Hans Nordin
Nyheter & artiklar

Tryck Reload/Uppdatera för att inte missa senaste informationen
Redaktör: Hans Nordin (nordin.fiske@telia.com)
Hans Nordins hemsida: http://www.outdoor.se/nordin
Senaste fångstrapporterna: http://www.outdoor.se/nordin/online
 

2011-10-05 11:29:14
Inför en skarvfri referenszon - nu!
Medan de flesta länder i Europa idag insett att den kinesiska mellanskarven Phalocrocorax sinensis är en felande länk som inte hör hemma i vår fauna, och därför vidtar nödvändiga åtgärder för att minska skadorna, gör vi här i Sverige i stort sett ingenting som utmanar EU:s felgrundade direktiv från 1979 då fågeln skyddsklassades. Sverige är därmed jämte Finland duktigast i EU-klassen. Snart är vi hela världens fristad för en fågel som utgör ett växande hot mot biologisk mångfald och ekosystem. Finska forskare har f ö nyligen publicerat en rapport som visar att mellanskarven ökat med 24% i Östersjön mellan 2010 till 2011: http://www.environment.fi/default.asp?contentid=390735&lan=sv Forskning som fullständigt slår hål på skarvvännernas propagandabubblor. Den lilla selektiva skyddsjakt som idag tillåts, liksom kvoteringen med prickning och oljering av ägg, har aldrig haft som mål att reducera antalet mellanskarvar. Därför kan denna invasiva art snart räknas i flera 100 – tusentals exemplar fördelat på kust och insjö. En utveckling som ägt rum under i stort sett de senaste 10-15 åren. Utbredningen fortgår i skrämmande takt, både geografiskt och antalsmässigt. Det är många som känner stark oro och maktlöshet över denna utveckling. I synnerhet som problemen fortfarande förnekas, förvanskas och negligeras. På passiva myndigheters och aktiva skarvkramares altare offras därmed yrkesfisket, liksom basen för fisketurismens utveckling, och utan en blink också fritids- och sportfiskets miljonhövdade men alltför blida skara. Men allvarligast är att man offrar kustvattnets biologiska mångfald! Vilket borde vara argument nog för att stämma till eftertanke. Men icke: Istället lutar sig skarvkramarna mot forskaren Gundula Kolb vid botaniska institutionen på Sthlms Universitet, som endast studerat toppen på isberget - vad som sker med de öar skarvarna häckar på. G Kolb menar att skarvarna inte alls förstör eller skadar våra öar, istället berikar ruinöarna skärgårdens mångfald. Åsikter som det för övrigt råder högst delade uppfattningar om. Men vad som händer under vattnet är alltså oviktigt. Det som inte syns med blotta ögat - världen under vattenytan - är ointressant för dessa självutnämnda s k djur-och naturvänner. Osakligt irrelevant dravel förs därför ständigt fram i debatten när skadefågelns vara eller icke vara kommer på fråga, och man tycks inom naturskydds- och fågelorganisationer njuta av all siktförsämrande felinformation man sprider. En hel timmes oemotsagd propaganda i Sveriges Radios Naturmorgon om hur nyttig skarven i själva verket är – ”rena renhållningsverket faktiskt!” – utbrast till slut den entusiastiska programledaren. Men den skarv som nu invaderar oss har aldrig haft Europa som ursprunglig hemort. Denna skarv är importerad från Kina på 1600-talet, av människor. Holländarna tog med den och använde den som domesticerad fiskfångstmaskin i en växande populär skarvfiskesport. I ett alltmer krigiskt Europa dog den sporten så småningom ut. Förrymda och frisläppta mellanskarvar bildade de arttypiska stora kolonier som skiljer den från vår egen naturliga faunas storskarv Phalocrocorax carbo. Carbo är inte kolonibildande på samma sätt och häckar inte heller i samma miljöer. För den sakkunnige är det alltså inte bara uppenbara olikheter i utseendet som skiljer de bägge arterna åt. Synnerligen tråkigt därför att skarvkramarna i debatten lägger dimridåer där två separata arter klumpas ihop – detta försvårar en seriös diskussion och problemlösning. Det är lite märkligt att ”skarvexperten” H. Engström under så lång tid fått utrymme att bidra till förvirringen. När inga andra argument håller klamrar man sig nu fast vid de 3000 år gamla fynd av fossila skarvben som upptäckts vid arkeologiska utgrävningar i Europa. Genom att slå ihop skarv sinensis med skarv carbo anser man sig hux flux ha ”bevis” för att ”skarven” hade Europa som hemort redan då och därför tillhör vår naturliga fauna. Men att blanda ihop korten på detta vis är väl snarast att se som en desperat debattförvirrande försvarsmekanism - som alltmer liknar strutsens huvudlösa sanddykande. Problemet är ju att vi sedan ett par decennier plötsligt har invaderats av en främmande invasiv art i landet – sinensis. Och att allt talar för att subfossilerna som åberopas är ben från vår egen gamla – i sammanhanget irrelevanta - storskarv carbo. En alltmer strängande fråga inställer sig: Hur mycket kurage finns i det här landet? Har vi en Sportfiskeorganisation som törs tala ur skägget och gå i bräschen för sina medlemmars intressen? Har vi en Havs- och vattenmyndighet som törs lägga krut på genomdrivande av nödvändiga åtgärder? Har vi ett jordbruksverk som är berett att ta ansvar? En regering som törs låta bli att på typiskt svenskt okritiskt vis vara bäst och lydigast i klassen? Har vi inte detta kurage måste vi ändå ta steg framåt: INRÄTTA EN SKARVFRI ZON att ha som referensområde för forskning och jämförande studier så att framtida beslut i denna infekterade fråga säkerställs på ”vetenskapliga grunder utom alla tvivel”. Kostnad för detta är egal - det handlar om politisk vilja och handlingskraft. Och det är tyvärr bråttom. Vi har en sjuk Östersjö som kämpar i kraftig uppförsbacke. Med undantag för Sillgrisslan som tycks kunna dra fördel av skyddet i skarvkolonier bidrar inte den kinesiska mellanskarven med något gott i ekosystemet. Tvärtom liknar den snarare en tickande natur- och miljökatastrof. / Hans Nordin
2009-08-23 11:32:14
Mellanskarven – en främmande fågel som hotar ostkustens ekosystem och fiskbestånd
Antalet kinesiska mellanskarvar har ökat explosionsartat på ostkusten de två senaste decennierna. Idag har vi dryga 30 000 vuxna exemplar bara i Stockholms skärgård. Vilket är ungefär 30 000 för många sett till vad ekosystemet verkar tåla. I samma takt som skarven ökat har bestånden av gös och abborre och andra fiskarter minskat dramatiskt i de områden som koloniserats. Tillgänglig forskning visar att fiskbestånden har minskat med ca 80 -90%. Vilket stämmer rätt bra med min egen upplevelse av hur sportfiskets fångster förändrats under motsvarande tid. Det märkliga är att det egentligen inte finns några skäl till att den kinesiska mellanskarven som nu hemsöker oss ska finnas här. Det finns inga vetenskapliga grunder för att arten skall vara fridlyst i Sverige. Tvärtom, i likhet med mink och mårdhund är den kinesiska mellanskarven en invasiv främmande art som aldrig borde ha omfattats av de skyddsreglementen som nu gäller. WWF och EU har helt enkelt tänkt fel. Konsekvenserna av detta feltänkande får vi nu skörda i form av ett ekosystem som bågnar och brister i en allt svårare obalans. 30 000 effektiva ätmaskiner sätter varje dygn i sig ca 15 – 24 ton abborre och smågös i stockholms skärgård ( ca 5 – 8 hg fisk per fågel och dygn). På menyn står också smågäddor och alla andra fiskar i portionsstorlekar. Mellanskarven hotar därmed i allt väsentligt den biologiska mångfalden. Eftersom varken gäddan, gösen, abborren eller havsöringssmoltet har något inbyggt varningssystem för främlingsfågeln – instinkten att fly är inte utvecklad – blir de lättfångade byten. På så sätt kan mellanskarven snabbt äta rent hus i område efter område. Kvar blir lokala – och så småningom regionala - överskott av småfiskar i de renätna områdena. Det här överskottet av småfiskar, t ex spigg och skarpsill – som normalt hålls i schack av rovfiskarna saknar nu plötsligt predatorer – vilket leder till en ohejdad konsumtion av djurplankton som utgör dess diet. Med detta följer att bestånden av djurplanktonätande småfisk ökar än mer. Med förödande konsekvenser för uppväxande predatorer ; Utan tillräcklig tillgång till djurplankton att äta svälter yngel från gädda, gös och abborre ihjäl redan på uppväxtplatserna - hela reproduktionen av predatorer äventyras. Problemet blev tydligt i ytterskärgårdarna redan på 80-talet, nu har det alltså eskalerat även till innerskärgårdar. Men mellanellanskarven skapar negativa nedåtgående miljöspiraler även i andra riktningar; Utan djurplankton ökar mängden av växtplankton eftersom de utgör födan åt djurplankton – vilket bidrar till östersjöns övergödningsproblem. Vi behöver en Östersjö i balans! Vi behöver en skärgård i balans! Vi behöver mindre skarvar – och mer torsk! Första brickan som föll i det här ekologiska dominospelet var just överfisket på torsken på -80 talet. Torsken höll nere bestånden av skarpsill o s v o s v skarven har sedan tillkommit som en mycket olycklig grädde på det moset. WWF måste tänka om när det gäller skyddet av en asiatisk fågel som inte hör hemma i vår fauna. Jordbruksdepartementet måste jobba aktivt med den här frågan i EU, Länsstyrelser och länsfiskekonsulenter och andra experter liksom vi alla övriga måste trycka på där vi kan innan vår skärgård är skadad bortom hjälp. Att åtgärda skarvproblemet är trotts allt mycket lätt rent praktiskt – det krävs bara ett politiskt beslut! Den ekonomiska insatsen för att genomföra detta beslut är sedan en ren bagatell i sammanhanget – medan vinsten blir stor - på alla plan. Och naturligtvis måste Fiskeriverk och andra beslutsfattare samtidigt hålla fast vid torskfiskeförbud tills alla problem med östersjön balanserats. Vill du läsa mer – Googla på: skarv, mellanskarv, kinesisk mellanskarv, skarv sväljer gädda.
2009-03-23 23:18:16
Vattenägaren har nu förbjudit fortsatt rovfiske runt Mörkö
Den stora vatten- och markägaren vid Mörkö, mellan Södertälje och Trosa, låter nu meddela att yrkesfiskarens arrende upphört. Via telefon och mailkontakt meddelar greve Fredric Bonde samtidigt att även alla övriga tillstånd att lägga nät på Hörningsholms fiskevatten nu är uppsagda. Dessvärre är skadan redan skedd vid Tullgarn och Anderviken. Men förhoppningsvis räcker det bestånd av gös som fortfarande finns kvar på norra delarna av Stavbofjärden och Järnafjärden ( uppskattar helt ovetenskapligt efter ett antal provfisken från is nu i februari och Mars att ca 20-40% av beståndet finns kvar här) för att beståndet i hela systemet kanske kan repa sig på några år - vid förnuftigt fiske! Greve Bonde låter lika besviken på hur girigt och ansvarslöst detta yrkesfiske har bedrivits som någonsin vi övriga som fattat kärlek till dessa fiskevatten. Dessvärre har jag nu även mottagit rapporter om att ett kanske likartat nätfiske av arrendator har bedrivits i Fållnäsviken norr om Lisö på Torösidan. Här ska enligt ryktet också ett antal jättegäddor ha slaktats och kastats på land av arrandatorn. Orsaken ska ha varit " att de äter gös". Kunskapen om hur man bevarar ett vatten i balans tycks vara obefintlig. Istället för att några få gösar i "nätstorlek" äts upp av några få unika storgäddor, har han nu skapat förutsättningar för en mängd smågäddor som proppar i sig mängder av uppväxargös - om det nu finns några kvar vill säga. Det är för sorgligt att våra fiskemyndigheter inte tycks ha några medel vare sig för kontroll eller begränsning av vattenägares och arrendatorers rättigheter.
