Historiskt – Blåfenad tonfisk fångad i svenska vatten

Blåfenad tuna tonfisk stora boken om trolling jan olsson trolla tuna svenska vatten 9 september 2017

Göteborgaren Jan Olsson har sedan många år tillhört svensk sportfiskehistoria. Han har sedan mitten av 1950-talet fiskat på de allra flesta håll i världen och har under årens lopp tillskansat sig stora kunskaper om sportfiske efter allehanda fiskarter i skiftande miljöer. Han var en av de allra första svenskarna som seriöst ägnade sig åt modern trolling samt även i ord och bild berättade om detta i dags- och fiskepress samt bokform.

Den stora boken om trolling->av Jan ”Mr Trolling” Olsson gavs ut 1994 på ICA Bokförlag. Trots att den 199 sidor tjocka boken har cirka ett kvartsekel år på nacken är den fortfarande aktuell. Exempelvis finns ett avsnitt som handlar om blåfenad tuna. Blåfenad tonfisk är en av Jans favoritfiskar sedan ungdomen (han är född 1936) och inte sällan har han berättat om sportfiske från gamla tider på svenskt vatten efter just blåfenad tuna. Tyvärr överfiskades dessa av yrkesfisket till snudd utrotningens brant. Att få skåda blåfenad tonfisk åter jaga i hemmavatten har för Jan och många med honom varit en dröm. Något som blev en verklighet för Jan lördagen den 9 september 2017 då han inviterats ombord på båten Pink Lady. Läs nedan och begrunda

Världsunikt storviltfiske pånyttfödd i svenska vatten

jan olsson tunafiske 9 september 2017 gropa västkusten sverige

Som gammal veteranfiskare fick jag i går uppleva; att ”nine-nine-dagen” år 2017 – på vattenvidden utanför bohuskusten – kommer att förbli en av livets stora minnesdagar. Det var en dag, då min sportfiskeexistens ”våldsamt”, på skilda vis, attackerades med massvis av oförglömliga intryck, både vad gäller naturupplevelse och fiskafänge.

Det främsta var att åter – som för ett halvsekel sedan – få se grandiosa blåfenstunor blotta hela sin storslagna skönhet i magnifika hopp. Lägg till detta ny-aspekten att jag – både på distans och nära håll – fick uppleva spöfångster av dem samt se de stora fiskarnas enorma styrkedemonstration och uthållighet i timslånga fighter.

Först ett direkt SUPERSTORT TACK till administratörer och koordinerare, WWF, Havsfiskelaboratoriet SLU Aqua och Sportfiskarna, att storviltfisket efter “alla fiskars konung” fått göra come back i Sverige. Ett fiske, som rätt förvaltat kan bli enormt samhällsgivande på många skilda vis. Vi hörde igår, erfarna internationella fiskmärkare, tala om ett monstruöst tunafiske här. Ett andra JÄTTESTORT TACK tack ska gå till sportfiskeeldsjälen Robban Hellberg i Björlanda, som samlat ihop ett skickligt och kunskapsmässigt rutinerat Fladenteam. Vb-red. hade, som observator, det stora nöjet att få vara med det glada sextettgänget ombord på Fladens sällsynt, välutrustade sportfiske-maskin ”Pink Lady”.

Kursen mot fiskeplatsen ”Gropa” i centrala Skagerack styrdes av Robban, som samstämmigt ombord berömdes för suveränt manövrerade av båten, inte minst under det mycket svåra skede då en jättetuna rör sig nära båten.

Det finns enormt mycket att berätta om ”nine-nine-dagen”. Följaktligen anledning att återkomma om denna storslagna, unika nypremiär gällande svenskt tunasportfiske. – Det som nu dessutom sker i V-regionen.

Kortfattat, så utgick vi från Björlanda. Där inledde vi med genomgång och roller i anslutning till själva tunafisket. Vid Paternosterskären drogs makrill upp till “Lady Pinks” betestank. Kurslade sedan, under konstant tunaspaning över vattenvidder, mot Gropa.

