KALLA FAKTA FÖR BÅT-OCH ISFISKARE

© Foto/Text Jan Olsson

Flera svåra båtolyckor samt olika isflaksäventyr har enbart under 90-talet sänt kalla kårar utmed ryggraden på många båt- och issportfiskare. Åsynen av döda i livflottar och i vattnet med flytvästar på, bekräftade t ex i samband med Estoniakatastrofen att de flesta inte drunknat utan frusit ihjäl i det 10-12 gradiga vattnet. Åtskilliga lärde sig vid sistnämnda olycka ett nytt ord, hypotermi, fritt översatt nedkylning. Rätt utrustad kan du avsevärt förebygga dina överlevnadschanser. De årliga båtmässorna, där bl a marinen ställer ut och berättar om sina räddningsresurser är ett bra forum att inhämta kalla fakta.

Hypotermi är medicinskt sett en nedkylningsprocess av kroppstemperaturen till under 35 grader Celsius. Efterhand som din kroppstemperatur sjunker fungerar dina organ allt långsammare till dess hjärtat stoppar. Men för att detta ska inträffa behöver du inte vara omgärdad av isflak och kylslaget vatten. Även en längre vistelse i 25-gradigt ekvatorialvatten åstadkommer hypotermi. En annan nedbrytande kyleffektsfaktor av stor betydelse är vinden.

Klarheten i ditt tänkande försvinner följaktligen i takt med att din kropps-temperatur sjunker, vars tempo i sin tur är avhängigt din fysiska kondition och andra faktorer. För en normalklädd människa som ramlar i 10-gradigt vatten är de första 15 minuterna oerhört viktiga. Efter ca en timma kan han/hon som regel ej använda händerna. Viljan att överleva minskar därefter starkt under den närmaste timman.

Med rätt klädsel och kunskaper kan du dock förebygga överlevnaden och det egna agerandet om olyckan är framme och du hamnar i vattnet. I USA har den amerikanska kustbevakningen länge spritt information om hypotermi bland sportfiskare. Under ett besök vid Stora Sjöarna delgavs jag följande fakta sammanställd av Lt. Commander Grant Leber, chef för den anerikanska kustbevakningens räddningsskola.

STEGVISA TECKEN OCH SYMPTOM

Det som händer när du ramlar i kallt vatten är att hjärnans andningscentrum stimuleras av det kylslagna vattnet mot din hud, vilket får dig att fördubbla andningshastigheten i en eller två minuter. Samtidigt begränsas din förmåga att hålla andan, vilket kan vara förödande om du hamnar under vattenytan. Även hjärtaktiviteten och blodtrycket ökar.
Blodkärlen i din hud och dina muskler sammandras, vilket gör att blodflödet till de yttre kroppsdelarna stryps av, vilketi sin tur innebär att ett "skal " kring kroppens varma inre kärna bildas. Efter hand blir din hud blå, du kan drabbas av kväljningar, dina rörelser blir långsammare, muskelstelhet inträder. Du får kort sagt svårt att röra dig, t ex signalera eller ta dig upp i en livflotte.
Frossa inträder. Frosskakningar är ett bra kroppsligt försvar mot hypotermi orsakad av luftkyla. I vatten har frosskakningar dock inte enbart en välsignande effekt. Det ökar visserligen kroppens värmeomsättningen med flera hundra procent, men ökar också vattenflödet mellan hud och kläder och ger då upphov till en accelererande värmeledningsförlust.
När kroppstemperaturen är ca 32 grader C, slutar frosskakningarna, medvetandet avtrubbas, du blir förvirrad, fumlig, desorienterad och kan få hallucinationer. Det finns exempel på människor som klätt av sig skyddskläderna eller försökt att simma mot hägrande stränder.
Runt 30 grader C är puls och andning långsam. Sjunker kroppstemperaturen under 30 grader C befinner du dig i dvala. Symptomen är slappa muskler, stora pupiller, oregelbunden hjärtrytm, som kan leda till plötslig hjärtdöd.
Vid 22 grader C är det maximal risk att hjärtat stannar. Sjunker temperaturen ytterligare två grader inträffar hjärtstillestånd. Vid 17 grader C är återupplivning ej möjlig.

HÅLL HUVUDET VARMT
Chansen att överleva i kylslaget vatten är som nämnts delvis individuellt, men beror framförallt på vattentemperaturen samt klädsel,kunskaper och viljan att överleva. Ett enastående exempel på betydelsen av viljestyrka är dansken Flemming Madsen, som ensam överlevde 18 timmar sittandes på en båtköl i Vänern i oktobermörker och omgärdad av 10-gradigt kulingpiskat vatten.

Flemming berättade för mig några timmar efter det att han räddats, att han var ytterst noggrann med att hålla vitala delar som huvud och handleder så skyddade och varma som möjligt hela tiden. Han "blåste" av båtkölen flera gånger den aktuella natten, men kämpade intensivt hela tiden för att hålla sig intill båten och så fort som möjligt ta sig upp igen för att undvika att kylas ned i vattnet. Vatten kyler 25 gånger fortare och is 96 gånger fortare än luft.

Huvud och extrimiteter kyls fortast ned, varför det särskilt gäller att skydda nacke, ljumske och handleder där blodet passerar genom stora ytliggande kärl. Inte mindre än 75% av kroppsvärmen sipprar ut via huvudet varför det är oerhört viktigt att både isolera det och konstant försöka hålla det ovan vattnet.

