Totalt 14 330 kilo (2018 =13 317 kg) laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2019. Källa Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2019 = 0,95 ton lax
2018 = 0,91 ton lax
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2019 via yrkesfiske landade på 959 kilo (ca 275 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) Blankfiskar som härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax. Noterbart är att 2019 samt 2018 års fångstsiffror av lax är de lägsta sedan 1970-talet då de regelbundna utsättningarna av smålaxar startade. Nytt för 2019 är att utsättningarna av Gullspångslax upphört och ersatts av småvuxen Klarälvslax->

Sedan tidigt 2000-tal är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smolt/år. Utsättningsplats är Starbäcks hamn som ligger i Vätterns sydvästra del.
(Sportfiskets uttag av lax i Vättern beräknas vara högre än yrkesfiskets fångster)

Vättern – röding (vildfångad)
2019 = 8,49 ton röding
2018 = 8,81 ton röding
2017 = 8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding noterades 2019 till 8,494 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 650 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2019 = 4,87 ton öring
2018 = 3,58 ton öring
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) via nät åren 2014-2019 har legat på ett snitt av 4,10 ton/år. 2019 nätades ca 2 430 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara rejält mycket högre än yrkesfiskets)

Del 2.
Vänergäddorna fångades i storryssjor
Yrkesfiskare Blom med hemmahamn Brommösund, Torsö försåg oss med vuxna Vänergäddor med instegsmåttet 85 centimeter och längre. Under de fem säsongerna (2008-2012) som Gäddsjön existerade levererade Herr Bloms företag, Götene Fisk HB snudd tre ton gädda. Gäddorna fångades i storryssjor under våren i Mariestadsfjärden, Mariestad. Vattentempen vid fångsttillfällena brukade pendla mellan sex till åtta grader.

En storryssja är precis som det låter, alltså stooor – inte att förväxla med en liten gäddryssja. Storryssjan är försedd med långa ledarmar som vetter mot land. Armar som leder fisken mot och in i ett s.k. fångsthus, placerat på djupare vatten. Fångsten vittjas levande med håv. Fisk som inte ska behållas släpps oskadd åter.

Mariestadsfjärden var som sagt området som tullades på gäddor alla fem säsongerna. Trots att nästan tre ton gäddor fångades under några få år kunde inte minsta antydan noteras att gäddbeståndet fått sig en knäck. Nej, storgäddorna stimmade sig som vanligt i ryssjorna. Gäddorna hölls pigga i vattenfyllda kar ombord på yrkesfiskarbåten. Väl i hamn flyttades de över till tank/ar på en liten lastbil och släpkärra. Fisktankarna syresattes under transporten till utsättningsplatsen. I samband med avfärden toppades varje tank med cirka 30 liter krossad is för att kyla vattnet ytterligare. Målet var att alla gäddorna skulle överleva bilfärden. Gäddorna stuvades tätt i tankarna, typ som packade sillar. Inte en enda gädda dog under transport. Noll dödlighet! trots att syrgasen vid ett tillfälle, cirka två mil från utsättningsplatsen, tog slut. En udda grej dock. Gäddorna uppvisade inte sällan tecken på åksjuka!

Inför smygstarten våren 2008 hade Gäddsjön laddats med 400 kilo gädda á 30 kr/kg plus moms. Lägg därtill kostnader för transporter sträckan Torsö/Gäddsjön (34 mil t/r) landade kalaset på cirka 20 000 kronor. En ekonomisk chansning med tanke på att ingen visste om gäddorna skulle klara miljöbytet från innanhav till skogssjö. Testfisken visade dock att gäddorna klarat sig då huggen duggade tätt.

Fokus säsong 2008 var, förutom några testfisken, att rusta båtarna, fixa båtlänning, dona med bryggor samt marknadsföring plus annat smått och gott. Skarpt läge blev det först våren 2009. Inför premiären hade ett rejält gäng med nya gäddor, där de längsta mätte 120 centimeter sjösatts.

ABU Garcia Svängsta först ut

ABU Garcia Svängsta VD Jan Sjöblom, Försäljningschef Olle Lidesjö samt ett halvdussin säljare blev officiellt (8 maj 2009) först ut att blöta sina drag i Gäddsjön. Det åtta man starka gänget hade dagen innan anlänt till Värdshuset i Brevens Bruk för ett internt säljmöte. Ett första hårdtest av boende, mat och konferenslokal fick med beröm godkänt.
Vid niohugget, efter att gänget äntrat båtarna för vidare roddtur ut på blankt vatten, var det dags att börja kasta med spö och spinna.

