Yrkesfisket tullade 2016 Vättern på 12,11 ton lax, röding och öring

nätfiske yrkesfiske laxfisk 2016 lax röding öring outdoor björn blomqvist trolling trollingfiske

Totalt 12 113 kilo laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring fångades av yrkesfisket i Vättern 2016. Siffrorna är från Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax
2013 = 0,81 ton lax
2012 = 1,00 ton lax
2011 = 1,10 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2016 gjord av yrkesfisket landade på 2,02 ton (ca 575 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) och härrör från utsättningar av Gullspångslax. Utsättningar som till en betydande del bekostats av frivilliga bidrag av sportfiskare via Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Kalla fakta visar att yrkesfiskets uttag av gullspånglax ökat med cirka 500-1000 kg/år i jämförelse med bara för några år sedan.

yrkesfiske vättern nätfiske lax 2016 trollingfiske insjölax fritidsfiske outdoor björn blomqvist

Fritid/sportfiske av lax i Vättern beräknas under senare år vara avsevärt högre än yrkesfiskets – se tabell här ovan och ta del av fångststatistik av yrkesfisket samt beräknat uttag från fritidsfisket där metoden trolling ingår.

Vättern – röding (vildfångad)
2016 =   7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding
2013 = 8,75 ton röding
2012 = 10,0 ton röding
2011 =   6,5 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding 2016 var 7,79 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 200 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas dock vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring
2013 = 3,59 ton öring
2012 = 6,00 ton öring
2011 = 3,30 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande nätfiskad Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) har i jämförelse med 2014 och 2015 minskat påtagligt. 2016 nätades ca 1 500 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara avsevärt mycket högre än yrkesfiskets)

vatterröding-vatteröring-storröding-röding-öring-insjööring-vildöring-vättern-yrkesfiske-outdoor-björn-blomqvist

Det är världsunikt att yrkes- och spöfiske tillåts rikta sitt fiske/uttag efter vilda laxstammar i sötvatten.

Laxfiskare fångade jättegädda i Vättern från klipporna!

 

vättergädda rekordgädda vättern gäddfiske spinnfiske Bengt Sjögren 22 januari 2017 gladsax 28 gram jan anoschkin klippfiske strandfiske gladsax 28 gram

Att fånga en riktigt stor Vättergädda från land är ytterst ovanligt. Chansen finns dock, vilket Skaraborgaren Bengt Sjögren bevisar med sin idag, på morgonen den 22 januari 2017 spinnfiskefångade jättegädda som vägdes i håven till 17,5 kilo. Snabba ryck gällde för att i ett huj kunna släppa den oskadade gäddan åter. Därför mättes inte dess längd. Gäddan har det rätta hänget runt buken för att uppfylla kriteriet en ”sugga” och i jämförelse med fångstmannen bör dess längd vara minst 120 centimeter.

Bengt är till ”vardags” en klippfiskare av rang sedan många år och har en fulltecknad fiskejournal med granna laxar-> som nu fått sällskap av en riktigt stor gädda. Jättegäddan fångade på ett grönt 28 grams Gladsax som fiskades tafslöst i linändan. Hugget var stenhårt och kom cirka 20 meter ut från land när draget ytnära vevades hem. Inledningsvis antogs att en hygglig lax på kroken satt fast, men silverskatten förvandlades till att bli grönt guld när den kom strandnära. Från hugg till håvning förflöt cirka tio minuters kamp. Bengts fiskekompis, Jan Anoschkin agerade håvmästare med den äran. Väl i maskorna kunde konstateras att trekroken satt förankrad i en av gäddans munvinklar och den tafslösa linan var oskadd. Gäddan fick friheten åter och med ett plask med stjärten vinkade den adjö då den försvann i djupet.

Ps. Gäddan vägde 17,5 kilo liggande i håvgarnet utan att vikten från bygel o skaft hamnade på vågskalan genom att fångstmannen höll upp metalldelen under vägningen.