Några sjömil innan vår ankomst dit, tacklades upp för avancerad storviltfisketrolling, både via utriggare och djuprigg, med konstbeten. Det gav intet. Efter några timmar, skiftades fiskafänget till mete, då vi hörde på kom-radion att detta givit andra båtlag fisk, bl a välkända Team Tinca från Lidköping. SUPERSTORT GRATTIS!

blåfena tuna pink lady 9 september 2017 gropa

Fladenteamet ballongflötesmetade med levande makrill, på olika distans från de sex, förträffligt lätthanterliga Fladenutrustningarna. Konstant mäskade vi med styckad och hel mindre sill. Och det var efter uppskattningsvis 90 minuters flitigt ”chummande”, som det ristade till i det förliga spöet på babordsidan samt rullens tongångar, via snabb lintömning även fick teamet att gå upp i varv, utan tidigare motstycke ombord. Det var upptakten på en 2 tim. och 40 min. lång kamp med massvis av ge och ta från fisk och fiskare, både hundratals meter från och under “Pink Lady”.  Några gånger hade killarna, som varvades vid i spökampen, tunan nära ytan ett 50-tal meter från båten innan den åter dök. En gång såg vi dess fena (bild överst) blixtsnabbt skära i ytan. Jag slängde upp kameran mot fenan – utan objektivfokus för ögat på den – dock i hopp om att något skulle fastna. Det blev fena-turligt som i bild. (se bilden ovan)

Då och då kunde vi ekolodet, på vilket djup tunan simmade. Och när “the bitter end” närmade sig var fisken ett tiotal meter under båten. Vi kunde dock inte skönja jättefisken. Vad som sedan hände i ett spölyft var; att spöet oväntat befriades från fisktyngden. Strax ovanför kroken konstaterades – när linan tagits hem – att monolinan gått av, sönderskavd av fiskens vassa tanduppsättning under den långa kampen.
”The bitter end” var ett faktum för våran del, men förhoppningsvis “happy end” för tunan. /Jan Olsson

Läs mer på Vänerblänket->

”1964 spöfångades det senast en blåfenad tonfisk i Sverige, säger Markus Lundgren, fiskevårdschef på Sportfiskarna. Nu hoppas han och andra forskare göra det igen. Vi följde med märkarbåten Linda på uppdraget att märka tonfisk”.  Läs artikel Göteborgsposten första spöfångade tonfisken på femtio år->

Lodutterfiske en gammal fiskemetod på Vättern

Vättersnipa visingsö 1950 hjodraget 2017 ronnie tillman lodutter vätterröding röding pärlemospinnare outdoor björn blomqvist

Upplägget i Hjodraget som i år arrangerades för 29:e gången är att deltagarna enligt tillåtna dragfiskemetoder med antingen fasta linor, typ lodutter eller trollingfiske med spö ska hanka upp en och annan laxfisk ur unika Vättern. Varje lag får som mest väga in sex laxfiskar över i förväg av tävlingsledningen bestämda minimått. Det lag som har den tyngsta fångstpåsen vinner. Vild röding och insjööring samt utplanterad gullspångslax är de mest åtråvärda arterna.

I Hjodragets begynnelse var det inte alls ovanligt att det fiskades från snipor. Vättersniporna är snart en sällsynthet, åtminstone i Hjodraget. Av 53 startande båtlag fanns i år endast en snipa med. En 8,5 meter lång träsnipa byggd på Visingsö år 1950 och som efter 67 år på Vättern får anses vara infiskad.

Invägning Hjodraget vättersnipa röding vätterröding vättern lodutterfiske outdoor björn blomqvist

Ronnie Tillman från Mölltorp är sedan slutet av 1990-talet båtens ägare. Tillsammans med lagkamrat Göran Ludvigsson ställde de upp under namnet Team Twins.

Djupfiske via lodutter gav tre rödingar på vågen och en åttonde plats i Hjodraget 2017. En allt igenom hemmagjord utrustning användes. Lodutterfiske består av en lintrumma med heldragen tråd på spolen, blylod som sänke och handgjord rödingspinnare av pärlemo i linändan.

pärlemospinnare spinnare hemmagjorda rödingspinnare vättern outdoor björn blomqvist

Kroken på spinnaren agnades med en bit abborrkött. Pärlemo blänker och fisk doftar, vilket lockar röding i djupet att gå till attack. Lodutterfiske är i runda slängar en 100 år gammal fiskemetod, en djupfiskemetod som användes av Vätterfiskare långt innan djupriggar introducerades inom det moderna trollingfisket i mitten av 1980-talet.

