Totalt 14 330 kilo (2018 =13 317 kg) laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2019. Källa Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2019 = 0,95 ton lax
2018 = 0,91 ton lax
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2019 via yrkesfiske landade på 959 kilo (ca 275 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) Blankfiskar som härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax. Noterbart är att 2019 samt 2018 års fångstsiffror av lax är de lägsta sedan 1970-talet då de regelbundna utsättningarna av smålaxar startade. Nytt för 2019 är att utsättningarna av Gullspångslax upphört och ersatts av småvuxen Klarälvslax->

Sedan tidigt 2000-tal är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smolt/år. Utsättningsplats är Starbäcks hamn som ligger i Vätterns sydvästra del.
(Sportfiskets uttag av lax i Vättern beräknas vara högre än yrkesfiskets fångster)

Vättern – röding (vildfångad)
2019 = 8,49 ton röding
2018 = 8,81 ton röding
2017 = 8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding noterades 2019 till 8,494 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 650 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2019 = 4,87 ton öring
2018 = 3,58 ton öring
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) via nät åren 2014-2019 har legat på ett snitt av 4,10 ton/år. 2019 nätades ca 2 430 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara rejält mycket högre än yrkesfiskets)

Fiskeguide Johan Abelsson avslutade torsdag den 19 december 2019 års guidesejour i Vättern. Med utgång Karlsborg har på raken 18 heldagar plus två halvdags turer genomförts.

Den trailerdragna guidebåten, en McLay 751, har under december, i ur och skur, gått till sjöss dagligen med förväntansfulla gäster ombord. Johans hemort är till vardags Simrishamn, Skåne men varje vinter, sedan många år, ingår i hans schema en rejäl guidesväng till Vättern. Det finns förmodligen ingen fiskeguide i Sveriges avlånga land som kan trolling bättre än Johan Abelsson, oavsett om det sker i sött eller salt vatten. Han så att säga eliminerar nappen till gästernas stora glädje.

Exklusivt fiske efter röding och öring med chans på lax
Årets Vättergäster kom från Finland, Danmark, Tyskland, England och Sverige, cirka 60 gäster totalt. Merparten av gästerna har nyttjat boenden samt matställen i Karlsborg.

Herr Abelsson med snudd 40 år inom sportfiskebranschen marknadsför Vätterfisket på följande vis: ”Ett exklusivt, unikt fiske efter vild storröding och insjööring med chans på insjölax”.

Maklöst rödingfiske
Rödingfisket i Vättern har under senare år gått spikrakt uppåt, och sammaledes gäller det öringfisket. Utländska gäster uppskattar väldigt mycket att kunna fånga storröding och vildöring. Det äkta vildfisket (fiskar som aldrig sett ett odlingskar) slår i gästernas ögon den odlade laxen. Men å andra sidan är laxfisket inte vad det en gång varit av olika anledningar. Historiskt sett har Vättern rankats som världens bästa sjö efter stor insjölax, så kallade Rambolaxar. Johan Abelsson, en av grundarna till Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern (MLiV bildades våren 2003) satt i styrelsen i tio år (2003-2013) med att aktivt backa laxutsättningarna.

Vätterröding dominerar fångsten
Johan Abelsson summerar fångsten efter 18 heldagar plus två halvdagars fiske till något över 200 rödingar och öringar över minimått. Cirka 65 procent var röding. Lägg därtill åtta Gullspångslaxar med en toppfisk cirka åtta kilo. (2018 körde han fast 11 godkända laxar) Bara en! för liten, 30 cm insjölax nappade i år. Det makalöst goda rödingfisket, typ fångstgaranti parat med det säkra öringfisket är fullt tillräckligt för att ge ringar på vattnet, åtminstone utomlands. Exempelvis att redan nu har bokningar till nästa års decemberguidande trillat in. Följdfråga. Är fortsatta utsättningar av laxungar ett måste för att Vättern ska vara ett spännande fiskevatten? Eller är det gott nog med genuin vild röding och öring på kroken? Fritt fram för egna funderingar.

