Kategori: Vättern

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?
Så lyder rubriken på en artikel som hösten 2019 publicerades på Länsstyrelsens hemsida vattern.org–> Daniel Rydberg, Fiskerikonsulent i Jönköping har författat/sammanställt artikeln och ger en historisk tillbakablick samt förklarar dagsaktuellt läge. Det har uppenbarligen hänt en hel del sedan de regelbundna utsättningarna av smålaxar i Vättern drog igång för i runda slängar 60 år sedan.

Nya tag togs 2015
En viktig händelse i modern tid är att sedan 2015 har ansvarsfördelningen mellan intressenter, organisationer och myndigheter tydliggjorts, vilket bör räta ut eventuella frågetecken bland fiskare i gemen samt hos fisk- och naturintresserade i allmänhet. Även orsaken att återfångsterna av lax i dagsläget inte återspeglar utsättningstalen förklaras också. Visserligen inte en vetenskaplig förklaring, men väl en sannolik sådan.

Citat;
Länsstyrelsen ger tillstånd, beviljar medel samt deltar i kontrollerna av fisken.
Sportfiskarna är huvudman och ansvarar för det praktiska genomförandet av utsättningarna samt genomför delar av kontrollerna.
Mer lax i Vättern arbetar för att genom insamling och fördelning av medel ge förutsättningar för utsättning av så mycket lax som möjligt i Vättern.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar med biologiska råd bland annat gällande huruvida laxens närvaro påverkar Vätterns värdefulla ekosystem.
Fiskodlarna ansvarar för att leverera utsättningsfisk av god kvalitet.


Varför Sportfiskarna och inte Länsstyrelsen?
Citat;
”Länsstyrelserna var i många år huvudman för utsättningarna men ansvarsfördelningen ändrades 2015 då Sportfiskarna tog över ansvaret för utsättningarna. Bakgrunden var att länsstyrelserna ville renodla sin roll som myndighet samtidigt som Sportfiskarna såg arbetet som ett sätt att stärka sitt arbete med att gynna sportfisket i Vättern”.

– Sportfiskarna har således sedan 2015 till dags dato skött sin uppgift som huvudman helt enligt ansvarsfördelningen och fixat sättfisk till Vättern. Sportfiskarna med Peter Belin i spetsen (2015-2019) har således jobbat hårt och resultatet av deras slit och släp kan utläsas i antal sättfiskar som sjösatts. Åren 2015-2018 sattes det ut 76 958 Gullspångslaxar och 18 900 Klarälvslaxar 2019–>, vilket sammantaget blir 95 858 sättfiskar. Det gör ett snitt på 19 171 sättfiskar/år. Som mest är det tillåtet att sätta ut 20 000 sättfiskar (insjölax) årligen.

Länsstyrelsen har även de fullgjort sin uppgift genom att ha gett tillstånd till utsättningarna samt beviljat medel mm. MLiV har via insamlade medel i skepnad av hundratusentals kronor bidragit till att spä på smoltkassan. Att SLU gjort sitt i sammanhanget kan förutsättas.

Vad Fiskodlarna anbelangar har de bevisligen levererat sättfisk, vilket kan avläsas i antalet sättfiskar som spolats ut i sjön sedan 2015. Starbäcks hamn som är belägen i Vätterns sydvästra del är platsen där alla de 95 858 sättfiskarna sjösatts. Följdfråga. Vilken plats är Vätterns bästa utsättningsplats? Daniel Rydberg skriver följande.

Citat;
”Återfångsten är dels ett mått på överlevnad och dels ett mått på tillväxt. Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.


– Laxutsättningar är en färskvara och största delen som är ”inne” i fisket i nuläget (läs december 2019) härrör från 2017 och framförallt 2018 års utsättningar. Senast snabbväxande Gullspångslax (tvåårig fisk) sattes ut i Starbäck skedde våren 2018 och levererades av EM-lax (15 400 st.) och Källefall Fiskodling (4 600 st.)