Kulört laxfiske i Vättern!

lekfargad-insjolax-gullspangslax-vatterlax-935-kilo-landfiske-12-november-2016-kim-eriksson

Allt laxfiske i Vättern baseras på utsättningar av smålaxar. Vätterns unika karaktär med branta klipphyllor och bråddjup ända in till land gör att strandfiske också funkar. Att det är tillåtet att fritt fiska från land härleds till våren 1985 då det fria handredskapsfisket infördes.

Kim Eriksson från Jönköping handredskapsfiskade för första gången lax i Vättern lördagen den 12 november 2016. Inför premiärkastet, en klipphylla på Östgötasidan hade Kim införskaffat några nya beten från butiken Fiske & Outdoor Jönköping->

Personalen rekommenderade Kim ett Gladsax 27 gram i deras egna kulör F&O Special. En garanterad dräpare! Kim lät F&O Special ta vatten i kast efter kast. Timmarna gick. Det var först vid lunchtid som det blev ordentlig darr på fiskarhjärtat. Plötsligt dök en stor fisk upp tätt bakom draget. I det klara vattnet såg det ut som den bara ville skrämma den lilla Glad(s)laxen utan att hugga. Lika plötsligt som fisken visade sig försvann den i djupet. Ett kort kast i riktning mot platsen där fisken senast sågs gjordes. Plopp. Draget fick sjunka något. Med finter och knep vevades därefter draget hem. En manöver som fick fisken att åter visa sig och nu gå till attack. Fast fisk var ett faktum. Det tog Kim cirka tio minuter av spännande kamp att få fisken i håven, en lekfärgad hanlax med vikt 9,35 kilo och mätte 90 centimeter.

Det är förhållandevis sällan färgad, så kallad leklax fångas i Vättern. Detta trots att det under årens lopp satts ut hundratusentals smolt i sjön. All lax av Gullspångstyp som sätts ut i Vättern kan bli könsmogen. De är således inte könslösa. Att leklaxar på spö är en bristvara beror främst på att de fångas innan de når ”rätt” storlek för att bli könsmogna. Lax som växer fort, vilket Gullspångarna gör, måste äta mycket och ofta för att bli tungviktiga. En blanklax på tillväxt är därför lättare att lura till hugg än en lekfisk som har annat att tänka på än mat. Så kallat revirhugg förekommer dock. Ytterligare en sak i sammanhanget är att leklax är färgad under några få höstmånader. Hur många av leklaxarna som överlever omställningen från att ha varit i lektagen till att bli blanklaxar igen är oklart. På Vätterns Tio i Topp lista åren 1990-2016 finns två leklaxar registrerade.

Två leklaxar på tio i topplistan i Vättern
Senast som en riktigt stor leklax fångades (nr.6 på listan) i Vättern var fredagen den 14 november 2008. Det var nämnda datum som Martin Gustavsson från Åby klämde till med en 108 cm lekfärgad lax på grymma 15,2 kilo. Spinnfiske från ”Bonnabryggan” i Borghamn med en 27 grams Gladsax oliv/silver i beteshaken var grejorna som bedrog den stora hanfisken. Efter att dess vikt och längd noterats samt några bilder tagits fick den friheten åter. Anledning att fisken släpptes levande tillbaka var att fångstmannen tyckte den var för stor för att han på ett vettigt sätt skulle kunna ta hand om den.

November 1991 I samma veva som premiären av Laxcup Vättern 22-24 november 1991 avgjordes med utgång Granvik släpfiskade Karlsborgsbon Leif Spetz utom tävlan i vattnen utanför Karlsborg. En hemmatillverkad plexiglasfisk ingick i betesarsenalen bakom båten. Plötsligt blev det tajt lina där snurrefisken satt förankrad. En dramatisk batalj bröt ut. Spöt gick tvärt av då fisken gjorde ett vildsint utras i sin önskan att slippa loss från stingande trekrok. Att betvinga stor fisk på knäckt spö är inte lätt. Till slut kunde en lekfärgad 110 cm lång hanlax bordas. Först dagen efter hamnade leklaxen på krönt våg. Som urskuren (rensad) vägde den 14,85 kilo. Orensad bör laxen ha vägt något över 15 kg. Tilläggas kan att fångstmannen samma dag som 110:an gick bet även fångade en silverblank lax runt 14 kilo. Nästan 30 kilo fisk fördelade på två insjölaxar! En minst sagt unik fångst.