Tidernas Vätterröding, en 10,3-kilo fångades via lodutter

Bo-Wiblom-rekordröding-Vättern-10_3-kilo-outdoor_se-björn-blomqvist2

Det var den 31 augusti 2013 som Smålänningen Bo Wiblom äntrade sin nio meter långa Vättersnipa i Gränna hamn för några timmars rödingfiske på Vättern. Innanhavets vida vidder var för dagen inbjudande blanka med sol från klar himmel. Båtens tio hästkrafter starka inombords tändkulemotorn gav fart åt den gamla träbåten. Efter någon sjömils färd var det dags att sjösätta fiskegrejorna i skepnad lodutter med fasta linor och tafsar. Bo fiskar med fyra utrustningar. Två akterrullar och två spröt midskepps. Akterställens grejor blötlades först. Därefter riggades styrbord spröt. Det 1,3 kilo tunga blylodet var tyngden som fick moderfisk, lockskedar och hemmagjord spinnare som agnats med liten bit kokt räka att gå mot botten. Anrättningen sänktes ned 45 varv (ca 20 m) i vattenmassorna över ett bottendjup av 27 meter.

Den stora båten som byggdes på Visingsö 1953 tuffade fram i ca 1,7 knops fart. Färden gick norrut i svag medström. Samtidigt som utrustning nummer fyra, alltså babordsidans spröt höll på att riggas signalerade styrbordsprötet med buller och bång att fast fisk var ett faktum. Av rycken att döma var det en stor fisk som fattat tycke för snurrande kopparspinnare. Bo antog inledningsvis att det var en fullvuxen Vätteröring som nappat. Frågan vilken sorts fisk som höll linan i sträck fick sekunden senare ett svar då en imponerande stor röding gick till väders i ett spektakulärt hopp över vattenytan. Saken var klar, det var en jätteröding av sällan skådat format. Efter ett handfast givande och tagande i linan kunde Bo till slut med hjälp av en huggkrok (håven var för liten) borda en magnifik röding. Snabbt upp med grejorna ur vattnet för vidare färd mot land. Under färden kontaktade Bo sina rödingfiskekompisar Arne Fransson, Göran Gustavsson och Rune Bergqvist för att de skulle möta upp i hamnen och skåda in drömrödingen. Rune lovade att ta med sig Besman-vågen.

Väl på bryggan förevisades jätterödingen inför en hänförd publik. Ingen i gänget hade sett en sådan makalöst stor röding tidigare. En första vägning gjordes på den gamla besmanen och vågens grovhuggna skala visade snudd 10,3 kilo. Ytterligare en viktkoll av fisken gjordes. Nu på Gränna Fiskrökeri krönta våg som visade exakt 10,3 kilo. Den underbart vackra och väl proportionerade rödingen, en hanfisk, mättes till 90 centimeter. Fiskens omkrets kollades dock inte. Men en gissning landar runt 60 cm. Enligt tillgängliga fakta (läs 4 juli 2017) är herr Wibloms 10,3:a den näst tyngsta röding som fångats och dokumenterats med avsändare Vättern.

rekordröding 11.2 kg Vättern 3 augusti 1990 nätfiske baskarp

I topp tronar en 11,2-kilos nätfångad (utanför Baskarp) med längd 90 cm och midjemått 65 cm från 3 augusti 1990. Dess ålder sägs ha varit runt 25 år, vilket anses vara maximal åldersgräns för storröding. Som tvåa är 10,3:an från 2013 som även den bör ha passerat 20-års strecket. Topp tre är en via ytutter fångad 9,6 kilos med kroppslängd 87 cm och omkrets 60 cm. Den fastnade på en ABU Reflex spinnare med kopparsked i vattnen utanför Karlsborg den 4 november 1975.

utterfiske ytutter lodutter vättern gamla fiskemetoder

Ps! Det var då – numera är det som mest tillåtet att fiska med tio beten.

Ettårig smolt mesta sättfisken Klarälven/Vänern 2017

1 Fortum satsar på ettårig smolt gammelkroppa lax ab fiskodling outdoor björn blomqvist

Utsättningstalen av lax och öring i Vänern och Klarälven 2017 var följande. 188 313 ettårig smolt och 121 039 tvåårig smolt. Det är första gången som ettårig sättfisk är i numerär. Raskt marscherat med tanke på att det bara är fem-sex år sedan ettårig sättfisk introducerads i Vänern. Ettårig sättfisk är här för att stanna och kommer med största sannolikhet att dominera utsättningstalen i framtiden. Är det bra för framtida Vänerlaxfiske? Den som trollar får se.