Grant Fleber rekommenderar att ensamma intar fosterställning i vattnet för att skydda vitala delar samt att flera personer håller sig samman i en maximalt sluten cirkel med eventuella barn i centrum.

Följande omständigheter påverkar nedkylningen.

1. Kroppsfettet är den viktigaste faktorn. Ju mer fett du har som isolerande skydd och ju större du är, desto långsammare kyls du ned.Kvinnor har som regel procentuellt mer underhudsfett än män, men nedkyls ofta lika snabbt på grund av att de är mer småvuxna. Detta avslöjar även att barn kyls ned lättare än vuxna.
2. En vältränad kropp och ett vältränat hjärta hjälper dig att bättre tackla kroppens stressreaktionen på köldchocken. Å andra sidan saknar en vältrimmad kropp ofta det extra isolerande hudfett, som finns hos en otränad person.
3. Ju kallare vattnet är desto fortare går nedkylningen.
4. Alkoholförtäring försämrar ditt omdöme och din koordinationsförmåga samt ökar risken att du kan falla överbord.
5. Simning och vattentrampning ökar blodflödet från kroppens inre till de yttre musklerna. Det bryter då ned kroppens yttre köldskydd och ökar hastigheten på nedkylningen 35-50%. Fysisk aktivitet i vattnet kan även betyda att kallt vatten strömmar in mellan klädeslagren. Så kryp ihop eller samman och håll dig/er still.

"RÄTT KLÄDSEL"
En flytväst,flytjacka eller flytoverall är bra för att den håller dig flytande i vattnet, men den skyddar inte länge mot din värsta fiende kylan. En annan motståndare, vars nedkylande effekt man alltid måste räkna med är vinden.

Overaller är för alltfler melodin när det gäller båtsportfiske. De är oftast lätta att kränga av och på samt kan vanligen användas 9-12 månader om året beroende på var i Norden man fiskar. Man bör dock vara uppmärksam på att det är skillnad på overall och overall. I en s k 1-timmas överlevnadsdräkt (kroppstemperaturen får sjunka max 2 grader vid vistelse i 0 - 5-gradigt vatten under en timma) av vattentätt Gore-Tex material ( typ Liukko eller Ursuit) kan du klara åtskilliga timmar även i kylslaget vatten förutsatt att du har termo/ullkläder inunder. Överlevnadsoverallen är en torrdräkt som hindrar vatten från att tränga in i overallen/dräkten.

I flytoveraller, typ Mullion, Helly Hansen, Regatta, Hurricane, som hittills varit vanligast bland båtsportfiskare i Sverige, är värmeisoleringen mot luftkylan god. Överlevnadstiden i en flytoverall är dock betydligt kortare i kallt vatten i jämförelse med en överlevnadsoverall. Öppningarna i ett flytoverall släpper in vatten och kyler ner kroppen 20-25 ggr effektivare än luften. Priset på en överlevnadsoverall ligger oftast mellan 5000 - 10 000 kronor. En flytoverall kostar oftast 2000 - 5000 kronor

Störst förutsättningar att överleva har följaktligen den som klär sig i en vattentät överlevnadsoverall eller räddningsdräkt med thermoställ eller flera klädlager inunder samt har någon form av signalanordning - helst radio/telefon - med och på sig. Tänk också på att enbart ett reflexband,en spegel, en lampa eller ett signalskott därtill kan vara skillnaden mellan liv och död.

En räddningsdräkt ska skydda kroppen mot värmeförluster genom att den är vattentät och genom att den är isolerad. En bra garanti för att en dräkt håller hög klass är att den är godkänd i internationella klassningssällskap för professionell sjöfart eller för svensk del av Sjöfartsverket.

En dräkt skyddar mot väta utifrån. Inga räddningsdräkter har dock några absorberande eller inbyggda skyddslager för den avkylande fukt, som kommer inifrån genom svettning eller kanske beroende på att dräkten läcker. Man ska därför alltid ha varma kläder under en överlevnadsdräkt.

Underställ av konstfiber är lätta att tvätta och torkar på några timmar. Nackdelen med dem är att de inte suger upp någon fukt. Svetten stannar kvar på kroppen, som därmed kyls ned.

Ullkläder har åter blivit uppskattade av sjöfolk. Ull absorberar fukt upp till 30% av sin egen vikt utan att man känner att kläderna är fuktiga. Vidare värmer ull bättre än konstfiber, särskilt när den är fuktig. Man kan testa detta genom att göra som forna tiders yrkesfiskare. De doppade ned yllevanten i vatten för att skydda händerna mot kyla innan deras blöta arbete tog vid.

HANTERAS VARSAMT
Faran är dock inte över för att någon i sjönöd räddats. Risken för kollaps är stor om inte omhändertagandet sker med största var- och vaksamhet. Den räddade bör placeras i horisontal postion, i lä och helst inomhus. Upptiningen bör ske långsamt. Om personen är vid medvetande, så försök att klä av honom eller henne de våta kläderna samt torka kroppen ordentligt. Linda in kroppen i filtar. Med värmekrus och filt emellan detta och vitala delar på kroppen, som nacke, ljumske och bålens sidor kan du långsamt förbättra tillståndet.
Kalla snarast på läkare!