Five of Diamond 42 fot – världens största skeddrag!

Betestillverkaren Len Thompson->> i Alberta, Canada firar 90 år 2019.
Sedan starten 1929 har företaget producerat cirka 50 miljoner beten. Len Thomson och Northern King (de förvärvade NK år 2016) tillverkar i dagsläget mer än 500 000 beten årligen. I samband med 90 års firandet lät Len Thomson det lokala företaget Comet Welding tillverka en jättelik replika av skeddraget Original series Five of Diamonds. Det tog åtta månader att förfärdiga draget där skedens mått mäter 28 fot (ca 8,4 m) och kroken 14 fot (ca 4,2m).

Se filmklipp om Len Thompson lures–>

Gigantiska kannibaler driver dynamiken i sjöars ekosystem!

 

Forskare vid Umeå universitet i samarbete med kollegor vid Amsterdams universitet publicerade våren 2003 i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences intressanta rön om abborrarnas liv. Studien ger en första heltäckande förklaringen av dynamiken i tusenbrödratillstånd.

Gigantiska kannibaler driver dynamiken i sjöars ekosystem”

Forskare vid institutionen för ekologi och geovetenskap i Umeå undersökte sammansättningen av abborre samt djur- och växtplankton i en liten skogssjö i Västerbotten under åren 1992 till 2001. I den aktuella sjön fanns det under vissa perioder gott om tusenbröder, det vill säga abborrar som stannat upp i växten eftersom de inte fått i sig tillräckligt med näring.

Det finns många sjöar med tusenbrödratillstånd. Tidigare har man utgått från att det föds en ny årsklass som utvecklas till nya tusenbröder när de gamla tusenbröderna dör bort, säger Lennart Persson, professor vid Umeå universitet. I sådana fall skulle sjöarna ständigt bestå av tusenbröder. Men så är inte fallet. Umeåforskarna har nu visat att fisksamhället växlar mellan två olika faser. I den ena fasen dominerar några få gigantiska abborrar och årsyngel. I den andra fasen dominerar tusenbröder. Skiftet mellan de olika faserna påverkar hela sjöekosystemet ända ner till minsta lilla växtplankton. Biomassan hos växtplankton är exempelvis mer än dubbelt så hög under gigantfasen som under tusenbrödrafasen. Oberoende av ålder livnär sig abborrar på djurplankton även om årsyngel har den största effekten på djurplankton.

KANNIBALER

Större abborrar är dessutom kannibaler och äter gärna yngre abborrar. För att de äldre abborrarna ska få i sig så mycket energi som möjligt bör de unga offren inte vara alltför små. Tidigare modeller har inte tagit hänsyn till den energi som fisk, i det här fallet abborrar, kan utvinna via kannibalism. I artikeln i Proceedings of the National Academy of Sciences visar författarna empiriskt och med en modell att detta är av högsta betydelse för fisksamhällets dynamik. Genom kannibalism kan abborrarna under en fas bli väldigt storvuxna. Dessa gigantiska fiskar driver dynamiken i sjöekosystem.

När antalet äldre abborrar, kannibaler, är högt förorsakar de en stor dödlighet bland de unga offren. Men kannibalerna växer sakta och blir tusenbröder, eftersom de inte kan utvinna tillräckligt med energi då deras offer, abborrynglen, är väldigt små när de fångas. På grund av den höga kannibalismen finns det bara årsyngel under en kort period av tillväxtsäsongen. Trycket på årsynglets huvudsakliga föda, djurplankton, är därför låg, vilket i sin tur leder till att djurplankton kan trycka ned sin föda, växtplankton, till låga nivåer. Samtidigt är nyrekryteringen av abborre väldigt liten på grund av den höga kannibalismen. Dödligheten hos äldre abborrar kompenseras därför inte och antalet kannibaler minskar år för år. När tillräckligt många tusenbrödraabborrar dött bort förlorar de kontroll över sina offer, som därmed också överlever längre och blir större.

GIGANTER

De kvarvarande kannibalerna kommer därför att öka dramatiskt i storlek och bli giganter genom att äta av de stora årsyngeln. Även om de gigantiska kannibalerna bara är få till antalet ökar den totala fruktbarheten för några år framåt. Under den här tiden föds det alltså fler abborrar och dessutom överlever fler årsyngel. Ynglen konkurrerar då ut de ettåriga abborrarna, som svälter till döds, vilket sker eftersom årsynglet trycker ner den gemensamma födan, djurplankton, till väldigt låga nivåer. Detta leder i sin tur till en ökning av djurplanktons föda, växtplankton. Eftersom ettåriga abborrar konkurreras ut av årsyngel sker dock en mycket liten ny rekrytering till de gigantiska kannibalerna och efter ett antal år kompenseras inte dödligheten hos giganterna av den höga fruktbarheten per gigant. Antalet årsyngel minskar därmed, vilket i sin tur leder till minskad konkurrens för ettåriga abborrar, som därför överlever sitt andra levnadsår och bildar en ny stark årsklass av kannibaler. Denna starka årsklass kommer på grund av sitt stora antal att kraftigt kannibalisera på kommande års årsyngel och äter dessa då de är yngre och mindre energirika, varmed abborrbeståndet återigen kommer att domineras av tusenbröder.