I den lilla viken alldeles utanför båtlänningen, i närheten av ett i vattnet nedrasat träd, fångades första gäddan, en firre på dryga 90 centimeter. Efter att premiärgäddan lösgjorts från vasst stål och släppts levande åter signalerade ytterligare ett båtlag fast fisk. Och på den gäddvägen var det tills det var dags för en gemensam lunch på land vid bykstugan. Mätta och belåtna återvände sedan manskapet till ekorna igen för ytterligare några timmars spöfäktande. Vid fyrahugget avslutades fiskedagen och mungiporna bland de fiskande var då minst sagt uppåt. Herrarna från ABU hade via sitt fiskekunnande visat att uttrycket ”de längsta med grejor från Svängsta”, helt klart hållit streck med råge denna dag. Hela 115 gäddor hade mätts in, och många av dessa var så kallade 100 klubbare.

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2.

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5.Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Mariestadstidningen 20 januari 2020 – artikel av Johan Eklöf

Citat:
”I januari skulle Havs- och vattenmyndigheten kommit med en remiss gällande ett större fredningsområde i Vänern. Men efter kritik från främst fiskare kommer förslaget att ses över och remissen skjutas på framtiden.

Beståndet av vild Gullspångslax är hotat och laxen är därför förbjuden att fiska. EU har gett direktiv om att insjölaxen måste skyddas. Havs-och vattenmyndigheten har, i samråd med länsstyrelsen, arbetat fram åtgärder för att förbättra statusen för Vänerns bestånd.

– Länsstyrelsen påpekade att fisket i östra delen av sjön påverkar den vilda Gullspångslaxen negativt, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Meningen var att det nya fredningsområdet skulle sträcka sig från Sjötorp i söder till Baggerud i norr, en sträcka på nästan fem mil. Den skyddade delen skulle omfatta ytterligare 1,5 mil rakt ut från land. Dessutom skulle ett flertal fiskemetoder förbjudas. Däribland trolling, dragrodd och bottensatta nät. Yrkesfiske skulle portas helt.

– Tanken var att förbjuda alla metoder som riskerar att fånga Gullspångslax eller störa dess levnadsmönster.

Kritiska fiskare
Men förslaget väckte irritation och frustration från främst drabbade fiskare. Synpunkter vällde in till Havs- och vattenmyndigheten.

– Fiskarnas uppfattning var att de inte alls tar upp vildlax och att trollingfiskare brukar återutsätta fisken, precis som man ska göra. De var också frågande kring hur deras metoder påverkar laxbeståndet, säger Sofia Brockmark.

I en insändare i MT på julafton gjorde skribenten ”Fundersam fiskare” en lång utläggning om vad som skulle kunna hända om förslaget blivit verklighet. Bland annat stod det att ”allt fiske riskeras att slås ut”.

Har du förståelse för kritiken?
– Absolut. Det tilltänkta fredningsområdet var ju betydligt större än tidigare, vilket innebär att de skulle behövt hitta nya ställen.

Synpunkterna har gjort att förslaget omprövas i skenet av ett helt nytt diskussionsunderlag.

– Vi har fortsatt att samtala med beaktande av den nya information som kommit in. Remissen kommer tas fram utifrån all kunskap vi har om Gullspångslaxen.

Hur kommer det nya förslaget att skilja sig gentemot det gamla?
– Det vill jag inte gå in på innan det är helt klart.

Om allt går enligt plan kommer remissen någon gång under våren.

– Även då finns möjligheter att komma med information och konstruktiv kritik innan ett beslut tas, säger Sofia Brockmark”.