2018 års upplaga av fisketävlingen Drag (Hjodraget) i Vättern med start och mål i Hjo hamn deltog 98 båtlag, varav 73 vägde in fisk. Segrade gjorde Team Sydväst, Huskvarna via sex fiskar (3 rödingar o 3 öringar) som sammantaget vägde 15,76 kilo. Vinnarlaget toppade segern med att dessutom ha tävlingens tyngsta fisk i fångstpåsen, en insjööring med vikt 6,055 kilo. Storöringen gick bet på löja med Anchovy skalle fiskad på ytspö där linan var viktad med 50 gram bly. Fångstplats i närheten av Visingsö och höll i spöt gjorde Håkan ”Sydväst” Nordling.

1:a Team Sydväst, Huskvarna 6 fiskar (3 rödingar 3 öringar) = 15,760 kilo
2:a Team Tranås, Tranås 6 fiskar (4 rödingar 1 öring 1 lax) = 14,725 kilo
3:a Team Bertan, Tibro 6 fiskar (4 rödingar 2 öringar) = 12,030 kilo

Mesta fisken som hamnade på vågen var vild röding (153 st/medelvikt 1,76 kg) följt av 27 öringar med snittvikt 2,23 kg. Den hett eftertraktade Gullspångslaxen (odlad och sätts ut i sjön som smolt) var fåtalig. Totalt åtta laxar och medelvikt 3,38 kg med en topp på 5,455 kilo som fångades av Team Eino Niiranen, Tibro

Drag 2018-> (Hjodraget) på Vättern deltar 98 båtlag. Starten gick i Hjo hamn 08.30 och målgång 16.30.

Länsstyrelsen Jönköpings Län skriver; ”Nyligen presenterades resultat från undersökningar av fritidsfisket på Vättern. Undersökningarna visar att fritidsfisket 2015 var omfattande och fångsterna stora, där en stor del av fångsten återutsattes.

Fritidsfiskets totala uttag av röding 2015 var 16,1 ton fördelat på 9 500 rödingar. Därutöver återutsattes 24 400 rödingar med en sammanlagd vikt av 26,4 ton. Sammantaget fångades nästan 34 000 rödingar med en vikt av 42,5 ton. Sett till både omfattning och fångst dominerades fritidsfisket av trolling efter röding, öring och lax. En metod som ökat kraftigt under senare år är vertikalfisket efter röding. Undersökningar av överlevanden hos återutsatt röding visar att omkring 77 procent bedömdes överleva återutsättning vid trollingfiske under sommaren medan i princip samtliga undersökta individer bedömdes överleva återutsättning vid vertikalfiske.

Länsstyrelsen i Jönköpings län, som har samordningsansvaret för länsstyrelsernas arbete med fisk och fiske i Vättern, har med hjälp av frivilliga dels undersökt fritidsfiskets omfattning och fångst i Vättern 2015 och dels överlevnaden hos återutsatt röding vid trollingfiske och vertikalfiske. Drygt 500 personer som fiskat på Vättern 2015 har besvarat den enkät som ligger till grund för undersökningen av fritidsfiskets omfattning och fångst.

— För att kunna förvalta fiskbestånd på ett långsiktigt hållbart sätt behövs kunskap om fiskets fångster och omfattning. Yrkesfisket har fångstrapporteringsskyldighet till myndigheterna. Något liknande finns inte för fritidsfisket. Därför genomför vi återkommande fritidsfiskeundersökningar på Vättern, säger Rasmus Linderfalk, fiskerikonsulent vid Länsstyrelsen i Jönköping.

Undersökningen var den första som redovisar fångstdata för vertikalfiske efter röding. Mer än 90 procent av den upptagna fångsten vid vertikalfiske bestod av röding. Dessutom var åtta av tio rödingar över minimimått. Detta visar att metoden är selektiv på stor röding, vilket kan jämföras med t ex trollingfiske där varannan röding var under minimimått.

Resultatet visar att mycket fisk återutsattes. För de sju arterna (röding, öring, lax, abborre, gädda, sik och lake) som bedömts vara viktigast för fisket återutsattes sammanlagt över 50 000 fiskar under 2015. Röding, abborre och gädda var de vanligaste arterna att återutsätta. Vid trollingfiske återutsattes tre av fyra rödingar under 2015 medan man vid vertikalfiske återutsatte nästan 90 procent.