2009-02-08 17:24:47
Sveriges kanske bästa gösvatten - utslaget av en enda yrkesfiskare
På några få år har en ensam yrkesfiskare med liten båt draperat med så mycket nät att Sveriges kanske gösrikaste vatten i det närmaste är slaget i botten. Det gäller vattnen kring Mörkö i södra skärgården mellan Trosa och Järna. Hur har detta kunnat ske? Den här yrkesfiskaren har tack vare fördelaktigt arrende från oengagerad vattenägare i tur och ordning tömt hela systemet inomskärs med början från Anderviken, via Tullgarnsviken och nu de senaste 2-3 åren slutligen även Stabofjärden på insidan av Mörkö. Gösfisket i hela området är idag en spillra av vad det var bara för ett par år sedan. Hur kan en kustnära yrkesfiskare fullständigt ansvarslöst få härja och skövla på det här kortsiktiga och giriga sättet? Denne yrkesfiskare har tydligen även flera gånger eretappats med grovt olaga nätfiske utan att kunna stoppas. Varför sätter ingen myndighet stopp på eländet? Medan kustbevakningen numera jagar "småbovar" med kanoner - det vill säga sportfiskare som eventuellt kanske begår någon smärre försyndelse - kan en verklig storskövlare och fara för ett ekosystem gå helt fri. Detta luktar inte bara illa, det luktar skandal.
2009-02-08 15:28:12
Inför generella fångstkvoter - och utöka Det Fria Handredskapsfisket!
Lagen om det Fria Handredskapsfisket runt våra kuster och i de stora sjöarna rimmar bra med vår urgamla svenska allemansrätt och dess tanke om frihet att vistas i, och i begränsad utsträckning att bruka, genom ansvar. Men medan det idag väl knappast är någon som vill inskränka på allemansrätten så finns det en liten hård kärna, bestående av främst vattenägare och strandrättsinnehavare, som med näbbar och klor vill återinföra allt till det gamla och därmed förbjuda det fria handredskapsfiske vi nu haft i snart 25 år. Företrädesvis återfinns denna kärna i Stockholms läns skärgård och utgör en aktiv lobbykraft gentemot politiker, media myndigheter och lagföreträdare. Kan man inte komma åt sportfisket på det ena sättet så försöker man på andra sätt. Nu senast skjuter man in sig på hur lagen ska tolkas, och har under det senaste året lyckats få med sig kustbevakning, sjöpolis och åklagare att driva till åtal mot sportfiskare som bryter mot denna tolkning av lagen. Det senaste året har ett 10-tal fall drivits till tingsrätten i Attunda – och märk väl – i samtliga fall fått med sig tingsrätten på sin tolkning! Intressegruppens tolkning av hur lagen om det fria handredskapsfisket är skriven innebär i korthet att allt handredskapsfiske som sker med fler än ett spö per utövare är olagligt. Att lagen rent faktiskt inte är formulerad på det sättet tar man ingen hänsyn till. Lagskrivningen i sig gör ingen distinktion när det gäller antalet handredskap som enskild fiskeutövare har rätt att använda! Däremot gjorde man vid tiden för själva lagskrivningen en tydlig gränsdragning mellan vad man å ena sidan menar med ”handredskap” och det man med lagtexten vill särskilja ifrån – d v s fasta redskap och andra yrkesfiskefiskeredskap som inte betraktas som handredskap eller tillbehör för sportfiske. Detta för att allmänheten inte skulle få för sig att det med den nya lagen var fritt att också använda yrkesfiskeredskap gäddsaxar, ståndkrok, nät, ryssjor, trålar mm. Att man samtidigt skrev lagen så att dragrodd och trollingfiske utesluts från det fria handredskapsfisket eftersom ” fiskemetoden som sådan förutsätter användning av båt” anser jag personligen vara ett misstag. Både dragrodd och trolling med flera spön har gamla traditioner och borde utan minsta tvivel ha räknats in som sportfiske med handredskap. Kanske man vid lagskrivningen föll till föga för vattenägarnas önskan om 100% ostört nätfiske. Men att ett eller annat nät någon enstaka gång får en påhälsning av ett fiskedrag kan nog lika ofta skyllas på felaktig utmärkning av nätet som på slarv från dragägaren. Problemet torde hur som helst vara litet och överdrivet. Traditionen att sportfiska med flera spön är gammal och väl utbredd även när det gäller andra sportfiskesammanhang. Som exempel utöver det populära trollingfisket kan nämnas sikmete vid kusten, ålmete (som numera är reglerat), karpmete, ismete och angling. I stort sett alla former av mete rymmer en tradition där fler spön/handredskap används samtidigt. Och det gör det av det skälet att den sportfiskare som tycker om att meta brukar befinna sig på en enda plats där fisket sker. Till skillnad från fisket med kastspö från båt och från land som oftast är ett mycket rörligt fiske över stora områden. Att meta statiskt med flera spön på en begränsad plats innebär inte med automatik att fiskeutövaren fångar fler fiskar än den som bedriver ett rörligt kastfiske över större ytor med ett spö. Oftast är det tvärtom. Men det finns naturligtvis undantag. Och vid sådana platser har vi alla ett gemensamt intresse av att undvika att rovfiske sker. Fråga: Vore det inte bättre (?) att införa fångstbegränsningar (fångstkvoter) än att stämma seriösa sportfiskare till domstol för att de använder flera spön vid utövandet av sin passion - fisket. Varför inte generellt sätta gränsen vid att en eller två gäddor, gösar per dag och person tillåts som matfiskar, medan allt övrigt släpps tillbaka. Om fångstbegränsningar införs, inklusive eventuellt fiskeförbud eller skyltar på vissa känsliga platser, kan även ” Svensson” göra rösten hörd när överfiske eller annat olaga fiske sker! En fråga till: Är tiden mogen att införa personliga Sportfiskelicenser? Som tecken och intyg på att man behärskar Catch & Release och andra sportfiskekloka tekniker, och förstår grundläggande fiskeekologiska samband. En sådan licens syftar till god fiskhållning och beståndsskydd. Den kan förmodligen utarbetas av Svenska Sportfiskeförbundet i samverkan med Länsstyrelsen, Fiskeriverket och Sveriges Organiserade Fiskeguider.
2008-03-01 15:51:19
Kommuner struntar i lagen om Strandskydd – miltals av fiskars lek- och uppväxtmiljöer förstörs!
Drygt 4000 dispenser mot Strandskyddslagen har beviljats i Stockholms län sedan 2003. Man kan konstatera att i princip alla ansökningar om dispens numera beviljas – särskilt i moderatstyrda kommuner där enskild ägande- och brukanderätt som vanligt går före naturhänsyn och hänsyn till allmänna intressen. 4000 dispenser med ca 50 till 100m strand gör att ytterligare ca 25 - 50 mil! stränder har ockuperats bara i Stockholms skärgård – ett storstadsområde – de senaste 5 åren. Och då är inte det stora problemet med svartbyggen och bryggor utan tillstånd inräknade! Det är inte bara allmänheten som drabbas av denna moderatledda och för vanligt folk utestängande ockupation. Eftersom många av dessa dispenser givits i känsliga och skyddade skärgårdsmiljöer slås biologiskt viktiga ekologiska system sönder när sandstränder och stora bryggkomplex (egna badstränder och kajliknande mastodontbryggor är den nya innetrenden) växer fram i grunda vikar eller längs tidigare vassbeklädda stränder som före ingreppet utgjorde viktiga jakt- lek-och uppväxtmiljöer för många fiskarter – men även för fåglar. Det här ingen politik som hör hemma i 2000-talet överhuvudtaget. Och tyvärr visar det sig att de enda som har mandat att höja rösten mot denna skärgårdsförstörelse – Länsstyrelsen och Naturvårdsverket – uppenbarligen varken har resurser eller kraft ( eller vilja?) att hindra den fortsatta utvecklingen av eländet. Fortsätter skärgårdsmassakern i samma takt – vilket alla tecken tyder på - så har vi inom ynka 10 år förlorat ytterligare 50 -100 mil stränder i Stockholms skärgård! Vad ska vi med ett strandskydd till när kommunerna fullständigt struntar i det? Inom SOF ( Sveriges Organiserade Fiskeguider ) kommer jag att verka för att protestera mot den här ansvarslösa politiken. Men ju fler som protesterar desto bättre! För oss 100-tusentals som sportfiskar i länet innebär naturligtvis ockupationen av stränder och strändernas förstörelse inte bara att fiskarna fortsätter minska. Antalet platser att utöva vår hobby krymper också, samtidigt som vi får bereda oss på ett ännu mer konflikt fyllt fiskande när vi allt oftare hamnar i gränszoner med tomtägare som hävdar sin strandrätt.
2008-02-08 09:49:53
Oklart domslut gällande fiske med flera spön
Än så länge finns vare sig prejudikat eller praxis gällande hur domstolarna ställer sig till frågan om fiske med flera spön inom ramen för lagen om det fria handredskapsfisket. Här i Stockholmsområdet jobbar dock en enhet inom kustbevakningen energiskt på att få frågan prövad ordentligt. Detta gör man främst i samarbete med Vaxholms fiskevårdsområde och dess tillsynsman Mikael Wedin. Utgångspunkten är att den här enheten inom Kustbevakningen har bestämt sig för en mycket restriktiv tolkning av hur själva lagen är skriven. Man har valt att tolka lagen så att "alla spön utöver 1st spö - som ska hållas i fiskarens hand - är lagöverskridande och därmed brottsligt!" Tyvär hade man lite otur med sin första anmälan, mot en invandrare som ertappades med 3st spön vid mete med död löja från strand. Under rättegången som ägde rum i Attunda Tingsrätt 2007 05 22 - mitt under brinnande gössäsong - nekade den tilltalade till brottet. Dels menade han att det tredje spöt tillhörde en kompis som vid tillfället var uppe i skogen, dels hänvisade den tilltalade till språksvårigheter och att han inte kände till lagen. Tingsrätten tog hänsyn till detta och dömde som följer " Enligt 37 § 2st i Fiskelagen skall i ringa fall inte dömas till ansvar. Det är inte visat - särskilt med hänsyn till att A.K inte fullt ut behärskar det svenska språket - att just han hade fått information om det olämpliga i att fiska samtidigt med flera fiskespön. Hans otillåtna fiske får därför ha anses ha skett av oaktsamhet, och sett tillsammans med det förhållandevis blygsamma antalet spön han använde, bör gärningen kunna bedömas som ringa och alltså inte medföra något ansvar. Med hänsyn till det anförda framstår också ett förverkande av A. K:s fiskeredskap som oskäligt " Denna dom överklagades ej. Däremot har Kustbevakningen flera nya anmälningar som väntar på att prövas. Frågan är om det överhuvudtaget går att få fram ett prejudikat i den här frågan? Däremot kan man väl tänka sig att det så småningom växer fram en domstolspraxis. En springande punkt kommer då att bli var någonstans - vid vilket antal spön - domstolarna drar gränsen för ringa ringa respektive icke ringa förseelse - d v s var gränsen kommer att gå för fällande resp icke fällande dom. Vore det inte bättre om vi istället kunde införa lagar/regler om fångstbegränsningar? 1-2 gäddor eller gösar per person och dygn. För det är väl i slutändan det det hela handlar om - att vi vill få bukt med rovfiske!? Då kan även vi sportfiskare utöva påtryckningar mot den som rovfiskar och i värsta fall kontakta kustbevakningen själva. Den stora majoriteten fiskare idag släpper ju tillbaka den stora merparten av fångad fisk - och uppskattar inte fiskare som tömmer fiskeplatser på fisk. Problemet är inte antalet spön i första hand utan antalet dödade fiskar! Med lag om fångstbegränsning kan man samtidigt tillåta det flerspömete med t e x 2-4 spön som de flesta utövare vill använda vid sikmete, gäddmete, bottenmete,ismete karpmete o s v .