Kolla in länkarna
Förslag på utökat fredningsområde i Vänern (september 2019)
Nytt förbud – kan bli dödsstöten för fisket (oktober 2019)

Fredag den 27 september hölls på Länsstyrelsens kontor i Karlstad Temadag 1 Samförvaltning fiske i Vänern. 27 personer mötte upp. Förmiddagsprogrammet handlade om Redskapsutveckling och selektiva redskap inom yrkesfisket. Efter lunch blev det fokus på Beståndssituationen (gädda, sik, nors, lax, öring, gös) och ny modell. (Katarina Magnusson SLU aqua) Därefter var det Anna Hagelin Länsstyrelsen Västra Götaland som avhandlade Åtgärder i Gullspångsälven, inkl. GRAP och Förvaltningsplan för lax- och öring i Vänern.

Sist ut var det Sofia Brockmark från Havs- och vattenmyndigheten (se bild ovan) att redogöra för Förslag på föreskriftsändringar – remissförslag fiskeregler fredningsområden.

Citat; ”Bestånden av gullspångslax och gullspångsöring är starkt hotade. Viktigt att komplettera åtgärder för att förbättra miljön i Gullspångsälven med ökat skydd av gullspångslax och gullspångsöring under lekvandring och uppväxt. Behovet av ökat skydd av gös och gädda under lekvandring och lekperiod”.

Sofia Brockmark visades bilder över Möjliga nya och utökade fredningsområden utanför Gullspångsälven. Remiss kommer lämnas in i januari 2020 för att sedan skyndsamt behandlas/beslutas inom någon månads tid. Införs förslagen på nya utökade förbudsområden i Vänerns nordöstra del kommer trollingfisket efter lax/öring/gädda stoppas helt. Lägg därtill stopp av det mycket populära spinnfisket (inre området) efter gädda under perioden 1 september – 30 april.

Under några år, sommar som vinter, har en ”läckande” fiskodling vid Forshemsviken, norr om Hällekis Vänern lockat horder med fiskare att dra dit för att hiva och dra regnbåge i mängd. Hur många ton regnbåge, små som stora, som sluppit loss ut i nämnda Vänervik under senare år är oklart. Det har och är inte ovanligt att fiskare som sjösatt sitt bete i närheten av kassarna fångat tvåsiffriga tal med ”bågar” vid ett och samma tillfälle.

Regnbågarna som fångats på agnad krok har inte uppvisat några påtagliga sjukliga tecken, förutom typiska odlingsskador såsom naggade fenor. Nej, fisken har över lag varit trind och fin samt som tillagad smakat gott på tallriken. Om man däremot tagit en titt ned i odlingskassarna har läget inte varit lika muntert, vilket ingressbilden ovan visar.

En dagsaktuell koll visar att den fisk som går kvar i kassarna uppvisar tydliga tecken på ohälsa. Där flyter död fisk med svamp samt fiskar som simmar upp och ner på väg att duka under. Hälsoläget för fisken i kassarna har av privatpersoner påtalats för ansvariga myndigheter vid ett flertal tillfällen, exempelvis att Länsstyrelsen måste agera för att få stopp på djurplågeriet.

Redan 2017 var nämnda odling i blåsväder och fick då av Länsstyrelsen i Västra Götaland restriktioner att leverera fisk. Myndigheterna har således varit odlingen på ”spåren” under ett antal år. Även Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med det så kallade ”Smoltmötet” (22 feb. 2017) som tog upp sjukdomsläget på fisk i Sverige där Vänern ingår uttryckt sitt ogillande om ovan nämnda kassodling genom att kalla den för ”Kass Odling”. Trots att odlingen varit under luppen i flera år har verksamheten fått fortgå! Måhända kommer det att bli förändringar i framtida odlingsverksamhet då anläggningen så sent som fredagen den 8 februari inspekterades av Fiskerikonsulent Fredrik Larsson och Veterinär Jorge Pena från Länsstyrelsen Västra Götaland. Fiskodling ingår under djurhållning och djur som hålls i fångenskap ska till det yttersta leva ett drägligt liv och inte vanvårdas. Nämnda herrar kommer nu att  koppla in en jurist på Länsstyrelsen och arbeta vidare. Fortsättning följer….

Läs! Regnbågen vår mest betydelsefulla sportfisk

Totalt 13 317 kilo laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2018. Källa Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2018 = 0,91 ton lax
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2018 gjord av yrkesfisket landade på 916 kilo (ca 260 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) som härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax. 2018 års fångstsiffror av lax är en av de lägsta sedan 1970-talet då de regelbundna utsättningarna av smålaxar startade.