 Maxad utsättning av Gullspångslax så sent som 2018–> och ändå är återfångsterna sparsmakade! Trollare och kustfiskare undrar, typ vad de allt sämre återfångsterna beror på, egentligen. Kan en av orsakerna till de sviktande återfångsterna vara valet av utsättningsplats? Länsstyrelsens svar på frågan är glasklar. Citat; ”Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.

Sänka minimåttet alt. minska utsättningsmängden lax

Följdfråga. Hur kommer Länsstyrelsen att agera om mot förmodan återfångsterna helt plötsligt blir påtagligt goda med många, stora laxar som fångstresultat? Länsstyrelsens svar lyder.

Citat;
”Konkurrensen om bytesfisk eller andra effekter kan på sikt medföra problem. Om man i framtiden bedömer att risken för påverkan på Vättern blir för stor är sänkning av minimimåttet på lax en åtgärd som kommer att prioriteras. Ett sänkt minimimått skulle minska laxens påverkan på Vätterns ekosystem. En ytterligare åtgärd är att minska utsättningsmängden av lax. Till exempel skulle en ökad överlevnad av utsatta laxsmolt som gör att fler klarar sig förstärka risken för konkurrenseffekter”.

Laxcup Vättern 1991 – 2019 Laxkungar

Laxcup Vättern har sedan starten 1991 förknippats med tuff vintertrolling med chans på stor insjölax.

En tillbakablick 1991-2019 visar att under alla dessa år har 25 st. Laxcup Vättern genomförts av 27 möjliga. Hack i tävlingsprotokollen finns 2005 och 2006 då arrangör saknades. Åren 2010 och 2011 var det vädret med hård vind och is som omöjliggjorde sjösäkert tävlande. I dagsläget (2012-2019) är det Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening som arrangerar Laxcup Vättern med backning av externa krafter.

Under de 25 år som tävlingen genomförts har totalt 2226 team (snitt 89,04 team/år) funnits antecknade på startlistorna. Omräknat i personer med ett beräknat genomsnitt på 2,5 deltagare/båt blir något över 5 500 hugade trollare.

Att som team vinna Laxcup Vättern ger respekt, men att bli tävlingens Laxkung smäller dock högre. Betänk att det är endast 25 personer av dryga 5000 som fiskat kungligt. Under de år (1991-2004) som Laxcup Vättern arrangerades av Peter Prag förärades ”Laxkungen” ett vandringspris i skepnad av en lax i brons på en platta av trä med en gravering med fångstmannens namn och vinnarlaxens vikt. En tung pjäs som Laxkungen under prisutdelningen brukade höja upp på sträckta armar inför applåderande publik. Att få sitt namn ingraverat som Laxkung i Laxcup Vättern, häftigt. Var vandringspriset finns idag är obekant. Undertecknad har på nära håll följt alla Laxcup Vättern sedan starten 1991 samt dokumenterat tävlingsresultat och alla 25 Laxkungarna.

Laxcup Vättern 2019 (47 anmälda båtlag) 8,09 kilo – Laxkung Magnus Persson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2018 (81 anmälda båtlag) 7,38 kilo – Laxkung Joakim Sahlberg, Lidköping

Laxcup Vättern 2017 (61 anmälda team) 7,94 kilo – Laxkung Denis Fracila, Berghem

Laxcup Vättern 2016 (49 anmälda båtlag) 9,32 kilo – Laxkung Marcus Eriksson, Lidköping

Laxcup Vättern 2015 (56 anmälda båtlag) 9,37 kilo – Laxkung Björn Ström, Tibro

Laxcup Vättern 2014 (47 anmälda båtlag) 7,53 kilo – Laxkung Tomas Borg, Tibro

Laxcup Vättern 2013 (34 anmälda båtlag) 7,03 kilo – Laxkung Daniel Kedestig, Kumla

Laxcup Vättern 2012 (30 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Niklas Wikström, Töreboda

 

Laxcup Vättern 2011 (Blåste bort)

Laxcup Vättern 2010 (Frös inne)