Lax- och öringfisket i Vänern där fångsten lagligt får behållas baseras fullt ut på utsättningar av odlad sättfisk. Tydligt tecken att lillfisken härrör från odling är att dess fettfena kapats, vilket görs manuellt innan utsättning. Det är ytterst få eller ens någon sättfisk som slipper undan saxen! Gullspångslax som kommer från Gammelkroppa Lax AB har förutom klippt fettfena även höger bukfena kapad. Det förkommer inga medvetna ”tjuvsläpp” av fettfenefisk. Kinnekulleträffen 2017 vägdes det in 35 gullspångslaxar och sju av dessa var i avsaknad av höger bukfena, alltså sk. Gammelkroppalax.

Vänerrekord på spöfångad lax lyder 13,92 kilo-> och fångades 17 december 2007 i Värmlandssjön. Den hittills tyngsta trollade Väneröringen är en 14,32-kilos->från den 20 april 2002 i Dalbosjön. Minimåttet för lax och öring i Vänern är 60 centimeter. Råkar man fånga en vild lax alt. öring med intakt fettfena ska den oavsett längd släppas levande eller i sämsta fall död åter, vilket gäller såväl krok- som nätfiskare. Några förmildrande omständigheter att behålla/ilandföra fettfenefisk finns inte.

Det var i slutet av 1980-talet som utsättningarna i Vänern och Klarälven tog ordentlig fart. Miljontals med tvåårig smolt har satts ut sedan dess. Utsättningstalen var som högst under 1990-talet. Sedan millenniumskiftet har dock de årliga sättfisktalen i Vänern minskat. Se tabell nedan som visar Laxfond Vänerns utsättningssiffror gjorda i Vänern åren 1987-2011.

8 tvåårig sättfisk 1987 2011 i vänern bekostade av Laxfond Vänern

Förr om åren var det tvåårig smolt som gällde fullt ut. I dagsläget sätts även ettårig smolt ut. Det är Fortum som skyndat på utsättningarna av ettårig smolt. Fortum är enligt vattendom ålagda att i snitt sätta ut 175 000 sättfiskar/år. Överskott i utsättningstal (2017 = 255 352 st.) får tillgodoräknas och kan kvittas de år som utsättningstalen inte når 175 000. Fortums sättfisk levereras av Gammelkroppa Lax AB. Nämnda odling kommer med största sannolikhet närmsta åren att satsa fullt ut på ettårig sättfisk. Länsstyrelserna i Värmland/Västra Götaland har godkänt Gammelkroppas småfiskar (20-40 gram) som fullvärdig sättfisk, alltså som varande smolt. Frågor gällande utsättningarna i Klarälven/Vänern ställs till Länsstyrelserna runt Vänern, punkt slut.

utsättningar lax öring vänern klarälven 2017 fortum gammelkroppa lax ab fiskodling smolt

Det var i början av 2010-talet som ettårig sättfisk började sättas ut i Klarälven/Vänern. Jarl Svan, dåvarande Fiskerikonsulent i Västra Götaland uttryckte i en tidningsartikel i Mariestads Tidning våren 2012. Citat; ”Nu prövar vi att sätta ut laxen redan vid ett års ålder. Vi tror att den blir för bekväm annars”

tvåårig smolt är för bekväm mariestads tidning mars 2013

En i naturen född smolt är i snitt två alt. treårig innan den lämnar älven för att simma ut i Vänern.

vänerlaxens ålder och tillväxt

Odlad tvåårig smolt ligger inom spannet 90-120 gram.

3 tvåårig smolt gullspångsöring gullspånglax sävenfors fiskodling maj 2017 laxfond vänern outdoor björn blomqvist

Det finns statistik från återfångster som härleds till tvåårig smolt. Dessa visar att tvåårig smolt som satts ut direkt i Vänern gett de bästa återfångsterna. Älvsatt tvåårig fisk har inte visat lika bra/dåliga återfångsttal som de sjösatta. Det är oklart om några återfångster som härleds till ettårig smolt ännu har gjorts. Det tar i snitt dryga två år för en tvåårig fisk som satts ut i Vänern att uppnå minimåttet 60 cm. Hur många år det tar för exempelvis en 20 grams ettårig pyttefisk att nå 60 cm är oklart. Gissningsvis fyra år.