Gammal abborre under luppen->>

 

Tre gäddböcker som förkovrar dig mellan huggen

storgädda rekordgädda gäddfiske gäddfiskeböcker jerkbait gummi bete wobbler jiggfiske media björn blomqvist

Att fiska gädda i största allmänhet och/eller tävlingsgäddfiska är i dagsläget mycket populärt.
Det snackas/fiskas/tävlas gädda som aldrig tidigare.
På ”nätet” publiceras färska fångstrapporter, frontade bilder och filmklipp i vad det verkar en aldrig sinande ström. Nyheter som oftast är påtagligt kortfattade, tyvärr. Helt visst finns där ett och annat fullödigt inlägg och så även filmat material av hög klass.

Digitala medier i all ära, men i sammanhanget ska på papper tryckta gäddböcker inte glömmas bort. Bilden här ovan visar i mitt tycke tre gäddböcker som alla gäddfiskare borde läsa, åtminstone om man vill förkovra sig på djupet i ämnet gädda.


I boken Nu hugger gäddan (Settern 1999 o 2001) av Kjell Johansson och Christer Svensson får du veta bästa tidpunkten för när storgäddan hugger, dag, plats mm. Där avlivas också myter om när gäddan inte hugger, till exempel om det råkar vara fullmåne.

Boken Gäddfiskarens specialknep är författad av Leif ”Gäddprofessorn” Engström och gavs ut så tidigt som 1972 och sedan dess uppnått kultstatus bland initierade gäddfiskare. ”Gäddfiskarens specialknep” har som sagt dryga 40 år på nacken, men är trots mogen ålder fortfarande påtagligt aktuellt. Kapitlet ”Gäddan som fiskevårdsobjekt” är nu 2018/19 i sk. Gäddfabriks-tider ett exempel på detta . Kuriosa; visste du att Leif Engström fångat 208 gäddor tyngre än tio kilo styck? Toppfiskarna är två på prick 15 kg, sju över 15 kg, en på 16,8 kg och en på 17,5 kilo.

Boken Pike The most in-depth book o pike fishing phenomenon som gavs ut i en första upplaga 1983 och har sedan dess tryckt i sjutton upplagor ytterligare, senast 2011. Ingresstexten skriver klart och konsist att merparten av fiskeböcker som getts ut är minst sagt sparmakade och innehåller sällan något revolutionerande. Denna bok däremot spelar i en helt annan liga än vad en ”vanlig” gäddbok gör. Citat; ”Most of the information in this book is not only new – but of breakthrough status”.

Gäddfiskarens-Specialknep-Leif-Engström-1972

Vill du lära dig ännu mer om fiske rekommenderar vi dig även att läsa vår köpguide om fiskeböcker.

Martin Stålhammar har doktorerat om Catch & Release

våra fiskevatten nr3 2018 catch release återsläppsfiske gädda dödlighet 5 procent

Tidskriften Våra Fiskevatten Nr 3 September 2018 på sidorna 26-28 intervjuas Martin Stålhammar som doktorerat om Catch and release, eller ”Återsläppsfiske” som han själv kallar det.

C&R har blivit den mest dominerande metoden vid sportfiske efter gädda under senare år. Men alla gäddor överlever inte Catch & Release. De undersökningar som genomförts visar dock att gäddan är relativt tålig och att krokningsdödligheten ligger på under fem procent.

En viss andel gäddor dör, men att metoden ”återsättsfiske” är en förutsättning för att sportfiske och sportfisketurism ska kunna fortsätta i nuvarande omfattning.

Dödligheten vid C&R beror på många olika faktorer, typ luftexponering, djupt krokad, om fisken blöder, antal krokar på betet samt om fångsten föregåtts av hård kamp så att gäddan är utmattad att den har svårt att simma iväg av egen kraft.

Martin konstaterar att även om Sportfiske bedrivs som återsläppsfiske så dör ett stort antal gäddor varje år till följd av sportfiske.

Martin är kritisk till många former av fisketävlingar där det gäller att fånga och mäta så många fiskar som möjligt på en viss tid där det dessutom presenteras ett attraktivt prisbord. – Framgångsrika tävlingsfiskare betraktas nästan som rockstjärnor som drivs av ”ära och berömmelse”. Tävlingsivern kan göra att man slarvar med djuretiken och har för bråttom i situationer när man borde vara försiktig och ha tålamod med fiskarna. Det är en utveckling som påhejas redskapsindustrin. Sen tycker jag att man ska undvika viktiga vikar och lekområden under känsliga perioder.

våra fiskevatten september 2018 återsläppsfiske catch release Martin Stålhammar gädda dödlighet