MAKRILLEN
-en stridbar skönhetsupplevelse
© text & bild Jan Olsson
Världens tyngsta spöfångade makrill, en sällsynt välkonditionerad bjässe på 3,074 kg, fångades hösten 1995 utanför Smögen. Många erfarna sportfiskare menar att hekto för hekto är den pärlemorskimrande makrillen det stridbaraste i fiskskepnad som simmar i svenska vatten.
Den blanka vattenytan böljar sig tungt och lyfter behagligt båten varje gång en mäktig dyning rullar in mot Pater Nosterskären. Från vår position någon distansminut väst Dynan kan vi i försommardiset klart se Pater Noster-fyren samt svagt skönja Marstrands fästning. Nordost om Dynan drar några ränndörjare fram och på fjorden sydost Hamneskär letar ett par morgonpigga seglare efter vind. Västkustillvaron är med andra ord mycket rofylld när den plötsligt bryts av ett sorlande ljud i väster och himlen nästan samtidigt fylls av snabba måsslag och skränande tärnor. Framför oss bokstavligen kokar havet. Och den stora, puttrande fläcken rör sig i riktning mot båten. På kasthåll har jag snart ett av de väldigaste vårmakrillstim jag någonsin sett. Säkert täcker det en yta på 200 kvm. Redan i första kastet kröks spöet av en dubblé, en fisk har tagit den silverfärgade lilla pirken, en annan min blåvita upphängarfluga. Pilsnabbt samkör fiskarna. Blixtsnabba rusningar strax under ytan varvas med tvära djupdykningar, alltmedan rullknarren ger från sig en vass ton och spöet bockar hovsamt. Efter några minuter kan jag i det klara vattnet skymta "di randie". De håller kiloklass. Gram för gram, kanske det starkaste som simmar i västkustvatten. Ett raskt lyft får dem ombord, där deras grönsvarta, muskulösa kroppar intensivt trummar sig livlösa mot durken. Snabbt får de sällskap av fler. Våra spöns enda vilopausar blir när fiskarna krokas av eller när tafsar och knutar görs om. Ur det tranceartade fisket väcks vi först när makrillen försvinner lika fort som den dök upp.
VARIATIONSRIKT FISKE
Få fiskafängen är så roliga och upphetsande som det visuella försommarspinnet efter den romstinna och läckra vårmakrillen. Särskilt under morgon- och kvällstimmarna blottar den sig i ytan. De första "gaisarna" brukar dyka upp i spöfångsterna i slutet av maj. Fisket på dessa storvuxna och huggvilliga fartfantomer kulminerar vid midsommartid runt utskärsgrunden, något senare i innerfjordarna. Därefter försvinner "kombarrissarna"successivt mot djupet samt avlöses av mindre fiskar (spirr) tills de ånyo under sensommar och höst blir vanliga i fångsten. Om hösten tas de flesta makrillarna på djupet. Stimmen uppträder då också mer skingrade än under våren. De är följaktligen därför svårare att finna. Man kan kort säga att den feta, lynniga och försiktiga höstmakrillen är lika svårflirtad som vårmakrillen är lättflirtad. Från och till händer det emellertid att jättelika höstmakrillstim avslöjar sitt tillhåll genom att jaga småsill till ytan, till måsars och fiskares glädje. Årligen spöfångas det tusentals med makrillar från klippor och vågbrytare där västkustvattnen är djupa nära land. I huvudsak är makrillen dock en båtfisk, som kan matchas på ett mångsidigt sätt. Många föredrar traditionella metoder som mete med känndörj och slagdörj eller släpfiske med ränndörj. Andra åter söker den mera rastlöst med spö vid olika grund- och strömkanter från egen båt. Turistfiskaren kommer enklast och säkrast åt makrillen genom att följa med någon av kustens många turbåtar. Från dem riktas fisket mot makrillen med spö eller handdörj och flerkroksförsedda tackel, s k häcklor, i linändan.
MATCHA RÄTT
Tag chansen att matcha den ytnära makrillen med lättspinn- eller flugutrustning och du får en sportfiskeupplevelse långt utöver det vardagliga. Det tar tid att trötta en makrill på lätta grejor - längre än en öring eller harr i motsvarande storlek. Tid och makrill brukar dock räcka till för att hela släkten ska kunna få sig ett kok. Är du ute efter en världsrekordmakrill är höstens senare hälft den rätta tiden. Jonas Lind, Kungshamn svarade för en av den svenska sportfiskehistoriens mest unika fångster när han den 29 okt. 1995 ombord på M/S Wadsö bordade en supermakrill på 3,074 kg. Fisken drogs över Svaberget på 25 m djup, väst Smögen, samt var 61 cm lång och hade en omkrets på enorma 38 cm. Vikten registrerades på krönt våg - flera timmar efter fångsten - berättar Wadsö:s skeppare Bernt Gunnarsson för Sportfishing News. Makrillen transporterades sedan till Havsfiskelaboratoriet i Lysekil för åldersbestämning. På en direkt fråga, gissade man där att makrillen var minst 20 år gammal. Andra välkända tillhåll för dessa bottenjagande mini-tonfiskar är vattnen utanför Svangens fyr i norra Bohuslän samt bankarna mellan Måseskär och Pater Noster. Även i Kattegatt och i Öresund fångas det årligen king size makrill. För att komma till tals med höstbjässarna tvingas man ofta bruka grövre utrustning än under vårfisket. Många använder sig av ett tvåhandsspö, som tål kastvikter upp mot 70 g eller havsfiskespön i IGFA klass 6-10 kg. Stormakrillen attackerar gärna en agnad krok (stagg, sillbit, räka) men gapar även över både stora pirkar och små upphängare, vilka givetvis också kan agnas.
VACKER OCH LÄCKER
Makrillen (Scomber scombrus) livnär sig i huvudsak på planktondjur samt mindre fiskar som sill,skarpsill och tobis. Den saknar simblåsa och kan därför obehindrat söka föda i olika vattenskikt. I västkustvattnen huserar den från juni till november. Med inströmmande salt vatten händer det att även Östersjön får en snabbvisit. Under senhösten drar den mot sitt vintertillhåll i Nordsjöns och Atlantens djupare del där den för en ganska passiv tillvaro. Men lika lite som alla s k flyttfåglar drar söderut tycks alla makrillar vilja fly vår kust. Åtskilliga gånger har västsvenska isfiskare överraskats av ett kraftfullt hugg samt mitt i smällkalla vintern fått uppleva de välbekanta darrningarna i linan och sett linan fara runt i ishålet alltmedan makrillen snott i allt vidare cirklar på djupet. Under sommarhalvåret är makrillen dock varken skygg eller fåtalig. Den spolformiga kroppen, den grönblåtonade ryggen och den pärlemorglänsande buken är istället både ett livfullt krutpaket i linändan och en sällsam skönhetsupplevelse i sommarsolen. För att inte tala om hur den kan få smaksinnet att njuta. Ut och möt den! - Och kom ihåg att den blåvita färgen alltid hetsar en "gaisare".
Webdesign: Spinnerfall AB