tyngsta-spofangade-leklaxarna-vattern-gullspangslax-insjolax-trolling-landfiske-outdoor-bjorn-blomqvist

Tio i topp – Insjölax Vättern 1990-2016
1: 20,40 kg 110 cm (21 dec. 1997)
2: 17,65 kg 105 cm ( 8 dec. 1990)
3: 17,20 kg 105 cm (18 dec. 1990)
4: 17,18 kg 108 cm (18 nov. 1990)
5: 15,798 kg 101,5 cm ( 4 feb. 2007)
6: 15,20 kg 108 cm lekfärgad c&r (14 nov. 2008)
7: 15,12 kg 103 cm ( 4 mar. 2007)
8: 14,98 kg 102,5 cm (17 dec. 2006)
9: 14,85 kg 103 cm ( 3 jan 1991)
10: 14,85 kg 110 cm vägd urskuren/lekfärgad (23 nov. 1991)

Inno Bombarda – ett revolutionerande kastflöte…

havsöring inno bombarada västkusten fluga outdoor björn blomqvist

Mitt första kast med Inno-flötet i beteshaken skedde den 1 april 2015 i samband med premiären efter havsöring utmed västkusten. Inför premiärkastet hade jag skummat igenom en artikel i danska sportfisketidningen Fisk & Fri där Inno Bombarda (patenterat av dansken Martin Buch) hade hårdtestats. Jens Bursell, tidningens redaktör och mannen bakom testet klassade Inno Bombarda som den mest spännande kastdobben på årtionden.

Danskarna är sedan urminnes tider väl förtrogna med kust- och kastflötefiske efter havsöring och kan erfarenhetsmässigt avgöra vad som är hiss eller diss. Att auktoriteten herr Bursell gav Inno Bombarda toppbetyg indikerade att den danska kulan skulle tas på allvar.

Är av ohejdad vana, sedan många år fast i duppträsket. Havsöring, regnbåge och insjölax är favoritfiskarna. Kastflöten som dinglat på min lina under årens lopp har varit allt från hemmasnidade träpluttar, vattenfyllda kulor, plastiga cigarrer till spolformade tingestar av modernt snitt. Oavsett material, utformning eller om dupparna varit flytande alternativt sjunkande har ingen enda av dessa varit hundraprocentigt funktionsdugliga.

Vågar påstå att alla som någon gång fiskat med kastflöte har upplevt att tafs och fluga så gott som alltid har en benägenhet att sno sig runt flöte och huvudlina vid utkast. Ett irritationsmoment som spolierar effektivt fiske och även fiskeglädjen. Fnurra på tråden brukar det vanligtvis bli vid långkast i besvärande mot- eller sidovind. Trassliga utkast kan i viss mån begränsas via ett bygelstopp på rullen precis innan duppen tar vatten. Ett tvärstopp på huvudlinan får rörelseenergin på flugan att flyga vidare och sträcka tafsen. En ”tight leader” är att föredra och ger i förlängningen fler hugg och fiskar i håven.

Inno Bombarda påstods enligt det danska testet trassla minimalt. Är det verkligen sant? Undertecknad kan efter 2015 års slängande och dängande intyga att Inno Bombardan faktiskt i stort sett är trasselfri. I jämförelse med mina gamla trasselduppar är skillnaden som natt och dag. Långa kast med få trassel, känn på den. Att trasslen är få beror enligt uppgift på den integrerade Inno-stickan.

