Silverblank tia från Vättern i Kristofer Larssons händer

Kristofer Larsson, Team De Gule från Laxå ingår from. idag, den 21 december 2014  skaran av trollare som fångat Vätterlax med vikt över tio kilo. Tillsammans med fiskekompisen Andreas Jansson utgick de i morse båtledes från Olshammar för skumpig färd söderut i riktning L:a Röcknen och Boganäset. Nämnda område har senaste veckorna leverat en och annan grann insjölax med en 10,25-kilos  i topp

Radarparet Larsson & Jansson hade inledningsvis ett sparsmakat fiske. Det var först framåt lunchtid som det brett svepande ekolodet indikerade betesfisk på skärmen. Ansamlingar av spigg brukar locka lax. Så även denna gång. En sjukilos blanklax var först ut att leverera tung gung i spöna. Andreas fick förmånen att spöa upp nämnda ”larre”. Sedan stod Kristofer på tur. Plötsligt blev den tjong i djupriggssträngen där en flasher, modell Big Shooter 11″ i Green Haze med en på 120 cm tafs grönaktig  Wiikarn drogs fram åtta meter ned i vattenmassorna signalerade fast fisk.

I villervallan hade dock bromsarna dragits åt hårt på ABU Ambassaderrullarna. Trots tajt broms slet fisken i djupet ut över 100 fot i ett första utras. Ooops, måste vara en stor lax, eller? Efter en spännande dragkamp kunde till slut håvmästare Andreas näta en med Carlinbricka märkt sargad 98 cm 10,12 kilo tung Gullspångslax. Ett nytt pb på insjölax för Kristofers var ett faktum. Dagen avslutades med ytterligare en lax i baljan, en femkilos. Laxarna högg i motsjö i trollingfart något över två knop.

Storlaxen var Carlinmärkt med nummer SLR 97893. Hantverket bakom märkningen är signerad Länsstyrelsen och lillaxen taggades oskadd som stirr (således inte som smoltad) den 19 april 2012, allt enligt protokoll. Fisken härrör från Sävenfors Fiskodling och sattes ut den 9 maj 2012 i Starbäck hamn i sydvästra delen Vättern. Tilläggas kan att märkning av sättfisk i Vättern sedan i år, alltså 2014 tillhör historian.



I samband med utsättning av smålaxar i Vättern har en viss procentsats av det totala utsättningstalet märkts med grön Carlinbricka alt. Floytag. Vitsen med att ”tagga” fisk är att framtida återfångster ska visa laxens tillväxt och i viss mån även om utsättningen varit lyckad eller ej.

Märkning av fisk är en ganska trubbigt metod att få fram pålitliga fakta. Inte att förglömma – för att märka fisk måste ett ingrepp göras. Det inte alls ovanligt att laxar som märkts uppvisar fula sår vid återfångst. Citat; ”SLU under notering – såret där märket satt var inte fint. Såg köttigt och infekterat ut”.

Ger fisk som märkts med Floytag (bild nedan) bättre återfångster än Carlin? Undersökningar från USA visar att merparten av småfisken som märkts med Floytag ofta tappar taggen. Tapptalen påstås var så höga som 60 procent! Även om märkena sitter fast på fisken måste myndigheterna dessutom förlita sig på att fångstmannen/kvinnan rapporterar sin fångst av märkt fisk. Myndigheterna har valt att from. 2014 avsluta märkning av lax i Vättern.