2008-02-08 08:50:03
Fiskeriverket lyssnar på kritik och utlovar nationell handlingsplan
Höstens och vinterns protestvågor mot förd fiskepolitik, som en följd av Isabella Lövins uppmärksammade bok "Tyst hav", har nu lett till att Fiskeriverkets Generaldirektör Axel Wenblad formulerar en ny nationell politik i fiskefrågor. " Fiskeriverket kommer att arbeta aktivt för att få ner överkapaciteten i fiskeflottan och anpassa den efter resursen,föra diskussioner med grannländer om gemensamma åtgärder, samt prioritera fiskerikontrollen." vidare " ..ta fram förslag till nationella regler som bygger på införa fiskestopp under lekperioder, stängda områden, mer selektiva redskap." Återstår att se om den sent vaknande väktaren har något bett i greppet och menar allvar med medicineringen. För det behövs om man samtidigt ska kunna stå emot kraven och kortsynta påtryckningar från den tärande omättliga bandmask man fram till idag närt ammat och lyssnat på i första hand - sveriges yrkesfiskares lobbyförbund. Bättre att satsa på fiskevård och resursbevarande. Och en växande ekonomisk fisketurism som inte tär på naturkapitalet - men skapar jobb avkoppling och engagemang i naturvårdsfrågor.
2007-12-29 19:12:13
Stofiler på föråldrat Fiskeriverk största faran för framtida torsk i Kattegat och Östersjön
Sveriges officiella fegpolitik i fiskefrågar styrs från Fiskeriverkets korridorer. Men vad ska vi med ett Fiskeriverk till som varken lyssnar på Internationella Havsforskningsrådet eller på de av sina egna experter som vågar höja rösten? Vad ska vi med ett Fiskeriverk till som inte förmår göra rätt avvägningar för sina beslut? Som tänker kortsiktigt istället för långsiktigt och därför gör fel prioriteringar. Ett verk som inte riktigt vill uppgradera sig till verkligheten? Som i alla lägen går den svenska yrkesfiskarens ärenden – istället för fiskens. Eller vad säger man t ex om Bengt Kårmark från Fiskeriverket, som ingår i den svenska förhandlingsdelegationen där han förhandlat fiskerikvoter i 30 år. Så länge det finns påtagliga bevis för att det finns åtminstone en enda förskrämd liten torsk kvar i Kattegat ser Bengt Kårmark det som sin främsta uppgift att värna Sveriges Yrkesfiskares rätt att jaga denna Torsk. Hur ska man annars tolka uttalanden som detta nu i veckan: Bengt Kårmark -” Ett totalt fiskestopp är förödande för yrkesfiskarna, det skulle slå ut hela fiskeflottan… visserligen ser det väldigt illa ut för torsken i Kattegat, men Fiskeriverket har också näringen att ta hänsyn till!” Bakom detta hårresande uttalande döljer sig följande siffror. Det totala fångsvärdet för det svenska torskfisket i Kattegat är idag inte mer än ca 6 miljoner kronor, d v s ungefär vad en enda fiskebåt med besättning drar in på ett år – 200ton utrotningshotad småtorsk. Tyvärr verkar inte heller Fiskeriverkets generaldirektör Axel Wenblad kunna göra förnuftiga prioriteringar i verkets intressekonflikt. Men vad är det som är så svårt? Faktum är ju att oberoende havsforskning idag visar att 80% av torsken i Kattegat har fiskats bort. Oberoende forskning från andra håll i världen visar också att ett bestånd har mycket svårt att hämta sig redan när det minskat mer än 70%. Oberoende forskning visar också att vad som hände utanför New Foundland i Kanada på 90-talet – straxt innan torskbestånden fullständigt kollapsade - händer just nu i Kattegat: Detta att torsken blir allt mer småväxt, och könsmogen allt tidigare! Kan det verkligen blinka rödare än så herr Axel Wennblad? Inför framtiden och dess domare finns det bara en rakryggad – ej förhandlingsbar moral - Stoppa yrkesfisket helt – NU! Mer att läsa i ämnet på www.DN.se
2007-12-21 07:55:06
Lägg ner yrkesfisket – Rädda torsken!
Alla forskare är överens om vad som i ett första skede behöver göras för att hindra ett fullständigt ekologiskt sammanbrott i Östersjön. Alla forskare är också överens om att EU:s senaste utspel om fiskekvoter för 2008 är rena katastrofen. Men att det är på det här sättet är inte så konstigt. Vi behöver bara gå till vår egen svenska ankdamm för att få en bild av problemet. Medan alla seriösa undersökningar visar att torskstammen nu går mot randen av utrotning uttalar sig Sveriges främsta representant för denna utrotning ( Henrik Svenberg, ordförande i Sveriges yrkesfiskares lobbyförbund) och menar i vanlig ordning att tillståndets allvar överdrivits. Det vill säga samma typ av blint mekaniskt förnekande som ledde till att världens största Torskbestånd utanför New Foundland kollapsade på 80-talet för att aldrig mer uppstå igen. Kan vi människor inte lära något av historiens facit ens när vi har det alldeles framför näsan? Att yrkesfiskarna är så kortsynta är sorgligt men inte förvånande. Mer förvånande är då att de tillåts fortsätta att spela sin jäviga roll i politikers öron. Det är oroväckande. Lika oroväckande och obegripligt som politikernas tafatthet och rädsla att stöta sig med yrkesfiskarna. När Sverige går till förhandlingsbordet gör vi det därför med stöd av Fiskeriverkets experter istället för att lyssna på oberoende forskare. Fiskeriverkets experter har i de här sammanhangen ingen annan uppgift än att värna Yrkesfiskarskrået och sina egna fortsatta tjänster på verket. De är med andra ord partiska. Det är därför Sveriges Jordbruksminister Eskil Erlandsson kan uttala sig som han gör – ” torskbeståndet kommer nog att återhämta sig” . Men käre jordbruksminister – det finns idag ingen oberoende forskning som tror detta med den politik som idag bedrivs! I väntan på att övriga Östersjöländer vaknar och tar sitt ansvar kan vi i Sverige fortfarande gå före. Köp ut yrkesfisket! Inför totalt fiskestopp under en 10årsperiod. Det är ett billigt pris med en kontrollerad kostnad. Ekonomiskt skulle detta vara en bråkdel att jämföra med de oöverskådliga kostnader det skulle medföra att i efterskott försöka återställa en havererad torskstam och ett kanske irreparabelt ekosystem som fullständigt kollapsat.
2007-12-06 10:30:49
Moderater hotar det fria Sportfisket
Hoten mot det fria sportfisket har genom åren kommit från två håll – Moderata motioner och hätska Skärgårdsbor på ostkusten. Ofta är de i allians. Nu senast signerar moderaten Marietta de Pourbaix-Lundin en motion som i särintresse och okunskap inte står sina föregångare efter. I sken av att värna om en levande skärgård anklagar Porbaix-Lundin sportfiskarna för att inte ta ansvar för fiskebestånd och fredande av lekområden, samtidigt som hon vill avveckla det fria sportfisket. I Porbaix-Lundins värld är det Sportfiskarna som står för svartfiske och skövlingen av våra minskande fiskebestånd. Inte ord om Yrkesfiskararmadans fiskeutrotning, inte ord om en Östersjö i katastrofal obalans eller om miljöförstöringen och dess konsekvenser, och naturligtvis inte ett ord om de fiskvattenägare i de egna leden som själva eller genom utarrendering behänger sina vatten med nät och överfiske över all måtta – och där det verkliga svartfisket frodas. Tonerna känns igen från 1980-talet, brandtalens och vårdkasarnas tid på skärgårdsöarna. Allt sedan det fria handredskapsfiskets införande för två decennier sedan har det funnits en liten och fåtalig men oerhört lobbystark och närmast rabiat opinion med förankring främst i Stockholms skärgård och närområden. I den här slutna världen upplever man det fria sportfisket som en konfiskering, men också som ett oacceptabelt intrång i den privata äganderätten till fiskar och fiskevatten. Om man kunde skulle man utan att blinka antagligen vrida klockan tillbaka och utrota även den allemansrätt vi har i landet sedan urminnes tider. En sann moderat i Pourbaix-Lundins anda värnar nämligen främst om det privata privilegiesamhället. Och då kan tydligen även partiets annars s k fria företagarpolicy få stryka på foten. Det är gjort i ett lappkast i Pourbaix-Lundins motion. För naturligtvis ska även småskalig Fisketurism stävjas. Inga fria marknadskrafter här inte. Framför allt om denna fisketurism stavas ”Fiskeguide”. ”Tänk bara att utomstående kan bedriva affärsverksamhet på våra konfiskerade fiskevatten – det är ju fruktansvärt!” Att den lilla befolkningsgrupp i skärgården som Pourbaix-Lundin företräder, under alla år har haft och fortfarande har - alla tänkbara möjligheter och lokaliseringsstöd mm för att utveckla ”en levande skärgård” men avstått från detta – denna passivitet förvandlas nu till avundens och missunnsamhetens fula tryne när några ”utomstående” hängivna entreprenörer vågar chansskottet. En poäng att understryka i det här sammanhanget är att Fiskarrangörer inte stjäl jobb från skärgårdsbefolkningen, vilket ibland görs gällande. Resonemanget avslöjar verkligen djupet i okunskapen. Den kompetens som efterfrågas hos dessa entreprenörer finns nämligen helt enkelt inte hos skärgårdsbefolkningen. Vet Pourbaix-Lundin eller de vars fördomar hon gör sig till språkrör för överhuvudtaget någonting om hur Fiskeguider bedriver sin verksamhet. Vet hon t ex att seriösa Fiskearrangörer, i likhet med seriösa sportfiskare, återutsätter 99% av all fångad fisk? Dessvärre har jag alla skäl att tro att hon inte vet det. Frågan är om Pourbaix-Lundin och de hon är språkrör för ens är intresserade av sådan information? Antagligen lika lite som hon inser eller vill förstå att både Sportfiskare och Fiskeguider har ett grundmurat intresse för att värna våra fiskevatten – dess bestånd och hälsa. Att fiskearrangemangen som bonus genererar logi och andra inkomster som bidrar till just ”en levande skärgård” glöms samtidigt gärna bort. För sådan information slår ju hål både på fördomarna och dåligt underbyggda argument. Och då kommer den dolda agendan i dagen. Den agenda som tycks vilja hindra storstadens miljontals människor och mer avlägsna turister från rimlig tillgång till vår världsunika skärgård. Borde vi egentligen inte utöka friheten! Upphäva rätten till privata stränder och strandbyggnadslov. Upphäva möjligheterna att fritt anlägga de privata sandstränder och alltmer storvulna bryggkomplex som i dag brer ut sig i rask takt och utrotar de sista lekvikarna för ett alltmer krympande fiskebestånd. Varför tillåter kommunerna och länsstyrelser denna förstörelse av för fiskarna livsviktiga biotoper? Borde vi inte dessutom upphäva rätten till igenbommade småvägar som hindrar vanligt folk från att komma ut i skärgårdens kustområden. Och anlägga kommunala sjösättningsramper efter hela kusten, öppna för alla! Det sistnämnda skulle också bidra till att sportfiskeaktiviteterna sprids ut mer jämnt i skärgården. Detta skulle vara en sannare demokrati och ett steg bort från de bortskämdas utestängande privilegiesamhälle. Men tillbaka till frågan om fiskevård och värnande om fiskebestånd. Det är ju så här det faktiskt ligger till: Den enda organisation i det här landet som genom årtionden insett nödvändigheten av, och försökt öppna politikers ögon för behovet av en genomtänkt lokal, regional och nationell fiskevård och fredning av vatten - är just Sportfiskarna - en ideell organisation befolkad av eldsjälar som bryr sig även i handling. Den enda organiserade fiskevård som bedrivs i det här landet bedrivs ideellt av sportfiskare, i bästa fall tillsammans med fiskerikunnigt folk på ämbetsmannanivåer, och numera även med visst stöd av företag som bedriver sportfiskerelaterade verksamheter. Sportfiskarna har också under flera decennier frivilligt och inför döva öron drivit på frågan om införande av fiskevårdsavgifter för alla de ca 2 miljoner människor som frekvent sportfiskar här i landet. Hitintills tyvärr utan gehör i Sveriges Riksdag och annorstädes. Detta om de Sportfiskare Pourbaix-Lundin talar så gärna och så illa om. Men vad har vi genom åren hört om fiskevård eller fredning av fiskebestånd från de grupper Pourbaix-Lundin företräder – yrkesfiskare och privata mark- och fiskevattenägare i skärgården. Svar ingenting! Man sitter fortfarande i sandlådan och kastar bitter sand på den nya tidens grannar – mellan gluggarna i de staket man återigen försöker resa mellan ”dom och oss” alltmedan man författar inåtvända pamfletter med krav på ändrad lagstiftning och återgång till gamla feodalliknande privilegier. I tidningen Skärgården har man dessutom fått sin egen megafon, med en engagerad men dåligt påläst chefredaktör som alldeles seriöst hävdar att det bara finns ca 52214 sportfiskare i landet, … m a o en försumligt fåtalig grupp! som man därmed kan bortse helt från i debatten om det fria fisket och rekreation åt alla. God dag –Yxskaft! Dags att vakna och börja samverka, framtidens större och viktigare frågor är redan här! // Detta var några personliga reflektioner. God Jul! önskar Hans Nordin
2007-10-02 17:22:23
Samtliga overaller utsålda, sänker priserna nedan på spön och rullar!