Inno Bombarda kastflöte havsöring västkusten bohuslän fluga outdoor björn blomqvist

Fast montering där Inno-stickan i ena änden är länkad till huvudlinan med en beteshake/beteslås så att inte stickan glider genom hålet. I stickans andra ände knyts tafsen fast. Släng sedan ut och fiska hem. Lätt som en plätt. Vill man exempelvis byta från flytande till sjunkande variant räcker det med att öppna på haken och skifta kula på stickan. Att knyta och knåpa är ett minne blott. Inno Bombarda finns i flytande, svävande eller sjunkande versioner i vikter från 15 till 35 gram. Ytterligare på Inno Bombardas pluskonto är att kulan håller sig på det djup den vevas hem på, även vid hög fart bör tilläggas. I sammanhanget kan också berättas att den flytande upplagan av Inno-kulan ligger så där lagom djupt i ytfilmen vid hemvevning. Inno Bombarda har vänt upp och ner på mitt kastflötefiske till det bättre.

Inno Bombarda havsöring västkusten fluga orust outdoor björn blomqvist

Drömfisk – Lars Kvicker fångade 10,7-kilos landlax i Vättern

storlax vättern lax insjölax gullspångslax landfiske dupp fluga lars kvicker smejebacken 29 dec 2015

En Vätterlax med vikt 10,7 kilo och längd 95 cm fångades från Mellboöns vinterhala klipphällar den 29 december 2015 av Lars Kvicker från Smedjebacken, Dalarna. Tillsammans med fiskevännen Leif anlände de till Vätterns strand vid sjutiden på morgonen efter en 23 mil lång bilresa. Lars är sedan slutet av 1990-talet en inbiten landlaxfiskare och har under årens lopp hunnit med att kasta ut sin tubfluga från Vätterns branta stränder på Östgöta- och Västgötasidan–>
åtskilliga gånger.

Upprinnelsen till Lars landlaxfiskeintresse härleds till Dennis Gustavssons fångst av rekordlax (20,4 kg) från Öninge den 21 december 1997. Lars inledde sin landfiskekarriär på Östgötasidan av innanhavet. Fiskelyckan stod honom omgående bi och en blanklax på prick nio kilo blev först ut att kröka hans spö. När det gäller Västgötasidan av Vättern är det sträckan norr om Granvik som gäller. Mellboön är ett av hans favoritställen. Så sent som 2014 knep Lars en 5,1-kilos på Mellbo. Dessförinnan har en 8,4-kilos gett honom tajt line med utkast från just Mellboön. Tisdagens (29 dec.) besök på Mellboön var de yttre förhållandena vindpinade och isiga. Minusgrader i kombination med vattenstänk på klippor och hällar är lika med varning för halt fotlag. Halkbroddar parat med försiktigt fotarbete rekommenderas.

Grejorna som Lars tacklat upp var rulle, ABU Ambassadeur Pro Rocket 6500 laddad med 0,40 mm nylonlina. Spö, Shimano 13 fot -80 gram. Kastdupp 50 gr flytande, ca 4 m lång 0,33 mm nylontafs, tubfluga med silver kropp och svart vinge spetsad med en 6:ans trekrok. Vid 11-tiden cirka 20 meter ut från land attackerades flugan av en fisk. Den starka vinden gjorde att linbågen var påtaglig, vilket i sin tur minimerade direktkontakten med fisken. Lars konstaterade dock att fisken på kroken satt fast. Kompisen Leif tillkallades via mobilsamtal att snarats dyka upp och agera håvmästare. Leif hade gått runt hörnet för att testa ett annat fiskeställe en stund tidigare. Fajten var lam förutom vid ett tillfälle då laxen i ett utras sökte friheten vid några bränningar. Efter några få minuters dragkamp nätades laxen, en på Berkley digitalvåg vägd till 10,7 kilo. Senare på eftermiddagen innan hemfärd lyckades även laxfiskare Leif att bli laxfångare via en 5,1-kilos silverfisk. En lax som slogs som en galning innan den till slut kunde nätas.