Laxcup Vättern 2009 (95 anmälda båtlag) 7,07 kilo – Laxkung Kristoffer Thorold, Mariestad

Laxcup Vättern 2008 (114 anmälda båtlag) 9,66 kilo – Laxkung Niklas Svanbom, Gävle

Laxcup Vättern 2007 (181 anmälda båtlag) 11,83 kilo – Laxkung Kristofer Johansson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2006 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2005 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2004 (33 anmälda båtlag) 9,88 kilo – Laxkung Jouko Leinonen, Gislaved

Laxcup Vättern 2003 (122 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Joakim ”Predator” Sandgren, Sthlm

Laxcup Vättern 2002 (127 anmälda båtlag) Fyra laxar över tio kilo med topp 12,02 kilo, vilket är den tyngsta tävlingslaxen – Laxkung Magnus Frii, Västerås

Laxcup Vättern 2001 (135 anmälda båtlag) 8,10 kilo – Laxkung Markku Ahonen, Finland

Laxcup Vättern 2000 (118 anmälda båtlag) 7,48 kilo – Laxkung Lars Sahlin, Götene
Ps. Lars innehar rekordet på spöfångad öring i Vättern->

Laxcup Vättern 1999 (152 anmälda båtlag) 9,90 kilo – Laxkung Thomas Carlberg, Örebro

Laxcup Vättern 1998 (109 anmälda båtlag) Första tävlingslaxen över tio kilo = 10,86 kilo 88 cm – Laxkung Martin Jensen, Danmark

Laxcup Vättern 1997 (107 anmälda båtlag) 7,94 kilo – Laxkung Bo Björk, Skövde

Laxcup Vättern 1996 (111 anmälda båtlag) 7,24 kilo – Laxkung Ove Munther, Kumla

Laxcup Vättern 1995 (105 anmälda båtlag) 6,48 kilo – Laxkung Hannu Södersved, Fagersta

Laxcup Vättern 1994 (104 anmälda båtlag) 9,74 kilo – Laxkung Eino Mikkonen, Finland

Laxcup Vättern 1993 (86 anmälda båtlag) 6,70 kilo – Laxkung Johan Hultqvist, Motala

Laxcup Vättern 1992 (78 anmälda båtlag) 8,52 kilo – Laxkung Thomas Bergman, Arboga

Laxcup Vättern 1991 (44 anmälda båtlag) 9,22 kilo – Laxkung Berry Spaak, Karlsborg

Klarälvslax har återintroducerats i Vättern!

Fredag den 24 maj 2019 var det nypremiär för utsättning av Klarälvslax i Vättern. 10 900 tvååriga Klarälvslaxar sattes ut i Starbäcks hamn. Se MLiV-> Fiskodling EM-lax Fengersfors levererade.

Senast det sattes ut Klarälvslax i Vättern (14 800 st.) var 1985. Kort efter 1985 års utsättning av K-lax var ett faktum protokollfördes att framtida utsättningar, med start 1986 skulle endast Gullspångslax sättas ut. Främsta orsak till beslutet var att tidigare utsättningar av G-lax visat på mycket goda återfångsttal, allt enligt märkningsförsök.

Klarälvslax har satts ut i Vättern år 1979 (15 000 st.) år 1983 (9 100 st.) år 1984 (14 600 st.) och år 1985 (14 800 st.), vilket sammantaget blir 53 500 K-laxar. Tusentals av K-laxarna som sattes ut i Vättern ovan angivna år hade märkts med sk. Carlinmärke.

Finessen med att märka fisk är att vid återfångst få svar på hur fiskens tillväxt varit, vilka utsättningsplatser som gett hög överlevnad och var i sjön de flesta återfångsterna gjorts. Ambitionen från myndighetshåll, då som nu, bör vara att satsade kronor på inköp av sättfisk ska ge så många och stora laxar som möjligt åter. Sedan 2014 har dock inga märkningar av sättfisk i Vättern skett.