 2007-09-24 17:03:34
Geoff Andersson ställ säljes.
Högklassigt oanvänt/absolut nyskick uteställ i bästa kvalite, fodrad (löstagbart!) jacka + byxa ( med hängslen och bälte) i regntätt, vindtätt material som andas säljes till fyndpris. Färg mörkt grönt, många vattentäta fickor. Storlek XXL ca 180 - 190cm. Pris 2995kr (Nypris drygt 5000kr). Majla eller ring för mer info.
2007-09-21 21:31:08
Tillfälle! Spön - rullar - flytoveraller mm säljes billigt
Behöver göra mig av med en del extrautrustning: allt finns för hämtning i Täby/Gribbylund: BEGAGNADE FLYTOVERALLER 8st M-XL Fladen + Sunridge 275kr st/2000:- för alla. 5st NYA AMBASSADÖR-RULLAR Record 61 C6 Baitcast. Riktigt bra jerkrullar.1295Kr/st i kartong (nypris 1800:-) BERKLEY Serie One 10´haspelspön 4st a 995:- som nya ( Nypris 1600:-). Nya 4st BERKLEY Serie One SKELETON 9´ 7-28gr a 1095:- (Nypris 1600:-) ABU GARCIA CONALON SPEEDLOCK 11,6' 10-35gr Medium Action 2st sprillans nya a 795:- (Nypr 1250:-) ADEXA TEMPEST 10´ 30-90gr som nya 3st a 795:- (Nypr 1250:-) INLINESPÖN FÖR LAXTROLLING 9st Ron Thompsson 8´ 20 LBS i bra skick a 275kr /st eller 2000:- för alla 9. ABU PRO 2000 11'/54gr och 9´/65gr begagnade 395kr styck. BEGAGNADE HAVSFISKESPÖN: 2st ABU Commadore 6,4' 0-170gr a 200kr/st. 1st ABU Commadore Royal 7,6´ 20 LBS a 250kr, ABU Five Staar 7´ 60gr 175kr, 1st FLADEN 6,6´ 2-delat 15-30 LBS a 175:-. LILLAFLUGBINDARSATSEN LENNART BERGKVIST 2st brddfulla kartonger oöppnade från 1990. 450kr styck. Det är först till Kvarn som gäller. Majla eller ring 070-438 49 68
2006-11-15 20:48:03
Prejudikat på gång! – som kan påverka ismetet och det fria handredskapsfisket
Snart kanske det blir klarlagt vad som inkluderas resp ej inkluderas i det fria handredskapsfisket. Tidigare under hösten har nämligen en tillsynsman på Vaxholms fiskevårdsområde här i Stockholm anmält en sportfiskare som metade med fler än två spön. Samtliga spön beslagtogs och inlämnades samtidigt som anmälan till polismyndighet gjordes. Enligt Länsfiskekonsulenten i Stockholm Henrik.C. Andersson försöker man nu finna en Åklagare som är intresserad av att driva detta pilotfall vidare till Tingsrätten. Allt för att skapa ett prejudikat om var gränsen går för antalet tillåtna spön på de vatten som omfattas av det fria handredskapsfisket. Fiskemetoder som ev kommer att drabbas är sikmete, gösmete, ålmete, ismete mm, det vill säga alla de fiskemetoder där det är vanligt att sportfiskare använder flera spön. Trollingfisket berörs inte av detta pilotfall då det ju redan i den ursprungliga lagtexten är tydligt exkluderat. Säkrast alltså för alla flerspömetare att investera i giltiga fiskekort och i övrigt hålla sig på kortfiskevatten eller allmänt frivatten om det blir ett prejudikat som förbjuder flerspömete. Ulrik Sörhall på Kustbevakningen i Stockholm kan också bekräfta att man nu samverkar i ett gemensamt krafttag för att få rätsida på den här gråzonen. Återstår att se om någon åklagare vill ta sig an att driva pilotfallet. Ett prejudikat kommer antagligen att luta åt acceptans för max två spön per fiskare. Men inte heller det är säkert. Mer info i denna angelägna sak så fort jag får kännedom.
2006-10-25 17:04:50
Dart Master - Årets Rockie bland jerkbaits
Härmed utnämner jag Nils Masters Dart Master till årets bästa nykomling bland jerkbaits. Denna kompakta 10-centimetare ( 12cm från ögla till ögla) från Finland har visat sig besitta så många goda egenskaper att jag inte kan annat än ge den detta hedersutlåtande. Framför allt tycker jag det är tre saker som gör att Dart Mastern förtjänar uppmärksamheten. 1/ Den kompakta kroppen på 68 gram kan kastas oerhört långt! Den är sin tyngd till trots lättkastad även med ett ordinärt gäddspö. 2/ Gången! Dart Master har en egen inbyggd ovanligt livlig gång för att vara ett jerkbait. Det behövs överhuvudtaget inget jerkbaitspö för att fiska optimalt framgångsrikt med Dart Master. 3/ Veva bara hem den - med frekventa korta spinnstopp - så hugger gäddan! Eller växla mellan att veva och göra korta dragningar så händer samma sak. Experimentera med olika frekventa pauser. Faktum är att Dart Mastern varit den jerk som givit mest gädda i båten denna varma sommar och i september. Det har naturligtvis funnits dagar då andra jerkbaits fiskat lika bra och ibland betydligt bättre. Så som den erfarne fiskaren vet att olika betens förmåga att attrahera rovfiskarna kan variera stort från gång till annan. Men sammantaget har Dart Mastern imponerat rejält och förtjänar definitivt en plats bland andra väl renommerade jerkbaits. Man kan reagera på den stora krok som sitter under buken. Den går att byta ut mot mindre utan att rörelseegenskaperna påverkas. Priset i handeln är en tia högre än på exempelvis de större modellerna av Busterjerk eller Salmo Slider: 149kr. Dart Master finns just nu i 10-15 färger och marknadsförs av BIOS i Sverige 0280 - 44 100.
2006-04-07 17:42:40
Djurskyddsmyndighetens yttrande om mete en fjäder som blev en höna –inget förbud mot livebait.
Många trodde att det var ett tidigt aprilskämt när medierna straxt före 1 april rapporterade att Djurskyddsmyndigheten gjort ett uttalande om sin uppfattning när det gäller att använda levande agn som bete vid fiske. Men Nej det var inget aprilskämt. Däremot var uttalandet och dess egentliga innebörd höljt i dunkel – alltså inte alls så entydligt och klart som de allmänna medierna gjort gällande. Sedan 1800-talet har vi en Djurskyddslag i landet. Denna har omskrivits en gång i modern tid, möjligen med tillägg så sent som 1988. Sedan Djurskyddslagens tillkomst för ca 150 år har någon anmälan mot användande av levande fisk som bete på fiskekrok aldrig gjorts. Det finns i alla fall inga arkiverade rättsfall i saken. Och så är det fortfarande. Det djurskyddsmyndigheten nu yttrat sig om är endast en konkret fråga ställd av an anonym person. Frågan tycktes lyda om det är förenligt med svensk djurskyddslagstiftning att försälja fisk förvarade i icke akvariemässiga miljöer, och om det är förenligt med djurskyddslagstiftningen att denna fisk sedan används till mete som levande agn. Enligt Stefan Nyström Generalsekreterare på Svenska Sportfiskeförbundet som uttalat sig i saken tycks dock samma djurskyddsmyndighet mena att djurskyddslagstiftningen inte omfattar den hantering eller det mete med levande betesfisk som sker privat eller med agnfisk som ej köpts. Stämmer detta , vilket det finns anledning att tro, så är det med andra ord upp till var och en sportfiskare att även fortsättningsvis avgöra om man vill meta med dött eller levande agn på kroken. Flerhundraåriga fisketraditioner kan därmed fortsätta som det alltid varit – abborrmetet med gli och löja, vinterns angelfiske efter gädda, liksom ismetet och allt annat mete där levande betesfisk används. För ögonblicket kan vi alltså blåsa faran över. Mediarapporteringen har förvandlat en fjäder till en höna. Men om framtiden vet vi icke. Det kan naturligtvis inte uteslutas att djurrättsorganisationer, eller motståndare mot det fria handredskapsfisket, eller motståndare mot ismetet plötsligt vill få hela frågeställningen om sportfiske och varför inte samtidigt vissa former av jakt prövad mot Brottsbalken i domstol. En riktigt intressant fråga är då hur man ska dra en rågångar mellan å ena sidan den behandling man utsätter fisk för bara genom att sportfiska, å andra sidan den plåga fiskar utsätts för i det kommersiella fisket – död medelst långsam kvävning och mosning i nätmaskor och vid trålning mm. Att ge sig på sportfisket med utgångspunkt från djurskyddsfrågor liknar vid denna jämförelse snarast att sila mygg och svälja elefanter. Men att vi sportfiskare för etiska diskussioner kring utövningen vårt sportfiske är naturligtvis aldrig fel. Eventuella juridiska prövningar med utgångspunkt i nuvarande djurskyddslagar ska dock hur som helst ske först efter att polisanmälan gjorts i grannlaga ordning. Tillsynsansvaret för djurskyddslagen har länsstyrelser och kommunernas miljö- och hälsoskyddsmyndigheter.
2006-03-19 14:23:34
Dragformar för havsöring
Dagens bild visar ett nytt intressant drag för havsöringen - "Gruff". Finns i tre storlekar och heta måstefärger. Ett välgjort drag med fin gång som påminner en hel del om andra snarlika och välbekanta drag, men några tior billigare. finns bl a att köpa hos Sportfiskarboden i Täby. Mannen bakom det hela Kjell Bohlin tillverkar och säljer även dragformar för den som vill göra det hela själv från början till slut. www.dragformar.se 0739-84 78 17 e-post: dragformar@spray.se
2006-02-09 16:37:14
Allt om Angling - nytt nummer - kan beställas online
Idag 9 Feb kommer "Allt om Angling" ut med historiens andra nummer. Det första numret kom ut för ett år sedan. Tidningen kan beställas genom att gå in på www.grovfisk.se Klicka på Köpa tidning och fyll i uppgifterna så kommer tidningen direkt i brevlådan. Även årets nummer är väl genomarbetat och rymmer flera intressanta artiklar om angelfiske efter stor gädda. Författarna till dessa artiklar äger mycket stor kunskap om både sina vatten och om storgäddornas beteende och hur man kan lägga upp taktiken. Uppenbarligen finns det en uppsjö av gäddrika spännande vatten, både strömmande och stillastående i "angelbältet" runt Hälsingland. Många av dessa vatten fiskas det väldigt lite i under andra årstider. Mycket intressant är att läsa om isfisket efter pelagiskt jagande storgäddor och teorierna bakom detta fiske. Årets nummer innhåller även artiklar om ismete - storabborre, gös, gädda - vilkat visar att det moderna ismetet börjar intressera även traditionella angelfantaster. Kul läsning för envar som vill få en stunds underhållning eller lite nya uppslag kring sitt eget vinterfiske vare sig det sker med don eller spön. En tidning av entusiaster för entusiaster.
