Detta om något får fart på havsöringens matlust. Havsöringen blir då snabbt fet och fin igen efter att ha gått på svältkost under hela vintern. Så fort som maskarna kravlar sig upp ur botten och exponerar sina luddiga kroppar tar fisken genast för sig av dukat maskbord. En borstmask är ingen liten munsbit. Nej, den kan faktiskt vara ända upp emot 30 centimeter lång.

Föreställ dig en saltvik någonstans utmed svenska västkusten en vacker vårdag i april. Förhållandena är helt perfekta. Det är ett högt vattenstånd i havet och en behaglig västanvind rör om så där lite lagom i vattenmassorna. Den elektroniska termometerns display visar att det är plus åtta grader Celsius i vattnet. Borstmaskleken är i full gång. Rovgirig havsöring sveper fram genom tångruskor och över mjukbotten på jakt efter krumbuktande borstmask. Trots goda yttre förhållanden med gott om fisk i farten går fisket lite trögt ändå. Det är något som fattas. Fiskar jag med ett för litet bete, månntro?

En titt i betesasken visar att det är ytterst få flugor eller drag som är tillräckligt stora för att rätt efterlikna de äkta stora originalmaskarna. Den renodlade flugfiskaren brukar i detta läge använda sig av en långskaftad brun/oliv streamerfluga. Spinnfiskaren tar i allmänhet till ett långsmalt skeddrag i färg zebra. Detta brukar vara fullt tillräckligt för att få fast fisk på kroken, men för att locka de allra största och mest selektiva öringarna till hugg bör ett än större bete nyttjas. Betänk att borstmasken kan bli ända upp emot 30 cm.