Hur stor kan en Klarälvslax bli i Vättern?
Den tyngsta återfångade, brickmärkta Klarälvslax från Vättern fick friheten den 9 september 1984 som 20 cm lång i Breviks hamn. Den 13 maj 1987 (33 månader senare) gick den bet och hade då uppnått en längd på 83 cm och vikt 6 600 gram, vilket visar på en genomsnittligt tillväxt 200 gr/månad. En Klarälvslax på dryga sex kilo är en stor sådan. Enligt Fortums avelsfiske i Klarälven Forshaga, Vänern ligger snittvikten på lekvandrande K-laxar runt 3,5-4 kilo. Hur årets utsättningar (totalt tvåårig 10 900 st. i maj samt 8 000 st. tvåsomrig i oktober.) av K-laxar i Vättern utlöper kommer de som trollar/kustfiskar att få se om några år.

Tyngsta märkta Gullspångslax från Vättern 14,995 kilo
Som jämförelse kan konstateras att den största, märkta Gullspångslax som återfångats i Vättern är betydligt ”biffigare” än den tyngsta Vätter K-laxen på 6,6 kg. Notera märkt Gullspångslax i Vättern. (I december 1997 registrerades en omärkt Gullspångslax på 20,4 kilo-> vägd på krönt våg)
Den tyngsta Gullspångslaxen med en Carlinbricka i ryggen vägde 14 995 gram och var 109 cm lång. Utsättningsplats var i Breviks hamn den 13 maj 2004 och mätte vid sjösättning 148 mm. Den ca. 70 gram G-laxen levererades av Sävenfors Fiskodling. Den 11 november 2007 (42 månader efter utsättning) vägde den 14,995 kilo. Dess tillväxttakt hade varit 356 gr/månad.

Gullspångslax härstammar från Vänern och anses vara världens mest snabbväxande sk. Landlocked Atlantic Salmon, insjölax som lever hela sitt liv i sötvatten. De extremt få kvarvarande exemplaren av vilda fiskar leker i Gullspångsälven, ett tillflöde till Vänern och dess avkomma, alltså smolten växer sig sedan stora i nämnda innanhav.

När det gäller de lekmogna Gullspångslaxarna som kommer från odling fångas de i fiskfällan i Forshaga, Klarälven. När processen flyter på enligt planerna kramas leklaxarna på rom och mjölke och avkomman från dessa föds sedan upp i odlingar för att efter två år i mänsklig omvårdnad levereras som smolt till Vättern. Tyvärr har avelsfisket efter Gullspångslax i Klarälven fallerat under senare år pga. olika orsaker och därför har brist (avsaknad) på avelsfisk uppstått. I nuläget finns därför inga Gullspångslaxar att köpa till Vättern (gäller också till Vänern). Därför kommer Klarälvslax ersätta Gullspångslax i Vättern.

KFFF frågar – Vad får vi för pengarna, egentligen?

Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars 2019 informationsmöte under temat ”Har laxfisket i Vättern en framtid?”. Nämnda förening har sedan 2013 arrangerat Laxcup Vättern med hemmahamn Karlsborg. Laxcup Vättern hade premiär i november 1991. Under laxcup-resans historia har tävlingsledningen skiftat. Sedan 2007 har intäkterna från Laxcup Vättern varit den mest betydande bidragsgivaren till insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. MLiV bildades vårvintern 2003 för att i viss mån ”rädda” laxutsättningarna, vilket nödvändigtvis inte är detsamma som att förbättra laxfångsterna. MLiV har troget slussat bidragen vidare till i huvudsak finansiering av sättfisk i skepnad av små Gullspångslaxar. Under MLiV tidiga år var det Länsstyrelsen som skötte upphandlingen av sättfisk, kontroll av odlingar och administrativa göromål mm. Sedan 2015 är tågordningen dock en annan, ty då gjorde Sportfiskeförbundet entré på den sk. smoltarenan och antog bl.a. uppdraget upphandlingen av sättfisk mm. Över en natt blev på så vis sättfisken 25 procent dyrare då de belades med moms från att tidigare ha varit momsbefriade.