2006-02-03 22:59:55
Ismetet utvecklas i rasande fart - allt bättre kvalitet på spön, tafsmaterial och Ice-banksticks
KINETIC Light action, SAVAGE SoftFlex wire, Ice Banksticks Ron Thompson. Några nya namn på spön tafsmaterial och spöhållare jag med stort nöje provat i vinter. Utvecklingen på ismetefronten går i rasande fart. Det märks inte bara i antalet utövare av denna ädla vintersport. Där jag förr om åren varit helt ensam under vinterfisket möter jag ständigt nya fiskare i ökande antal för varje vinter som går. Riktigt trevligt därför att också kunna konstatera att utbudet på redskapsmarknaden tycks svara upp med nya och ofta förbättrade artiklar i samma takt. För 7 år sedan var Abu Garcia första och enda aktör på marknaden som tog fram ett spö för Ismete. Övriga aktörer på marknaden visste då lika lite om ismete och var helt kallsinniga till att ta fram någonting överhuvudtaget. Sedan dess har intresset exploderat med en allt snabbare spridning över hela landet. Finns det idag någon redskapstillverkare som inte har utvecklat spön för det moderna ismetet? Tror inte det. Själv har jag botaniserat lite under vintern och framför allt fastnat för ett litet trevligt spö med stora spöringar som fungerar även till haspelrulle - KINETIC "Light Action" Ett gult spö med blått handtag. Mycket lätt och med perfekt längd och med med en soft action som gör både gös och storabborre rättvisa. För den som kan göra ett riktigt mothugg blir samtidigt drillningen av grova gäddor en ren njutning - till skillnad från drillningen med flera av de "påkar" som också finns på marknaden. Något annat som saknats på marknaden har varit vettiga och lättanvända spöhållare. Ron Thompson "Ice Bank Sticks" råder bot på en del av detta. Tre teleskopiskt hoppfällbara ben ( för variabel längd ca 20 - 42cm) och flexibel hållare för spöt - tillverkat i lätt aluminium - och mycket nätta i formatet gör att även jag kan tänka mig att släpa omkring på 10st sådana. Speciellt som Solnakillen Tony Lönnqvsit funnit en bra lösning på hur vippan kan apteras. ( se bild: det rektangulära tunna och 3mm breda och 1mm höga metallhylsan kan köpas i 25cm-längder i vissa flyghobbybutiker. Kapa i 5cm längder, bocka hylsan lite i sidled så den följer spöhållarens kontur, borra och skruva fast med 2mm-skruv.) Som bonus kan nämnas att dessa spöhållare också kan användas som traditionellt kamerastativ - ta bort hållarens övre del och skruva dit kameran istället! - bra för ansamma fiskare som vill kunna ta en bra trofebild innan fisken släpps tillbaka. Och på tafsmarknaden finns numera nästan hur mycket som helst. Själv har jag aldrig varit så nöjd med tafsar för mete som med Savage Soft flex wire. 15-lbs:aren till gös och abborre har fungerat bättre än något jag tidigare provat. Mjuk lättknuten med förvånansvärt glatt och hållbar coating över den 19-trådiga vajern är överlägset mycket av det som ansågs bäst för bara ett par år sedan. 7 meter för 89kr. Ron Thompson Ice Banksticks ca 125kr styck eller 279 kr för 3 st på Sportfiskarboden i Täby, där jag även hittade det trevliga spöt Kinetic till bra pris ca 125kr.
2005-12-28 21:32:51
Drömfiska på Röst i sommar – med paketlösning eller självhushåll.
I år bär det återigen iväg - två veckor med ishavsfiske på Röst & Vaeröy 50km utanför Lofoten. Tillfälle alltså att uppleva ditt livs fiske - frossa i världens antagligen bästa vatten för Storsej och Stortorsk - och chans på Hälleflundra. Max fyra man i båten. Njut av ett unikt fiske i 6 dagar i magnifika omgivningar. Ankomst 16 resp 23 juli, hemresa 23 resp 30 juli - söndagar. Pris: Helpaket per person 12500:- inkluderar 6 heldagar fiske och 7 nätters logi med god standard, samt frukost lunch och middag lagat och serverat. Självhushåll blir ett par tusenlappar billigare. Tillkommer resan: Ca 4500kr flyg tur och retur Arlanda/Röst. Eller bilresa 135 mil Stockholm /Bodö samt Bilfärja. Fiskeutrustning och flytoveraller kan hyras. För mer info maila eller ring. Bildsvepet visar några ynka promille av de fantastiska fångster som gjorts under tidigare resor – alla får stor fisk!
2005-10-31 12:09:27
Världens bästa störfiske - följ med till Fraser River BC oktober 2006 !
Vill du fånga ditt livs fisk? Känna urkraften! Har du liksom jag själv fått gåshud när du sett en nervös John Wilsson flåsa och svettas på Discovery Channel ? Eller kanske läst Fiskefebers smittande reportage från Brittish Columbia? Eller hört om Stockholmaren Calle Gårdmans 270kg Stör fångad i Fraser River hösten 2004? Eller kanske läst min egen oktober-rapport från årets resa här på hemsidan ? Stören i Fraser River har givit mig mitt livs fiskeupplevelse. Man gör ett mothugg med FULL kraft – och vad händer – tvärstopp – och sedan börjar cirkusen! En stöt i axlarna och ett kraftigt ryck i armarna – händer som krampaktigt håller ännu hårdare i ett bågnande spö - en rulle som skriker när expresståget drar iväg – en 150 lbs flätlina som sprutar ut trots att bromsen är så hårt åtdragen att linan inte kan dras ut för hand – en guide i båten som ropar ” He’s gonna jaaump - be redyy!” medan ögonen är hypnotiserade på den sträckta fisklinan som allt snabbare reser sig mot ytan - och hur vattnet en sekund senare exploderar 50m bort när en hajliknande fiskkropp skjuter upp och landar i ett magplask – och sedan drar iväg på nytt…medan adrenalinet pumpar i hela kroppen och man tokvevar för att fånga upp slacklinan… Stören är en bullfajter från början till slut. En fiskedag på Fraser River är detsamma som fångstgaranti. En normal dag ger 10-15 landade fiskar ca 10-70kg styck per båt (guide + 3 fiskare). Under min egen resa i oktober 2005 snittade vi 16-17 fiskar per dag, med flera dramatiska dubbelhugg. Toppfisken en 8-fotare vägde 130-140kg. Den största som tappades uppskattades till ”Giant” d v s en fisk på minst runt 300kg. Den bogserade runt oss en halvtimme innan den lossnade. Vill du uppleva ett fantastiskt äventyr på världens bästa Störvatten. I omgivningar som även bjuder på stora djur- och naturupplevelser - och dessutom möjligheter till enastående laxfiske. Här har du chansen: Fem heldagars fiske under bästa fisketid i Fraser River 2-6 oktober 2006. Avresa 1/10, hemresa 7/10. Antalet platser är begränsade. Priset inkluderar: Flyg tur & retur Stockholm – Vancouver / Fem heldagars fiske med supertrevliga och professionella guider / Logi på Hotell / Frukost & lunch / Alla transporter till och från fisket / Fiskeutrustning & fiskekort. PAKETPRIS: ca 17775kr (kan justeras något beroende på dollarkurs). Maila eller ring för mer info och bokning 08-739 39 15, 070-438 49 68
2005-10-22 12:05:01
Res med på ett riktigt äventyr - Störfiske i B.C hösten 2006 - mer info kommer snart

2005-07-27 08:58:47
Nytt på programmet - KRÄFTFISKE - Gör er kick-off eller ert kundvenamang till något alldeles extra
Halvvägs mellan Uppsala och Stockholm invid sjön Valloxen ligger Ledinge Säteri vackert inbäddat i det uppländska kulturlandskapet. Här kan ni uppleva kräftfiske – en gammal svensk tradition – tillsammans med arbetskamraterna eller era kunder! Njut en stämningsfull ljum sensommarkväll, lär er om kräftan och kräftfisket från medeltid till nutid, fiska med mjärdar från båtar eller med håvar från land. Förgyll sedan kvällen på Säteriets inglasade terrass med nyfångade dilldoftande kräftor rödkokta enligt Säteriets recept. Program: Efter ankomst till Ledinge vid 17-tiden, inleds kvällen med smörgås och en öl och en berättelse om kräftan och kräftfiske. Därefter gör vi gemensamt i ordning och betar burarna inför kvällens fiske. När båtarna vid bryggan är lastade ror vi ut i viken och placerar kräftburarna på strategiska platser. Sedan laddar vi upp för middagen med en timmes lagom aktivt håvfiske från klipporna i Ledingeviken. Kl 20.00 när de första fladdermössen börjar svirra mot himmelen i den lågt stående kvällssolen – då ljuder gonggongen och det är hög tid att ro tillbaka till säteriet för att sätta er till bords för kvällens kräftmiddag – som njutes bäst från säteriets inglasade terrass. När sensommarmörkret fallit och kräftfaten tömts är det dags för kvällens största höjdpunkt - vittjandet av mjärdarna – det är alltid lika spännande. Pannlampor på alltså! Arrangemanget avslutas vid midnatt med återsamling och gemensamt beskådande av den samlade fångsten. I Basarrangemanget ingår; Fiskeguider, 5st roddbåtar, 45 kräftmjärdar samt håvar. Kräftbete, stövlar och ev Regnkläder. Välkomstöl och smörgås. Tillkommer; Kräftmiddag och dryck till denna. Extra kräftburar och ev extra båt. Signalkräftor kan fås med hem, antingen färdigkokta, eller den egna levande fångsten tillsammans med ett knippe krondill och Ledinge Säteris urgamla kräftrecept. Ring – eller maila - för offert och bokning eller mer information! Hans Nordin 08-739 39 15, 070-438 49 68
2005-05-22 14:36:08
Artikel med Test av spön och rullar för jerkbaitfiske i FFA nr5
För alla er som vill läsa mer om utrustning när det gäller jerkbaitfiske: Senaste numret/Nr 5/2005 av Fiske För Alla har en ordentlig genomgång av rullar och spön. Läsvärd.
 2005-05-15 14:21:27
Spiderwire Stealth & Ambassadeur 5601C JB - toppval för Jerkbaitfisket
Jag får en hel del frågor och mail om jerkbaitfiske. Många undrar över spön och rullar och jerkbaits - "Vad ska man välja? Vad är bra?" Och jag svarar som jag brukar göra; - Gå in på en välsorterad butik och prata med kunnig personal som själva fiskar med jerkbaits, de borde ha grepp om marknadens utbud! Här i Stockholm kan ett t ex besök på Berras vara lönt, eller på Sportfiskeboden i Täby, eller Lundgrens i Gamla stan. Men glöm inte bort din lokala butik, de kanske vet mer än du tror. Själv har jag nu "jerkat" i fem år och provat en hel del rullar spön och linor - men naturligtvis inte hunnit med allt som finns på marknaden. Men eftersom allt fler blívit intresserade av jerkbait som fiskemetod träffar jag förutom andra sportfiskare också kunder som testat en del i utrustningsväg. När det gäller spön är det naturligtvis individuellt vad man verkligen trivs med att hålla i handen. Ett mjukt spö med mycket aktion eller en stum påk eller något mitt emellan. Själv föredrar jag något mitt emellan och har tills vidare fastnat för RST LF JERK II 6' 20-100gr. Till detta spö har jag hela denna vår fiskat med ABU Garcia Pure Fishings nya specialförstärkta rulle avsedd för jerkbaitfiskets hårda påfrestningar på rullarna. Vänstervevade Ambassadeur 5601 C JB känns riktigt bra att fiska med. På dessa rullar har jag i vår lagt på en ny flätlina 0,35mm som kanske är marknadens absolut bästa lina för det tunga jerkbaitfisket; Spiderwire Stealth 0,35 grön färg och rund struktur har fungerat mycket bra och håller för 51kg. O,35mm - 0,40 är att rekomendera vid fisket med normalstora och stora jerkbaits oavsett vilken favoritlina man väljer. Tunnare linor kan förvånansvärt lätt smacka av vid utkast. De kraftigare linorna trasslar heller inte lika lätt. För den som är intresserad av att pröva jerkfisket men inte gillar tanken på multirullar brukar jag sätta jerkspön från Bios i händerna. Bios har ett jerkprogram som inkluderar korta spön med haspelrullar. Det fungerar riktigt bra att jerka med beten av storlek upp till typ Busterjerk, men framför allt är detta ett koncept för fiske med ytpoppers och mindre jerkbaits. Många sportfiskare prövar också att jerka med sina ordinarie spinnspön. Detta fungerar ofta bra när fisket sker med jerkbaits som är lättjerkade och har en egen inbyggd gång - Busterjerk, Salmo Slider, Salmo Fatso och ytpoppers av olika slag. Men ska man jerka på allvar då rekomenderas en riktigt utrustning - de korta styva spöna ger helt enkelt en annan dimension och aktionsradie åt fiskemetoden.
