång utläggning om vad som skulle kunna hända om förslaget blivit verklighet. Bland annat stod det att ”allt fiske riskeras att slås ut”.

Har du förståelse för kritiken?
– Absolut. Det tilltänkta fredningsområdet var ju betydligt större än tidigare, vilket innebär att de skulle behövt hitta nya ställen.

Synpunkterna har gjort att förslaget omprövas i skenet av ett helt nytt diskussionsunderlag.

– Vi har fortsatt att samtala med beaktande av den nya information som kommit in. Remissen kommer tas fram utifrån all kunskap vi har om Gullspångslaxen.

Hur kommer det nya förslaget att skilja sig gentemot det gamla?
– Det vill jag inte gå in på innan det är helt klart.

Om allt går enligt plan kommer remissen någon gång under våren.

– Även då finns möjligheter att komma med information och konstruktiv kritik innan ett beslut tas, säger Sofia Brockmark”.

Kolla in länkarna
Förslag på utökat fredningsområde i Vänern (september 2019)
Nytt förbud – kan bli dödsstöten för fisket (oktober 2019)

 

Fiskliga händelser i Vättern under 2010-talet

En hel del har hänt på Vätterfronten under 2010-talet. Exempelvis våren 2016 fångades ett nytt Svenskt rekord på gädda, en 21,07-kilos med längd 128 cm. Lägg därtill att den numera mycket populära fiskemetoden vertikalfiske efter röding introducerades sommaren 2010.

Öringfångsterna har pekat uppåt under gångna decenniet, vilket till stor del beror på lyckade biotopjobb i tillrinnande lekvattendrag. Ju fler romkorn som kläcks, högre överlevnad på smolten vilket per automatik ger bättre återfångster.

Laxfisket är i nuläget svajigt. Åren 2011-2014 var däremot bra. Fångstresultaten från senaste stortävlingar som Hjodraget och Laxcup Vättern samt mindre klubbtävlingar visar på usla laxfångster. Som lök på laxen har utsättningsmaterialet av Gullspångsstam blivit en bristvara och fr.o.m. i år ersatts med småvuxen Klarälvslax->>

2010 inleddes med kyla och is. Det skulle dröja till mitten av april innan isen försvann i skärgården och gäddfisket i öppet vatten kom igång. Vårfisket efter ”suggor”, alltså stora lekgäddor är synonymt med Vätterns norra skärgård.

2010 års Vättersugga, tillika Sveriges tyngsta nämnda år, vägde 17,20 kilo med längd 124 cm. Fångstdatum 20 april. Se bild ovan. 2011 års tyngsta Vättergädda vägde 18,78 kg och mätte 125 cm. 2015 års tyngsta vårgädda vägde 18,26 kg med längd 124 cm. Svenska rekordgäddan 21,07 kg med längd 128 cm->> fångades den 1 april 2016. Ytterligare en Vättergädda som sticker ut är en kustfiskefångad 17,5-kilos från klipporna norr om Granvik den 22 januari 2017. Se bild nedan.



2010 Vertikalfiske efter röding introduceras

Fiskekompisarna, tillika närkingarna Stefan ”Källan” Källström och Jonas Svensson ställde en afton i juli 2010 båtfärden till norra delen av Vättern i närheten av Stångskäret för att fiska röding. Gammalt, hederligt rödingfiske stod bl.a. på programmet. Båtpimpelfiske, spö och blänke är rödingfiske på gammalt vis.

Radarparet Stefan och Jonas hade förutom pimpelgrejor även tagit med sig haspelspön för att om möjligt betvinga röding på dessa. Jonas hade några dagar tidigare fångat Vätterns första sk. vertikalröding, en 65 centimeters på jigg. Rödingen i djupet registrerades via ekolod för att sedan ”prickskjutas” med jiggen.