Resultat från undersökningar av överlevnaden av återutsatt röding visar att krokplaceringen tycks vara starkast kopplat till rödingens möjlighet att överleva. Då rödingen krokas långt bak i munhålan eller i svalget riskerar den ofta att dö. Ju längre bak i munnen rödingen krokas desto längre tid tar det för fisken att dyka ner i vattnet efter att den släppts tillbaka och ju sämre är överlevnaden. Under tiden den befinner sig på ytan riskerar den att bli attackerad av fåglar. Problemet med fåglar som attackerar återutsatt röding tycks vara betydligt mindre vid vertikalfiske då båten ligger kvar i närheten av återutsatt fisk, till skillnad från en trollingbåt som rör sig framåt. En större andel av fisken dyker också direkt efter återutsättning vid vertikalfiske än vid trolling.

— Vi kan konstateras att det återutsätts mycket fisk och att det därför är viktigt att fisken hanteras på ett bra sätt som leder till hög överlevnad. Vår ambition är genomföra fler undersökningar för att kunna ge bättre rekommendationer om hur fisket och hanteringen av fisk kan bedrivas för att öka överlevnaden vid återutsättning, säger Adam Johansson, fiskerikonsulent vid Länsstyrelsen i Jönköping.

Fritidsfisket och yrkesfisket stod vardera för drygt 40 ton avlivad fisk under 2015. Röding fångades totalt sett mest. Fritidsfiskets fångstuttag av röding, lax, abborre och gädda var större än yrkesfiskets uttag. Trots höga uttag inom fritidsfiske och yrkesfiske påvisar provfisken en positiv beståndsutveckling hos rödingen, en ökning som dock sker från mycket låga nivåer. Fångsterna av fisk har ökat under senare år tack vare de förstärkta bestånden. T ex fångar man idag i snitt 2 rödingar per fisketur vid trolling”.

Stora fångster i fritidsfisket på Vättern->

Totalt 13 983 kilo laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2017. Siffrorna är från Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax
2013 = 0,81 ton lax
2012 = 1,00 ton lax
2011 = 1,10 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2017 gjord av yrkesfisket landade på 1,719 ton (ca 490 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) och härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax 20 000 st/år. Utsättningar som till en betydande del bekostats av frivilliga bidrag av sportfiskare via Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Under 1990-talet sattes 40 000 smolt/år, vilket gav högre återfångster.

Fritid/sportfiske av lax i Vättern beräknas under 2000-talet vara avsevärt högre än yrkesfiskets – se tabell här ovan och ta del av fångststatistik av yrkesfisket samt beräknat uttag från fritidsfisket där metoden trolling ingår.

Vättern – röding (vildfångad)
2017 =  8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding
2013 =  8,75 ton röding
2012 = 10,0 ton röding
2011 = 6,5 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding 2017 noterades till 8,149 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 400 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas dock vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring
2013 = 3,59 ton öring
2012 = 6,00 ton öring
2011 = 3,30 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande nätfiskad Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) har åren 2011-2017 legat på ett snitt av 4,155 ton/år. 2017 års öringfångst 4,115 ton ligger mycket nära medeltalet de senaste sju åren. 2017 nätades ca 2 000 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara avsevärt mycket högre än yrkesfiskets)

Det är världsunikt att yrkes- och spöfiske tillåts rikta sitt fiske/uttag efter vilda laxstammar i sötvatten.

I mitten av 1800-talet byggdes (limmades) för första gången ett bambuspö av sex strimlor. Amerikanen Hiram Leonard påstås ha varit först! Den som i USA tillverkade sådana här spön i större skala var Charles Orvis. I Europa var Hardy Bros, LTD Alnwick, England ledande inom det mesta som hade med flugfiske att göra. Förutom spön saluförde Hardy även rullar, flugor, linor mm. Ett välbyggt bambuspö är en fröjd att kasta och drilla fisk med.

Postcards The Jamie Maxtone Graham Collection

Granna, vilda öringar trollingfångas enligt färska rapporter just nu i mängd runt hela Vättern. Det är inte alls ovanligt att öringar med vikter från tre kilo till över fem kilo fångas. Öringbonanza råder och huggen duggar tätt.

Att Vätteröringen ökat i antal under senare år beror på flera faktorer där biotopvård i lekbäckarna är en. Kombinationen ideellt, oavlönat arbete och insatser från myndigheter gjorda i tillrinnande vattendrag har ökat förutsättningarna för lyckade öringlekar. Det påstås att Vättern numera späs på med cirka 30 000 öringsmolt årligen.