2 ettårig sättfisk gullspångsöring 44 gram gammelkroppa lax ab odling 2015

Följdfrågor. Vad är den verkliga orsaken till att utsättningstalen av ettårig fisk ökat dramatiskt under senare år? Kommer utsättningarna av ettårig smolt att gynna sport- och yrkesfisket? Vattendomen säger att kompensationsutsättningarna ska gynna Vänerfisket i stort. Är ett ökat antal ettårig sättfisk lösningen på ett i dagsläget sviktande lax/öringfiske i Vänern? Varför satsar Fortum på ettårig sättfisk samtidigt som Laxfond Vänern och fiskeklubbar m.fl. runt sjön håller fast vid tvåårig smolt? Hur kommer det sig att Länsstyrelserna gör tummen upp för ökade utsättningar av ettårig sättfisk? Kommer nästa steg i sättfiskfrågan att stavas yngel? Frågorna är många, men svaren få. Den som trollar få se. Fritt fram för egna funderingar.

Sättfiskar i Vänern & Upperud 2017

utsättningar 2017 vänern smolt tvåårig ettårig tvåsomrig sättfisk brommösund duse udde gaperhult upperud-2017-lax-öring-outdoor-björn-blomqvist

2 november 1 000 tvåsomrig  Gullspångsöring med medelvikt 100 gram (Sävenfors Fiskodling) Utsättningsplats Duse Udde. Säffle Sportfiskeförening

31 maj 1 200 tvåårig Gullspångslax (Källefall Fiskodling Tidaholm) Utsättningsplats Duse Udde. Säffle Trollingklubb m.fl. (smålaxarna var från början tingade till Vättern våren 2017, men av olika anledningar blev det inte så)

24 maj 1 700 tvåårig Gullspångsöring (Sävenfors Fiskodling) Utsättningsplats Mellerud. Silverlaxen Mellerud

17 maj 15 100 tvåårig Gullspångslax (EM Lax Fengersfors) Utsättningsplats Gaperhult. Laxfond Vänern

10 maj 8 000 tvåårig Gullspångsöring (Sävenfors Fiskodling) Utsättningsplats Brommö sund. Laxfond Vänern

9 maj 8 000 tvåårig Gullspångslax (Sävenfors Fiskodling) Utsättningsplats var Upperud (se bild nedan) och inte i Vänern. Upperud FVO & Laxfond Vänern

7 Upperud-8000-laxsmolt-9-maj-foto-Thomas-Johansson-Laxfond-Vänern

3 maj 10 000 tvåårig Gullspångsöring (Sävenfors Fiskodling) Utsättningsplats Kinneviken. Götene Trollingklubb & Laxfond Vänern

2 maj 10 000 tvåårig Gullspångslax (Sävenfors Fiskodling) Utsättningsplats Brommö sund. Laxfond Vänern

April 33 681 ettårig Gullspångslax (Gammelkroppa Lax AB) Utsättningsplats Grums. Fortum

April   4 000 ettårig Gullspångsöring (Gammelkroppa Lax AB) Utsättningsplats Grums. Fortum

Per Halvarsson fångade 20,2-kilos drömlax – Johan Abelsson guidade

01 big atlantic salmon baltic sea 20 kilogram 45 lbs sweden mooching per halvarsson johan abelsson june 2017 outdoor bjorn blomqvist

Att betvinga en Atlantlax med vikt över 20 kilo är ytterst få förunnat. Det finns helt enkelt sparsamt med sådana laxar att fånga i brusande älv eller i vida hav. När väl chansen på storfisk uppenbaras gäller det att vara på rätt plats och ha grejorna i vattnet. Sveriges mest erfarne laxfiskeguide (älv & hav) Johan Abelsson har via fångstfakta visat att han har ”näsa” att guida sina gäster till drömfisken. Per ”Granvikskungen” Halvarsson, Frövi är den senaste i raden att betvingat en stooor lax med Abel som guide. Måndag afton den 5 juni 2017 i vattnen utanför Åland fick Per vara med om sitt livs fajt. Via Moochingspö, moochingrulle laddad med fluglina (grainlina 850) och en Knosasked (popcorn) i linändan var grejorna som användes till fångsten av en 20,2 kilo tung o 118 cm lång Östersjölax. Det tog över en timmas spännande kamp innan jättelaxen kunde håvas. En hanlax som hade klippt fettfena (tecken på att den var odlad) och kunde därför lagligt ilandföras till svenska Grisslehamn.