2005-05-15 13:25:02
Bo Andersson i Nälden - en mästare på avgjutning och skinnmontering av Troféfiskar
På Sportfiskemässan i Sollentuna föll jag i djup beundran över en mästares arbete med Troféfiskar. Bo Andersson från norrländska Nälden utför avgjutningar skinnmonteringar och måleri av fångade drömfiskar med samma säkra hand och känsla för nyanser som en sann konstnär. När jag såg dessa fint utförda arbeten häpnar jag samtidigt över hur pass billigt det är för oss sportfiskare att få vår drömfångst förevigad på detta sätt; Ett par tusenlappar för en Storabborre, 3500kr för en vacker insjööring i 5kg-format. 6000kr för en lax på 15kg i naturlig storlek! Bo Andersson tar sig an alla fiskarter. Hemsidan var inte klar än men försök på www.trofefisken.se eller ring 0640-204 90 så får du veta allt om hur det går till att få din fisk "live" på väggen.
2005-03-07 15:29:31
Dragon - jiggkoncept för gädda och gös - rekommenderas
Senhöstens framgångsrika gösjiggning och allt snack om jiggfisket efter storgäddorna på Rügen har väckt många läsares nyfikenhet på jiggutrustning som passar för annat än för abborre. I Sverige är vi lite efter jämfört med den utveckling som under senare år skett internationellt på den här fronten. Men det börjar hända en hel del även här. Fishmania AB på Kungsgatan 75 i Stockholm har tagit hem ett helt koncept med kvalificerade grejor för ett taggat jiggfiske. Allt från perfekt avpassade spön till "levande" jiggar, passande jiggskallar, tunna wolframtafsar och doftattractors för gädda gös öring abborre mm. De speciella jiggspöna i serierna Team Dragon resp Mistery är extremt lätta spön, med bra ryggrad! och samtidigt imponerande känsliga för allt som händer med jiggen när den fiskas hem. Ett bra jiggspö för gädda och gös ska inte vara för mjukt, det ska kunna snärta fram även en förhållandevis tung jigg. I serien Mistery som jag provade till senhöstens gösjiggning finns spön som har specialtoppar som registrerar allting, samtidigt som spöt ger ett skönt distinkt svar vid mothugg - suveränt. Team Dragon serien erbjuder spön med alla längder och kastvikter. Team Dragon 40-80 gram t ex fungerar perfekt även till stora 23cm shadjiggar som brukar kunna vara tungjobbade. Men tack vare spöts lättvikt - inga problem! Även jiggarna "Relax" är definitivt värda en rekommendation. De har en extremt "levande" rörlighet i vattnet. Faktum är att de förföriskt vickar fram vid inspinning! och även i övrigt har en ovanligt fin rörlighet i vattnet - vilket vi inte brukar vara bortskämda med när det gäller många av de shadjiggar vi använder här i landet. Som prick över i är de dessutom flytande. Vilket betyder att jiggen ställer sig med nosen mot botten och kroppen diagonalt snett upp varje gång den dansar i botten. Detta gör att en bottenplacerad jigg liksom vaggar i strömt vatten eller om den långsamt släpas på botten. Förföriskt så det förslår och lätt för en jagande fiske att få tag i! Till Fishmanias koncept hör naturligtvis även jiggskallar i olika tyngder med rejäla och vassa krokar. Dessutom smidiga tafsar i olika grovhet och längder. Grejorna finns redan hos flera välsorterade sportfiskebutiker som Berras med flera. I senaste numret av Fiskefeber finns annons med återförsäljare. Annars ring Fishmania direkt och hör var närmsta återförsäljare håller hus 08-785 00 70.
2005-02-16 12:06:43
Dementi: Ingen ny lagskrivning om Ismete eller det fria handredskapsfisket
Lagen om det fria handredskapsfisket har inte skrivits om. Jag har missförstått de uttalanden som gjordes på ett informationsmöte här i Stockholm. Dessa upplysningar har jag fått av Länskonsulent Henrik C Andersson som vet bättre. Nå då är lagen i sig fortfarande inte så väl och tydligt formulerad att det är ställt utom alla tvivel vad som avses och hur saker och ting verkligen ska tolkas vare sig när det gäller Ismete som fiskeform eller frågan om antalet tillåtna fiskespön vid andra fiskeformer. Att länsstyrelsens fiskeexpert ger uttryck för hur en tolkning av en kryptisk lagtext kan göras är kanske inte detsamma som ett nytt glasklart påbud. Förmodligen blir det ingen absolut klarhet i dessa frågor förrän ett första pilotfall drivs till rättegång och prejudicerande dom.
2005-02-10 18:48:34
Fria fisket begränsas i ny lagtext. Ett slag mot Ismetet och alla andra former av mete där fler än ett spö är brukligt.
Motståndarna mot det fria handredskapsfisket har, med stöd av motståndare mot just Ismetet, i lönndom lobbat till sig en lagändring när det gäller hur det fria handredskapsfisket ska definieras. Där texten tidigare löd: ” Med handredskapsfiske avses sådan fiskemetod där fiskemetoden som sådan inte förutsätter användande av båt.” Denna formulering har i de nya föreskrifterna kompletterats med tillägget: ” Ej heller är fiske med angeldon tillåtet, ej heller liknande fiskemetod.” Med detta förstås Ismetet. Den nya lagtexten är med all sin ansträngt krystade kanslisvenska och luddiga mångordighet även ute efter att definiera hur många spön sportfiskaren får använda. Detta gör man rad upp och rad ner utan att någonsin komma till skott – vilket i sig återigen är ett prov på kanslispråkets konststycken. Så småningom ska man, enligt myndigheternas uttolkare, ändå förstå att bara ett spö är tillåtet att använda. Detta eftersom lagtexten utförligt uppehåller sig vid att ”handredskapet” ( obs betoningen på singularis!) endast tillfälligtvis får släppas ur hand under fisket. Teoretiskt sett har vi två armar och kan därmed hålla två spön i händerna. Men men… En annan sak är hur myndigheterna tänkt sig att efterleva detta nya påbud? Vem ska ränna runt och kolla alla metare som fiskar efter ål, karp, sik, gädda, gös, abborre på öppna vatten mm förutom jakten på vinterns ismetare. Och kommer överhuvtaget ett ärende att beivras hela vägen genom åklagare till domstol? Vilken åklagare tycker det är värt att spilla tid på en metare som i strid med luddigt framkrystad lagtext använt tre spön istället för 1 eller 2? Och bevakningen för övrigt?? När man inte ens får bukt med det otillåtna nätfiskets förödelse i våra skärgårdar? För den laglydige som inte vill ta några risker återstår att ta skeden i vacker hand: Här i Stockholm kan TDA-kort ( Trolling, Dragrodd, Angel) köpas i välsorterade sportfiskebutiker. Innehåller kartor med ett 40-tal fiskevatten i Skärgård och Mälaren där man på de flesta håll kan fortsätta med både traditionellt angelfiske eller ismete – med 5 –15 spön beroende på hur mycket man är beredd att punga ut med. Dessutom finns Sportfiskekortet som inkluderar ett 40-tal sjöar i länet med ungefär samma villkor. I övrigt är det bäst att göra upp om tillstånd med enskilda vattenägare, kommuner och stugsamfälligheter eftersom det i stort sett står dem fritt att själva avgöra reglerna för ev sportfiske och kortförsäljning på sina vatten. För mer info om fiskelagstifningen gå in på Fiskeriverket(s hemsida) punkt se, eller kontakta Henrik C Andersson som är länsstyrelsens fiskeexpert och tillika länsfiskekonsulent i Stockholm.
2005-02-10 18:29:18
Ismetet ger även anglingen en ränessans - ny tidskrift "Allt om Angling"
I Ljusdal med omnejd har det traditionella angelfisket alltid haft ett starkt fäste. Fina fiskevatten som också sköts om producerar mycket och grov fisk. Ljusdals Fiskevårdsområde är aktivt. Så aktivt att man nu också producerar en egen tidning - Allt om Angelfiske. Årets nummer är proffsigt -ser faktiskt ut som vilken fisketidning som helst - med läsvärda artiklar och tester av både det ena och det andra som t ex ett motorborrtest i januarinumret. Ansvariga skribenter är naturligtvis hängivna ismetare namnet på tidningen till trots. För mer info och beställning av tidning gå in på www.grovfisk.se där också aktuella fångstrapporter ges.
2004-11-01 15:39:07
Fånga Vintermörten nu
Sedan många år fångar och sumpar jag min mört för vinterns ismete redan i okt/nov - när vattentempen nått under + 10 grader. Mört som lever i små skogssjöar klarar långtidsförvaringen bättre än t ex Mälarmörten. Eftersom isen lägger sig tidigt i små grunda vattendrag gäller det att passa på innan första skorpan fryser. Viktigt är också att ha bra sumpar. En bra sump behöver inte vara stor och åbäkig. Däremot ska den vara slät och fin invändigt så att betesfisken inte vispar sönder fenor eller skrapar sig under långtidsförvaringen. "Plasthinkar" av olika slag och storlekar 15 - 125 liter som borras tätt med hål i för riklig vattengenomströmning är ofta perfekta. Se bara till att fila bort ev borrfnas invändigt. För den som har möjlighet är det naturligvis bekvämt att ha en stor vattenbehållare i sitt kallgarage där mörten kan förvaras. Om man inte har kontinerligt rinnande vatten är det viktigt att surepumpen är pålitlig och att rengöringsfilter byts regelbundet. Då och då under vintern kan man mata mörten med lite bröd eller havregryn. Jag förvarar mina sumpar hängande i syrerikt vatten från en båtklubbsbrygga. Då klarar betesfisken hela vintern och kan återbördas på vårkanten om de inte kommit till användning. Själva fångsten görs i vanliga mörtstugor. Men även Fladens billiga garnmjärdar för kräftfiske ( ca 70 X 30cm - modell hårrulle) har visat sig utmärkta! Beta med havregryn som knådas samman med vatten till en lagom hård deg, blanda gärna i lite sött - honung, sirap eller vanlig bulle eller ett par kakor + kanske lite lakritsdoftande aniskrydda till degen. Mäska även lite på utsidan av buren. Låt fångststugan ligga i ett dygn eller 2. Händer inget pröva en ny plats, eller grundare eller djupare. Själv räknar jag med att ha ca 1000 mörtar lagrade för vinterns kommande guideuppdrag inom en vecka. Vill du läsa mer om Ismete eller hur man fångar betesfisk - gå på biblioteket och låna, eller köp min bok Modernt Ismete.