Däremot tekniken att tokveva hem betet från djupet tillskrivs inte Stefan eller Jonas. Nej, det är Jonas fru, Ann Charlotte som av misstag tokvevade fast första rödingen. Efter några timmar på sjön utan något napp ville hon hem, och i frustration började hon tokveva upp jiggen. Pang! så satt den där. Resten är som sagt historia. Fröet till det moderna rödingfisket var sått. Stefan är i vissa fiskekretsar en kändis och via sitt kontaktnät inom fiskesvängen spred han de vertikala rödingrönen vidare.


2010
Under tre dagar i augusti genomfördes provfiske efter röding via trolling. Bakom projektet stod Länsstyrelsen Jönköping.

Fångade rödingar, oavsett storlek, märktes med sändare och släpptes åter och följdes sedan via pejling för att se utfallet av Catch & release.

2011-2014 var laxfisket bra. Lyckade utsättningar av Gullspångslaxar var orsaken. Kustfisket var nämnda säsonger glimrande. En nybörjare inom kustfiskegebitet fångade under sin första säsong, senhösten 2013 hela 17 laxar! Kustfiskare med rutin firade även de triumfer->>

Laxfisket i Vättern är helt beroende av regelbundna, tillika lyckade utsättningar av smålaxar och storleken på utsättningstalen är den yttersta gränsen på återfångsttalen. Det går helt enkelt inte att dra upp fler laxar än vad som satts ut.


Vätterns unika karaktär med branta klipphyllor och bråddjup ända in till land gör att strandfiske funkar. Att det är tillåtet att fritt fiska från land härleds till våren 1985 då det fria handredskapsfisket infördes.

2013 Gigantisk Vätterröding fångades via lodutter


Lördag förmiddag den 31 augusti äntrade Smålänningen Bo Wiblom sin nio meter långa Vättersnipa i Gränna hamn för några timmars rödingfiske på Vättern. Via metoden lodutter med kopparspinnare fångade Bo tidernas tyngsta röding. På Gränna Fiskrökeri krönta våg visade exakt 10,3 kilo, en hanfisk som mätte 90 cm.

Lodutterfiske efter Vätterröding är en gammal tradition runt Vättern.->> 
Dock en utdöende fiskeform till det moderna trollingfiskets fördel.

2014 avslutades märkning av lax i Vättern.


Vitsen att ”tagga” fisk är att framtida återfångster ska visa laxens tillväxt och i viss mån även om utsättningen varit lyckad eller ej. En ganska trubbigt metod att få fram pålitliga fakta. Perioden 1982-2002 där 48 000 märkta laxungar ingick visade på hela 18,4 procent återfångst, vilket är ett mycket högt tal.

2015. Vätternvårdsförbundet rapporterar att uppemot 30 000 rödingar beräknas återutsättas vid fritidsfiske i Vättern varje år.


Kunskapen om rödingens överlevnad vid återutsättning är begränsad men en genomförd studie i Vättern visar att dödligheten ligger mellan 10-30 procent på återutsatt röding.

2015. Sportfiskeförbundet tar över ansvaret för utsättningarna av sättfisk till Vättern->>

2017 Klimatförändringar hotar ekosystemet i Vättern->>
-Klimatförändringarna kommer att förändra hela detta kallvattenekosystem som har varit mer eller mindre oförändrat sedan inlandsisen drog sig tillbaka, säger Måns Lindell på Vätternvårdsförbundet. Varmare Vättern kan slå hårt mot djur- och växtliv i sjön, till exempel rödingen. Forskare vid Örebro universitet har i en pilotstudie sett att halterna av mikroplaster ligger tio gånger högre i Vättern än i Östersjön.

2018 Sista utsättningen av Gullspångslax i Vättern?->>

2019 Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars informationsmöte under temat Har laxfisket i Vättern en framtid?->>

2019 Laxcup Vättern vid vägs ände!
Laxcup Vättern har sedan starten 1991 förknippats med tuff vintertrolling med chans på stor insjölax. En tillbakablick 1991-2019 visar att under alla dessa år har 25 st. Laxcup Vättern genomförts av 27 möjliga. Sedan 2012 till dags datum är det Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening med backning av externa krafter som arrangerat. Ynka 11 laxar vägdes in 2019->>