Med största sannolikhet är detta Sveriges hittills tyngsta lax som betvingats på Moochingutrustning. Det 10,6″ långa spöt fiskades som sidospö (släpspö) snett ut från båtsidan med hela fluglinan plus tio meter backinglina (runningline) bakom båten.

mooching rod reel big 45 lbs atlantic salmon baltic sea sweden fishing guide johan abelsson

Lockande bete var en Knosasked Popcorn tillverkad av Johnny ”Knosa” Johansson som drogs fram i 2,5 knops fart i det 8 grader varma brackvattnet. Finessen med att fiska betet med fluglina är att linan ormar sig i vattnet bakom båten som i förlängningen ger extra lockande rörelser åt draget. Läs om släpfiske med akterspö->

För kännedom. Fiskeguide Johan Abelsson-> med hemmahamn Simrishamn har under årens lopp guidat upp nio Atlantlaxar över 20 kilo. Exempelvis i vattnen utanför Nynäshamn har han kört fast laxar med vikterna 26,88 kg, 25,40 kg och 22,60 kg. Lägg därtill några sk. Blekingetjugor och en trio tungviktiga Simrislaxar.

Håkan Strandman, Karlstad fångade 10,22-kilos Gullspångslax i Vänern

Vänerlax 10.22 kg 93 cm Håkan Strandman 29 maj 2017 rekordfisk trolling trollingfiske outdoor björn blomqvist

Att som trollare fånga en odlad Vänerlax som passerar tiokilosstrecket är få förunnat. En drömfisk! Karlstadsbon Håkan Strandman är den senaste i raden att ur Vänerns djup betvinga en 10+ lax. Förmiddagen 29 maj 2017 med utgång Lillängshamnen, Hammarö startar historian. Ensam i båten sattes kursen riktning Gässlinge Grund. Vädret var strålande med ringa vind. På väg ut sjösattes en hoper drag bakom skutan. På styrbord djuprigg hade ett Trophy Spoon->  i skimrande grönt riggats. Skeden fiskades sex meter ned. Fiskefart var 2,2 knop och ytvattentempen 14,2 grader. Släpfiskelivet var härligt.

Efter i runda slängar en halvtimmas båtfärd duckade plötsligt djupriggspöt med plåtbiten i linändan. Av stangens kutryggiga bockning att döma var det en stor fisk som hakat på. Tunggung gällde. För att få fajtingspace togs några av spöna bort. Därefter tog det Håkan ungefär en kvart att få laxen i håven. Den nätades på första försöket i ett huj. Trots att storlax precis hamnat i lådan ombord fiskade Håkan vidare en stund till i samma område för att om möjligt fånga ytterligare en blanking. Finns det en lax är det inte ovanligt att det finns flera. Nytt hugg av bångstyrig fisk följde. Den slet sig dock efter en stunds böljande kamp. Fisketuren avslutades.
Väl på landbacken kunde Herr Strandman i vittnes närvaro väga sin jättefisk, en Gullspångslax till 10,22 kilo med längd 93 centimeter. Nytt pb, jippie!

Noterbart är att 10,22:ans högra bukfena var klippt. Ett tydligt tecken att Gullspångarn kommer från odlingen Gammelkroppa och med stor sannolikhet satts ut i Klarälven, gissningsvis våren 2013. All Gullspångslax som sätts ut av Fortum som tar sin fisk från Gammelkroppa har höger bukfena kapats. I sammanhanget kan berättas att vid 2017 års Kinnekulleträff som avgjordes i slutet av april vägdes det in 35 Gullspångslaxar. Sju av dessa hade höger bukfena klippts, alltså sk. Fortumlax.

klippt bukfena gullspångslax fortum gammelkroppa laxodling vänern klarälven outdoor björn blomqvist