2004-10-07 11:29:45
En Gäddfiskares specialknep
Gäddan förblir landets populäraste sportfisk. Magin kring det förväntade hugget behåller sin förtrollande grepp. Men hur många av dagens febriga gäddfiskare vet att modernt storgäddfiske i vårt land i hög grad kan stavas Leif Engström. Nestorn Leif Engström, även ”Gäddprofessorn” kallad, har varit en föregångare på många sätt när det gäller utvecklingen av gäddfisket här i landet. Inte bara genom introduktionen av Bomber, Cisco Kid och Swim-Whizz på den svenska wobblermarknaden på 1970-talet. Inte bara genom att vara pionjär med elmotorn, topomarkörer och inte minst ekolod för sportfiskare. Alla dessa prylar och redskap var nya och bra amerikanska hjälpmedel för ett sportfiske under avancerad utveckling. Speciellt i ett land som ännu på tidigt 70-tal präglades av en inåtvänd inhemsk lite sömnig sportfiskekultur - där årets stora sportfiskehändelse fortfarande var när Abu Svängsta kom med vårens nya katalog. Men Leif Engströms importerade koncept för ett framgångsrikare sportfiske var bara kringdelarna i en större helhet. Framför allt införde Leif Engström kanske ett nytt sätt att tänka gäddfiske, och förde därmed upp gäddfisket till helt nya nivåer. Dessa tankar – klädda i sugande beskrivningar och presenterade tillsammans med bedövande imponerande fångstfakta - innebar något av en revolution för många gäddfiskeintresserade i landet. Leif Engström var den som med spöt i ena handen och med pennan i den andra bröt marken och med blixtbelysning slog upp dörrarna när det gällde att lägga upp taktik och fokus på den fisk som forfarande är okrönt kungsfisk här i landet – Storgäddan! Hur gjorde han det? undrar nu den okunnige läsaren av dessa rader. Jo bland annat genom att skriva den bästa och mest uttömmande bok som skrivits i Sverige om konsten att fiska gädda. En bok med den träffande titeln ”Gäddfiskarens specialknep”. För inte så länge sedan såldes ett gammalt exemplar på auktion för 650kr. Själv har jag 2 ex, bägge inköpta på bokantikvariat i början av 80-talet. Det ena exemplaret blev tidigt rejält tummat och utslitet, av mig själv och av hyperintresserade sportfiskevänner. Det andra exemplaret har jag sparat på och hoppas fortfarande få en signatur i någon dag. Så blir det med biblar. Om det finns någon fiskebok som förtjänar tillmälet ”En gäddfiskares Bibel” så är det nog just Gäddfiskarens Specialknep. Trots sina snart 35 år på nacken ( utkom 1971/Bonniers Naturböcker) finns här en veritabel kunskap om gädda och gäddfiske som fortfarande är i högsta grad exklusiv levande och aktuell. Med denna bok och med de initierade specialartiklar Leif Engström presterade under 70- och 80-talet skulle jag vilja påstå att en milstolpe markerades när det gäller svenskt gäddfiske. Generationer av intresserade och storgäddtörstande sportfiskare övertygades genom Leif Engströms tidiga skriverier att det faktiskt var möjligt att specialisera sig på fångst av drömgäddor - och gick sedan man ur huse med förklarad blick och händer darrande av en fiskeiver som närmast påminde om storfiskeskälva. Sällan har någon enskild sportfiskare lämnat sådana avtryck i svensk praktisk sporfiskeutövning som Leif Engström. Utan Leif Engström skulle vi alldeles uppenbart inte ha så många skickliga gäddfiskare som vi har här i landet. Leif Engström var den som lyfte upp gäddfisket till den nivå och till den febrila boom kring jakten på storgädda som grasserar i vårt land ännu år 2004. Påståendet får även gälla för hur grundläggande taktik och jakt fortfarande går till. Det har faktiskt inte hänt så där jättemycket de senaste 25 åren. Några nya wobbler har sett dagens ljus, det specimeninriktade metet har finjusterat sina metoder och tekniker, detsamma gäller för utvecklingen kring trollingfisket. Spinnfisket har kompletterats med gummjiggar och jerkbaits, mixade betstyper och flätlinor, ismetet har utvecklats och fullbordar därmed åretruntcykeln. Men annars inte så mycket nytt. Och ingenting som egentligen vederlägger den erfarenhet, och närmast vetenskapsrelaterade kunskap, Leif Engström med både ackuratess och suggestivt språkbruk sammanställde på -70-och 80-talet. Om man ville läsa om seriöst gäddfiske före Engström var det Curt Lindhé som gällde. Curt Lindhé tillhör förra seklets verkliga giganter inom fiskelitteraturen, med många och mycket läsvärda böcker av hög litterär kvalitet. Tipsen om hur abborre och gäddan fiskas vävdes in i ofta underhållande skildringar och äventyr. En del av dessa tips återfinner jag hos Leif Engström. Men när Leif Engström skriver om gäddfiske blir det hela rakt på sak och mer ingenjörsmässigt – och djuplodande. Storgäddan under lupp. Pang på rödbetan. Inget litterärt ”svammel” här inte. Snarast en språkstil som är suggestiv och hårt fokuserad på bokens syfte – att berätta om gäddan, och att tipsa om olika vägar att hitta henne, och slutligen om trixen som gör att vi kan få henne på kroken - en passionerad gäddfiskares specialknep! Boken är otroligt givande och intressant än idag för den som handfast vill lära sig hur man fiskar gädda och i synnerhet kanske stor gädda. Vem var mer lämpad för uppgiften att skriva denna bok än den som förmodligen stirrat ner i rovdjurskäften hos fler Storgäddor än någon annan. Att jag själv råkar vara den som har flest registrerade storgäddor över 12 kilo i landet känns ganska lättviktigt vid sidan av det Leif Engström presterat i den vägen. Jag får då och då frågor om hur jag själv blivit så framgångsrik som gäddfiskare. Jag brukar svara att jag är självlärd och aldrig har dragit mig för vare sig utmaningar eller väder eller för oändliga timmar med ovissa experiment och testande av hypoteser och nya fiskeområden. Men det är bara en del i sanningen. Jag har också låtit mig inspireras av Leif Engström - en gäddmästers erfarenheter och texter. Spring iväg till närmaste antikvariat – har du tur kanske du hittar en bok som ser ut som den på dagens bild.
2004-09-28 16:10:04
Sölvkroken - ett beteslås med nytt grepp och styrka
Norska Sölvekroken har tagit fram en ny typ av beteslås. Ska vara superstark och går under namnet "Extrem Snaphvirvel". Storlek 3 - borde fungera till såväl havsöringsdrag som till de flesta gäddwobbler - uppges ha en hållbarhet på imponerande 30kg. Utseendet avviker helt från traditionella beteslås där draget fästs i en öppningsbar ögla. Här trär man bara snabbt och smidigt in betesöglan i en ögla som varken behöver bändas upp och sedan bändas tillbaka över egen part för att låsas. Till och med erkänt knepiga Zaltwobbler - med sina små betesöglor går som en dans att häkta på och av! Återstår att se om roterande öringar laxar gäddor kan snurra sig fria eller om detta helt enkelt är det optimala beteslåset. Jag hoppas det efter alla mer eller mindre dåliga och halvdåliga, eller heljobbiga och dyra beteslås som marknaden annars bjuder på. Priset för 10st i påse är endast 49 kr hos Berras Sportfiske.
2004-09-28 15:42:45
SpiderWire Stealth - ny stark superlina -0,25mm/23kg
SpiderWire Stealth heter en ny intressant superlina för flätlinefisket. Marknadsförs av AbuGarcia/Pure Fishing i Sverige. Jag har bara provat den här teflonbehandlade linan under ett par månader än, men nog verkar den vara ett alternativ till såväl Fireline som Power Pro. Definitivt till havsfisket och till fisket med haspelrulle. Som Jerkbaitlina är den än så länge för lite testad. Men styrkan - om den nu är korrekt som den anges - 22,95kg på en 0,25mm - borde vara intressant för alla som vill ha maximal styrka på tunna linor. En motsvarande Fireline uppges t ex hålla för 17,4kg. Priset är ungefär detsamma som för övriga populära linor. Borde finnas i välsorterade butiker. Själv fann jag den hos Berras Sportfiske i Stockholm.
2004-09-28 15:25:57
R310s "Hajfenan" - Mobilen med 9 liv finns att få tag
Det finns egentligen bara en mobil som tillverkats för att tåla uteliv och vårdslös behandling - stötar, slag, eller att upprepade gånger hamna i vatten - jag talar av egen erfarenhet. Ericssons modell R310s kanske var för bra för att få finnas kvar på marknaden. Hur som helst har denna mobil varit byggarbetares och andra "hårdföra" utemänniskors klara favorit i många år. Själv har jag varit tacksam ägare till en gul "Hajfena" - numera hårt sliten - under ett flertal fiskesäsonger med stundtals vårdslös hantering. Den har överlevt det mesta- bland annat 3 rejäla bad i Östersjön. Företaget Bilradioservice har nu ett restlager som utsäljes a 2292kr/st med 1 års garanti. Tel 019-31 11 55. E-post: brs@telia.com
2004-07-20 13:37:21
Gäddan i Augusti & September
När sensommaren nått sin fulla mognad är utflader och utgrynnor väl beväxta med nate och annan växtlighet, allt sådant som ger mat och skydd åt småfisken och bra gömslen för rovfiskarna. Storabborren och gäddorna och ibland även gösen patrullerar regelbundet matplatserna för att se om något finns att vittja. Dagarna är ännu varma och det är en härlig tid för fiske. En ytgående jerk som förföriskt slänger från sida till sida är näst intill oemotståndlig för en hungrig gädda. Men så här års äter gäddan så mycket och så ofta att det mesta fungerar. Även jiggar, spinnare, skeddrag och wobblers, som presenteras på rätt sätt där vattnet är tillräckligt syremättat, rycker loss rovfiskarna i plötsliga attacker. Abborrfärgade wobbler och drag brukar gå bra i aug/sept. Det har nog mycket att göra med att abborren är så aktiv och står högt på gäddans matlista så här års. Så plötsligt börjar nätterna att bli märkbart kallare, och i takt med att vattnets yttemperatur sjunker och alltmer närmar sig gäddans optimala trivseltemperatur – runt +14 -15 grader - blir hon allt mer intresserad av att vistas på grundare och behagligare platser – där närheten ut till de större djupen är viktig, framför allt för de större exemplaren. De riktigt bra fiskedagarna kan nu resultera i fantastiska mängdfisken – där ” det hugger på varje kast!” Och eftersom gäddan befinner sig i sitt tempererade vattenideal är hon underbart explosiv och snabb. Tyvärr är det många fiskare som avstår från de allra bästa fiskedagarna. Dessa dagar infaller ofta när det är ruggväder. Blåst och regn är väder som de flesta rovfiskar gillar. Då är jaktljuset lagom skumt även under dagern, och vattnet så ”stimmigt” och oroligt att rovfiskarna passar på att ta för sig ordentligt. Detta märks om inte annat så i själva huggens hårdhet och i att gäddorna i regel krokar sig själva. Jag läste häromdagen i Fiske För Alla att jag tydligen är den sportfiskare som har flest registrerade storgäddor ( över 12,0kg) anmälda hos Svenska Sportfiskeförbundets Storfiskeregistrering ( enligt Storfiskeregistrerare Håkan Brugård). Nu har jag inte låtit alla storgäddor bli registrerade genom åren. Och eftersom det numera inte ges så många tillfällen till eget fiske, blev jag både överraskad och stolt naturligtvis – och inte så lite förvånad över den meriten. Det finns ju ett antal dugliga gäddfiskare i landet så det är kul för gubben att han hänger med. Hur som helst – många av dessa storgäddor har slagit käftarna över lurendrejeriet riktigt ruggiga och mulna blåsväderdagar. Och inte sällan har det blivit flera storgäddor just sådana ”heta” dagar. De allra flesta av dessa drömfiskar har skjutit fart och huggit vid uppsökande spinnfiske under månaderna oktober till juni. Wobbler av typen Cisco Kid, Bomber, Rapala Magnum ( dock handgjorda egna modeller snidade i trä) har närmast slukats. Men även levande mört och strömming som flötmetats, liksom stora bottenfiskande gummijiggar, har renderat storfisk. Andra säkra fångstkort som Zalt-wobblern och jerkbaits har kommit in i bilden först sedan jag startade upp guideverksamheten. Gäddan är något av en allätare. Speciellt när hon är riktigt i taget. Men däremellan kan hon vara häpnadsväckande svårflirtad och selektiv. Då gäller det verkligen att hitta fram till rätt kombination av bete, färg, storlek, presentation – och de rätta fiskeplatserna, och vilka huggperioder som gäller för dagen. Det är allt detta, plus kicken vid hugget, och möjligheten att det alltid kan vara en stor fisk som gör att gäddan förblir en spännande utmaning för sportfiskare från hela världen./ Hans Nordin 070-438 49 68, 08-739 39 15
2004-06-09 12:17:54
Fredrik Stjärnqvist om Rügenartikeln
Allt är inte så glasklart som man ibland förleds att tro. Undertecknad har forskat mer i omständigheterna kring tillblivelsen av den artikel i FFA som kritiserats i förra inlägget. Uppenbarligen har den guide F Stjärnqvist fiskat med haft närmast obefintliga kunskaper i engelska. Samtidigt som Stjärnqvists kunskaper i tyska varit på motsvarande nivå. Språkförbistringar och missförstånd kan alltså ligga bakom mycket av det som ser ut som en journalistisk fadäs. Rügenresan var enligt Stjärnqvist inte en ”artikelresa”, utan en gäddfiskeresa tillsammans med Stjärnqvists tyske kompis Frank B. Guideföretaget Team Bodden-Angelns inblandning kom därför mer eller mindre som en perifer överraskning genom Franks vän Thorsten S. Enligt Stjärnqvist var det heller aldrig tal om att Team Bodden-Angeln ställde upp med tid och guidning, i utbyte mot någon sorts underförstådd kompensation i en kommande artikel. Utan Thorsten fiskade med Fredrik Stjärnqvist och David Lundqvist på sin fritid. Idéen till artikeln föddes, också enligt Stjärnqvist, mer spontant först när fiskesuccén var ett faktum. Jag köper den här förklaringen. Men inte helt. I samma ögonblick som Stjärnqvist bestämde sig för att göra ett reportage förvandlades privatfisket till ett arbetsprojekt för FFA. Och därmed anser jag att Stjärnqvist borde givit relevant och rimlig information om hur man får kontakt med ”Torsten” och Team Bodden-Angeln. Nu blev det kort tid mellan reportage och tryck. Kanske detta slarv och övriga faktabrister annars hade kunnat undvikas. Hur som helst hade den konsumentupplysningen passat utmärkt tillsammans med den övriga infotexten, och bidragit till ett bättre helhetsintryck av reportaget som sådant. Utan guidehjälp, oberoende av språkliga knackigheter, hade antagligen storgäddorna lyst med sin frånvaro. Detta inte sagt för att förringa vare sig Stjärnqvists eller Lundqvist kvaliteer som gäddfiskare.