Sedan tidigt 2000-tal är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smolt/år. Utsättningsplats Starbäcks hamn som ligger i Vätterns sydvästra del. Utsättningar som till en betydande del sedan 2004 bekostats av frivilliga bidrag via Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Under hela 1990-talet sattes det ut 40 000 smolt/år på olika platser runt sjön. (Sportfiskets uttag av lax i Vättern beräknas vara avsevärt högre än yrkesfiskets fångster)

Vättern – röding (vildfångad)
2018 = 8,81 ton röding
2017 = 8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding noterades 2018 till 8,815 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 800 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2018 = 3,58 ton öring
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande nätfiskad Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) åren 2014-2017 har legat på ett snitt av 3,95 ton/år. 2018 nätades ca 1800 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara avsevärt mycket högre än yrkesfiskets)

Vid Kållandsöträffen 2017 anordnade FK-Trollspöt även EM i insjötrolling där 142 båtar var anmälda – den största trollingtävlingen i Sverige 2017. Det känns därför tråkigt och vemodigt, men samtidigt det enda rätta, att vi i styrelsen i FK-Trollspöt har tagit beslutet om att ställa in årets tävling för att sjön ska få ”vila” samt för att minska fisketrycket i Vänern. De senaste årens ökade utsättning av tvåårig fisk kommer att förbättra fisket men att i dagsläget anordna en trollingtävling med ”dåligt” fiske känns inte rätt. Ett förtydligande är att Kållandsöträffen/EM inte är nedlagd utan vilande, så får vi se hur det blir inför tävlingen 2019.

En del klubbar sätter ut öring som är mer stationär men vi i FK-Trollspöt vill jobba för ett framtida bra trollingfiske i HELA VÄNERN. FK-Trollspöt har länge haft en förkärlek till Gullspångslax och det är denna vi vill sätta ut då den vandrar mer och sprider sig i sjön. Men kommer vi kunna göra detta då Gullspångslaxen nästintill är utdöd?

Det är inte försvarbart att en världsunik fiskstam tillåts tyna bort år 2018, i ett land där man annars gärna ståtar med ett framsynt miljöarbete, och där EU:s vattendirektiv samt art- och habitatdirektiv ska säkerställa goda livsmiljöer för laxen. Vänerområdet kan förlora den resurs som en utvecklad fisketurism behöver som attraktion.

De yrkesmässiga redskapen är ett direkt hot då nätdödad fisk inte skyddas av förbudet att fånga vildlax – näten ser ju ingen skillnad på vild eller odlad fisk.

Vi har noterat kommentarer på Facebook angående varför vi inte bara sätter ut smolt för våra insamlade pengar 2016-2017. Klubben upplever att det inte finns en vettig handlingsplan för Vänern. Detta är något vi vill försöka ändra på men en utsättning i dagsläget gjord med hjälp av insamlade pengar från sportfiskare blir enligt oss en dåligt utförd konstgjord andning, utsättning av sportfiskare ska gynna sportfiskare. Vi vill med denna skrivelse försäkra er att ni kan vara helt lugna, våra insamlade pengar, ca 100 000 kr, sitter tryggt tills vi ser en förändring och vi kommer sträva efter att bidra till utsättning av laxsmolt då den sprider sig mer i sjön. När lax kan köpas kommer våra pengar att användas. Detta hoppas vi medför att allt avelsmaterial som fångas används till odling.

En inställd tävling i år möjliggör också således mer tid för alla oss i FK-Trollspöt, som arbetar helt ideellt för ett förbättrat fiske i Vänern, att påverka våra politiker lokalt här i Lidköping – men även till högre instanser. Vi vill visa vad Lidköpings kommun, kringliggande kommuner till Vänern och Sverige i stort missar om Vänern inte förvaltas bättre. Vi hoppas med denna skrivelse förklara var FK-Trollspöt står i frågan gällande fiskebeståndet i Vänern och vad vår vision och vårt mål är.

Med vänlig hälsning Styrelsen i FK-Trollspöt

Totalt 13 983 kilo laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2017. Siffrorna är från Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax
2013 = 0,81 ton lax
2012 = 1,00 ton lax
2011 = 1,10 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2017 gjord av yrkesfisket landade på 1,719 ton (ca 490 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) och härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax 20 000 st/år. Utsättningar som till en betydande del bekostats av frivilliga bidrag av sportfiskare via Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Under 1990-talet sattes 40 000 smolt/år, vilket gav högre återfångster.