Att som Sportfiskare utan kostnad få tulla på beståndet av vild Vätteröring (minimått 50 cm samt få behålla max tre öringar fiskande/dag) är unikt, världsunikt faktiskt. Detta om något bör stämma till eftertanke innan man greppar fishbonkern för att utdela ett dödligt slag mot fiskens skalle. Måhända bör man vara återhållsam i klubbandet även om det är lagligt att behålla tre öringar/dag per person.

Internationellt sett är stora uttag av vild öring sällan eller aldrig tillåtet.

Vätterrekord på öring lyder på 8,42 kilo
Så gick det till då rekordöringen fångades–>

Vättern – yrkesfiskefångad insjööring
Uttaget av vild, självreproducerande av yrkesfisket nätfiskad Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) minskade 2016 i jämförelse med tidigare år under 2010-talet. Förra året nätades ca 1 500 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st.


2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring
2013 = 3,59 ton öring
2012 = 6,00 ton öring
2011 = 3,30 ton öring

(Sportfiskets fångster av öring beräknas dock vara avsevärt mycket högre än yrkesfiskets)

Senaste tidens regn har fått Vätterbäckarna att flöda, vilket har gjort att lekmogen insjööring i mängd forsat upp åar och bäckar för lek. Det är om senhösten som öringen leker i tillrinnande vattendrag runt sjön. Öringen har ökat under senare år. Främsta orsaken är att sedan i början av 1980-talet har restaurering och biotopförbättrande åtgärder gjorts i många av dessa bäckar. Exempelvis att vandringshinder tagits bort, öringtrappor/omlöp byggts och mer lekgrus lagts ut. Arbeten som gjort att öringen i dagsläget har fått längre och bättre strömsträckor att leka på. Leken sker i hård ström över grusbotten. Honan gräver lekgropar där äggen portioneras ut och som sedan befruktas av hannen. En öringhona lägger cirka 1500 ägg per kilo kroppsvikt. Kläckningen sker på våren. Då näringen i gulesäcken är förbrukad ger sig det nykläckta öringynglet ut i vattnet efter föremål som kan vara matnyttiga, typ sländlarver och kräftdjur som driftar med strömmen. Detta första levnadsstadium i strömmande vatten är vanligen två år.

När tiden närmar sig för utvandring ut i sjön ändras fiskens färg från att ha varit mörk skyddsfärgad till att bli mer blank och smoltifieras. Därefter ger fisken sig ut till sin tillväxtmiljö som i detta fall är Vättern. Öringen blir nu en kringvandrande rovfisk som efterhand byter insektsdieten mot fiskföda. Silverblank och med ett glest mönster av kryssformade fläckar på sidorna, sveper den fram i vattenmassorna i jakt efter föda. Efter två till tre års tillväxt ute i djupet, blir öringen könsmogen och vänder åter till födelsebäcken för att föra sin art vidare. Cirkeln är sluten.

Faller regn hoppar öring! Ett naturens skådespel inramat av höstfärgernas prakt som förslagsvis kan fångas digitalt.

Mariestadsbon Sten-Gunnar Stéenson har under många år haft hand om registreringen av invägd lax och öring vid Vänertävlingarna Kinnekulle- och Sunnanåträffen. Under resans gång har Tävlingsledare Stéensons knappat in tusentals blankfiskar i sin dator. Fångstdata, typ lathund som kan kollas in här ovan och jämföras med dina egna fiskliga anteckningar.

Kortaste öringarna Kinnekulleträffen 2017
62 cm 3510 gram (lag Haddoch Skara)
62 cm 2970 gram (lag Timab Skövde)
62 cm 2570 gram (lag Lag Galten Säffle)

Kortaste laxarna Kinnekulleträffen 2017
62 cm 2470 gram (lag Spjut/Stänkarn Ed)
62 cm 2470 gram (lag Dalsland Dalsed)
62 cm 1740 gram (lag LaHa M-stad)

De tre längsta öringarna Kinnekulleträffen 2017
90 cm 6730 gram (lag LockLifters Töreboda)
85 cm 6380 gram (lag Toby Skultorp)
83 cm 6780 gram (lag LaHa M-stad)

De tre längsta laxarna Kinnekulleträffen 2017
84 cm 7780 gram (lag Solid M-stad)
82 cm 5500 gram (lag Rocco M-stad)
82 cm 6670 gram (lag Vestlis Fiske St. Skedevi)