KFFF gav inte tappt utan har till utsättningarna 2015-2018 matat in cirka 200 000 kronor till MLiV. Återkopplingen från MLiV och Sportfiskeförbundet har enligt KFFF däremot varit näst intill obefintlig! Klubbledningen, med ordförande Stefan Åberg i spetsen, tog därför i december 2018 beslutet att tillfälligt frysa innestående (ca 110 000 kr) medel för att om möjligt få svar på frågan ”Vad får vi för pengarna, egentligen?”

Även funderingar kring varför all sättfisk sedan 2009 spolas ut i sjöns sydvästra kant i Starbäcks hamn och inte sprids ut på flera platser runt sjön är för klubbledningen också ett frågetecken. Lägg därtill att laxfrågan i Vättern 2019 befinner sig i ett vägskäl, såsom att Gullspångslaxen i nuläget och ett antal år framöver kommer vara ett minne blott och ersätts med småvuxen Klarälvslax. Tidigast 2022 kan Gullspångslax åter bli aktuell som sättfisk.

Inför KFFF;s informationsmöte fredagen den 15 mars 2019 hade förutom laxfiskeintresserade även MLiV-folk och Sportfiskarnas Peter Belin bjudits in. Cirka 40 personer hörsammade inbjudan. Dock kom ingen från styrelsen i MLiV och/eller Sportfiskeförbundet. Oavsett ansvarigas bortavaro kunde en del intressanta fakta presenteras och som i någon mån rätade ut några av KFFF;s frågetecken. Fakta som inhämtats från Länsstyrelsens många genom åren gjorda undersökningar, typ återfångster av märkt fisk och vilka utsättningsplatser runt sjön som gett bäst återfångster.

De visar att utsättningar gjorda i norra delen av Vättern gett bättre återfångster än de i Starbäck. Även en sammanställning för utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018 presenterades. Lägg därtill historisk dokumentation i skepnad av bilder/fångstrapporter av de tyngsta fångsterna av Östersjölax, Gullspångslax och Klarälvslax gjorda i Vättern visades.

Sammanställning av utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018.

76 958 Gullspångslaxar har satts ut Starbäcks hamn. Sättfiskarna har inklusive transport kostat 2 124 166 kronor (snittpris styck 27,60 kr).

Lägg därtill kostnader för utfört arbete av Länsstyrelsen på 162 975 kronor (styck per smolt 2,10 kr)

samt arbetskostnader utfört av Sportfiskarna 217 000 kronor (styck per smolt 2,80 kr), vilket sammantaget blir 2 504 141 kronor, vilket gör ett snittpris per smolt 32,50 kronor sjösatt och klart.

Uttaget av gädda i Vättern ökade 2018 med 534 procent!!! i jämförelse med 2017 års nätfiskesiffror, om de nu stämmer

Yrkesfiske med nät och ryssjor är sedan urminnes tider ett vedertaget sätt att fånga gädda med. Färsk, vildfångad fisk är bra mat och att skonsamt bruka utan att förbruka resursen är ett uttryck som inte sällan hörs av yrkesfiskare och övervakande myndigheter. Men, nätfiskar man alltid efter denna devis att endast räntan skördas utan att kapitalet beskattas? Enligt fångststatik rapporterad av yrkesfiskarna i Vättern har uttaget av gädda 2018 ökat med 534 procent!! i jämförelse med 2017 års gäddfångstsiffror.

Yrkesfiske Vättern Gädda
2018 = 10,625 ton!!!!
2017 =   1,988 ton
2016 =   1,439 ton
2015 =   2,183 ton
Källa Hav & Vatten.

Sportfiskarna nyhetsinlägg 7 februari Citat; ”Uppgifterna om att yrkesfisket efter gädda i Vättern ska ha ökat dramatiskt verkar glädjande nog vara felaktiga. Allt pekar på att det helt enkelt rör sig om ett fel i statistiken. Sportfiskarna bevakar såklart frågan och vad man hittills har kunnat se verkar det finnas några tydliga felaktigheter i fångststatistiken. Uttaget från yrkesfisket är därmed i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år”.