Fritid/sportfiske av lax i Vättern beräknas under 2000-talet vara avsevärt högre än yrkesfiskets – se tabell här ovan och ta del av fångststatistik av yrkesfisket samt beräknat uttag från fritidsfisket där metoden trolling ingår.

Vättern – röding (vildfångad)
2017 =  8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding
2013 =  8,75 ton röding
2012 = 10,0 ton röding
2011 = 6,5 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding 2017 noterades till 8,149 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 400 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas dock vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring
2013 = 3,59 ton öring
2012 = 6,00 ton öring
2011 = 3,30 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande nätfiskad Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) har åren 2011-2017 legat på ett snitt av 4,155 ton/år. 2017 års öringfångst 4,115 ton ligger mycket nära medeltalet de senaste sju åren. 2017 nätades ca 2 000 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara avsevärt mycket högre än yrkesfiskets)

Det är världsunikt att yrkes- och spöfiske tillåts rikta sitt fiske/uttag efter vilda laxstammar i sötvatten.

Vänerns yrkesfiskare rapporterar att de under 2017 tillsammans landade 11 709 kilo odlad laxfisk fördelade på 9 305 kilo insjölax och 2 404 kilo insjööring.
Dryga 11 ton laxfisk är de lägsta fångsttalen i modern tid. 11 709 kilo nätfångad laxfisk (lax & öring) omräknat till antal (medelvikt 3,5 kilo) blir 3 350 blankfiskar.

Historiskt sett var det under 1990-talet som nätfiskets glansdagar rådde i Vänern. På den tiden ilandfördes cirka 50 ton lax/öring årligen. Att uttagen av laxfisk minskat i jämförelse med förr har sina orsaker såsom att utsättningstalen av sättfisk minskat. Prisbilden på lax har däremot varit på uppåtgående 2017, vilket till viss mån i rena kronor kompenserat de minskade fångsterna.

Vänern – nätfångad odlad lax & öring
2017 = 11,7 ton ( 9,3 ton lax & 2,4 ton öring)
2016 = 14,3 ton (10,1 ton lax & 4,1 ton öring)
2015 = 17,0 ton (13,5 ton lax & 3,4 ton öring)
2014 = 17,0 ton (12,4 ton lax & 4,5 ton öring)
2013 = 13,2 ton ( 9,7 ton lax & 3,4 ton öring)
(Fångstuppgifter Hav & Sjö)

Laxutsättningarna i Vänern finansieras av…
De årliga utsättningarna av smålaxar/öringar i Klarälven och Vänern bekostas till övervägande delen av Fortum (kompensationsutsättningar) och Laxfond Vänern samt Sportfiskeklubbar.

Efterfrågan på odlad(främst norsk sådan) lax växer internationellt, samtidigt som produktionen inte ökar i motsvarande takt, vilket i sin tur leder till att laxyrkesfisket i exempelvis Vänern får bättre betalt för sin fångst. Toppnotering för lax Göteborgs Fiskauktion 2017 se nedan.

”Signalkräftor svarar i dag för huvuddelen av kommersiellt fiskade kräftor i Vänern, Vättern och Hjälmaren. Det sammantagna värdet i första-hands-ledet för allt fiske i Vättern har nästan fyrdubblats, från cirka fem till 25 miljoner kronor de senaste 20 åren. Signalkräftan är också av stor betydelse för fritidsfiske och regionala turistnäring”.

HaV:s förslag
”Allmänhetens rätt att fiska i Vättern begränsas till två helger i ställer för som nu fem helger från och med andra fredagen i augusti”.

Bakgrund. Antalet invasiva främmande arter har ökat kraftigt i EU:s medlemsländer de senaste tio åren, enbart i Sverige med över 30 procent. För att skydda den biologiska mångfalden har EU därför tagit fram en förordning som ska hindra spridningen av invasiva främmande arter inom unionen där signalkräftan är en av dessa främmande arter. HaV:s förslag till hanteringsprogram för signalkräftan i svenska vatten går nu på remiss och svaren ska vara hos myndigheten senast den 12 april 2018.

Kräftan blygare än laken, rodnar när hon kokas naken->