2004-06-06 13:32:45
Missvisande reportage i FFA om Storgäddornas Bodden
Omslaget på Nr 5 av Fiske För Alla som kom ut för en dryg månad sedan pryds av en sportfiskare med magnifik gädda. Hela historien bakom gäddfångsten återberättas sedan i ett sprudlande reportage inuti tidningen under rubriken ” Rügen ger rysningar”. Här berättas utförligt om ett fiskeäventyr som når sin kulmen när David Lundqvist fångar en supergädda med vikten 17,5kg. En fantastisk fisk. Fångsten gjordes straxt efter att jag själv varit på Rügen/Bodden och haft ett fantastiskt gäddfiske vilket rapporterades online här i slutet av feb. Vad artikeln i FFA inte ger information om är att det var det lokala östtyska guideföretaget Team Bodden-Angeln som ställde upp gratis med guider, information och arbetstid och den helt avgörande lokalkunskap som krävs föra att lyckas med fisket i det här speciella området. En alltgenom proffsig uppställning förutom vilken det här reportaget knappast hade haft någon fiskesucce att berätta om överhuvudtaget. När man får den typen av generös och seriös uppställning tillhör det god ton att man ger tillbaka något åt den hjälpande hand som ”sponsrat” alltsamman – i det här fallet Team Bodden Angeln. Men så gör inte FFA:s artikelförfattare. Ingen feedback till de som gjorde fiskeresan till succe. Ingen återgäldande information i artikeln till glädje för ett väl utfört jobb. Istället ensidiga upplysningar om hur vem som helst kan ta sig till Bodden för privat fiske. Är inte detta ett oförskämt agerande gentemot Team Bodden-Angeln? och luktar det inte utnyttjande? Men det är hur som helst missvisande gentemot läsarna av artikeln. F.Stjärnqvist vet mycket väl att det är svårt att lyckas på okända fiskevatten. Stjärnqvist vet också att Bodden är ett mycket speciellt fiskevatten där lokalkunskap betyder betydligt mer än på de flesta andra gäddvatten han besökt. Rimligen borde relevant information om fiskevattnets svårighetsgrad ha kompletterats med information om möjligheten att anlita lokala guider. Sportfiskare som tar sig till Bodden på eget bevåg med utgångspunkt från hur fisket beskrevs i artikeln riskerar nu dessutom kraftiga böter och avhysning från området! Detta därför att artikeln inte informerar om att fiske från drivande båt är strängt förbjudet och omedelbart beivras med just kraftiga böter vid upptäckt. Det enda fiske som tillåts från båt är det som sker vid fast uppankring! Ingenstans nämns heller att stora områden i Bodden är helt fredat från fiske. Överträds dessa lagar och osynliga gränser läggs inga förmildrande fingrar emellan från den mycket aktiva tillsynsmyndighet/sjöpolis som dagligen opererar i området från såväl stora som små båtar. För egen del fortsätter jag att anlita guider från Team Bodden-Angeln vid framtida fiskeresor – både privat och med kundgrupper. Jag förmedlar också resor dit för fiskare som vill bli guidade av Team Bodden-Angelns kunniga och skickliga guider på egen hand. Välkomna med förfrågningar till Storgäddornas Bodden! Hälsar Hans Nordin 08-739 39 15, 070-438 49 68
2004-05-10 11:14:51
Live-bait en suverän fiskemetod!
Bästa sättet att göra gösen rättvisa som sportfisk är att ta den på flötmete med levande betesfisk på mjukt spö. Då bjuder den upp till kamp av ett slag som wobbler- och trollingfiskaren nästan aldrig får nöjet att uppleva. En krigargös på 6kg levererar inte sällan intensivare batalj än en 10kg-gädda, även om 10kg-gäddans batalj kan sträcka ut längre över tid. Jag vet att det är många som backar och inte tror mig när jag påstår detta. Men så är det i alla fall, vågar jag påstå efter fångster av närmare 200 gösar och gäddor i de här storleksordningarna. Försommarens gösmete i skärgården har genom åren förblivit ett av fiskeårets absoluta höjdpunkter, det är nu gösen är på sitt allra bästa stridshumör. När jag började gösmeta i skärgården, på det sätt som jag snart ska beskriva, för dryga 15 år sedan var jag praktiskt taget ensam om det. Vi var några få mycket hängivna som på den tiden ”ägde” våra gösspotts för oss själva. I dag ser det annorlunda ut. Allt fler har fastnat i poängen med den här spännande fiskemetoden – som förutom till gös fungerar alldeles ypperligt även när metoden riktas även mot storabborrarna och hungriga storgäddor. Konceptet bygger på att utnyttja försommarens invasion av strömming i skärgården. Strömmingarna som fångas på vanligt sätt med strömmingstackel hålls levande i nätsump hängande utanför båten ( och i vattenfylld hink under kortare transporter). På lämpliga fiskeplatser ankrar man sedan upp båten – om man nu inte har möjlighet att praktisera fisket från landbacken förstås – och tacklar upp sitt spö. Ett bra ”metspö” är gärna 9-12 fot långt, vidare ska det ha en mjuk aktion för bästa funktion och känsla. Specialisterna använder gärna 12 fots mjuka karpsön. Medan vi andra kan skaffa in ett ”allroundspö” som kan fungera även till andra fiskemetoder. I vår har jag prövat ett spinnspö från ABU-Garcia som lever upp till högt ställda krav på känsla och funktion även vid metet. Spöt ”Conolon Pure Performance” med kastvikt 15-40gram, har fungerat bra under vårens gädd- och öringspinn. Det har nu visat att det är supergott att fiska med även vid metet! Kostar runt 900kr i handeln. Vidare behövs en hygglig haspelrulle fylld med ca 0,35 vanlig nylonlina, samt ett glidflöte för flexibla fiskedjup. Dessutom en halv meter tafs som håller bra för gäddtänder ( man får alltid räkna med gädda när man metar med levande betesfisk!) – den säkrar alla fångster. Grova vajertafsar brukar dock ha en avskräckande effekt på gösen. Bättre att köra med tunn vajer eller något av de andra nya spännande material som kommit fram på senare år. Ovanför tafsen ett sänke 10 –20 gram beroende på flötets bärighet – lämplig bärighet när metet sker med strömming ca 18 till 28 gram. Nederst en vass trekrok storlek nr 6 som sätts med en krok ca 3mm ner genom ryggen vid ryggfenan. Går man för djupt skadas fisken, sätts kroken för grunt lossnar den vid utkastet. En mycket bra regel vid alla napp där flötet dyker – är att räkna till 10 sekunder innan mothugg görs. Fisket sker alltså med öppen bygel. Minsta störning (stramning i linan) kan göra att såväl gös som abborre avbryter nappet – d v s snabbt spottar ut det krokförsedda bytet. Ge dem alltså 10 ostörda sekunder ( med öppen bygel) att dra in strömmingen ordentligt i munnen. Dessa 10 sekunder ger även gäddan tillräckligt med tid att få in strömmingen helt och hållet i munnen, och när krokningen sker sitter trekroken därför 19 ggr av 20 perfekt i mungipan! Ingen risk för tafsbrott m a o! Väntar man längre är det risk att strömmingen med krok hamnar långt ner i svalget. Vilket inte bara försvårar losstagningen utan också i det närmaste omöjliggör att återutsätta fiskarna. Att meta gös och storabborre fordar alltså viss disciplin av sin utövare. Som t ex att aldrig släppa flötet med blicken – för då nappar det ofelbart! När flötet ”nappat” i 10 sekunder fäller man bygeln och tar snabbt hem linan. I samma ögonblick som linan börjar sträcka upp sig börjar gösen eller abborren att upptäcka att det är något lurt – Det är då det gäller det att raskt resa upp spöt i ett svepande och ”långt” mothugg som driver in kroken ordentligt – innan gösen eller abborren hinner spotta! Drivna metare kan använda en annan teknik där man försiktigt tar hem löslina innan krokningen sker. Träning ger färdighet. Och innan det är dags att försöka sig på att fästa en nappande rovfisk gäller det också att hitta dem. Abborren kan sökas i närheten av eller direkt i eller straxt under strömmingsstimmen, även kring grynnor uddar mm på 3 – 10m djup. Gösen söks på de typiska vår- och försommarfjärdarna, ofta vid ”skrävelbottnar” och runt grynnor, uddar och platåer, men även utanför vassbänkar mm på 2 – 8m djup. Presentationen av betesfisken bör vara ca 0,5 – 1m över botten vid fiske som sker på grunda platser. Vid fiske på större djup kan gös röra sig i mellanlagren, men även här gynnas ofta utfallet av att hålla sig bottennära 0,5 – 2m över botten. Varma kvällar kan jagande gös uppträda mer ytnära även över de större djupen, då kan de nappa när strömmingen flänger runt 1-1½m under vattenytan. Fiskemetoden kan praktiseras hela maj och juni. Men mot midsommar och början av juli har de flesta gösarna börjat söka sig ut mot högsommarfjärdarna där de lever ett mer pelagiskt liv i jakten på strömming, eller nors och siklöja där sådan stimfisk förekommer. Allting styrs som vanligt av biologiska klockor, temperaturer, ljus, syretillgång och vart betesfisken håller till. Bildkollaget är från helgens övningar, som bjöd på dubbelhugg och trippelnapp vid flera tillfällen. Storgäddan nappade i går eftermiddag alldeles invid båten så det stänkte om flötet. Efter en lång härlig kamp lät hon sig vägas och fotas och sedan återutsättas, 11,3kg /116cm.
2004-04-16 09:58:39
Gäddmånaden April
I april spöfångas det fler storgäddor under någon annan månad under året. Anledningen är förstås att storgäddorna nu kommer in på grunda territorier för att leka och blir lättare tillgängliga för sportfiskare. Med romfyllda bukar läggs det några kilo extra till vikten på varje fisk. Efter leken förvandlas den bukstinna 10kilosfisken till en avlång tämligen smal 7,5 – 8kgfisk. Och den fetbukiga 12kilosmadamen kanske nu inte tynger ner vågen över 9kg. Långa och slanka har de blivit. Det är tur att de sätter igång med rena hetsätandet i maj, så att de fram mot midsommar redan har hämtat igen det mesta av den köttvikt som under vintern transformerats om till näring för romsäckarnas tillväxt. Direkt efter leken börjar hongäddan bygga kropp igen för nästa vårs lek. Så tickar den biologiska klockan. Det är individens och artens överlevnad det handlar om. Straxt före den omedelbart förestående leken är hongäddan instinktivt rädd om sin rom. Hon vill inte riskera att förlora den genom snabba ruscher. Därför fiskar vi med långsam presentation för henne. Ibland t o m med beten som presenteras extremt långsamt. Fisketekniken och valet av beten påminner en hel del om hur vi fiskar när gäddan ibland beter sig ”köldstelt” på öppet vatten under vinter och tidig vår. Även då är det olika tekniker med slowspinn, eller flötmete med levande betesfisk, eller trolling i fart runt 1-1,4 knop som gäller. Efter leken, eller i stigande vattentemperaturer och sedan under sommarhalvåret är hon betydligt mer hågad för att tillämpa den jaktteknik hon är biologiskt utvecklad för – stillastående försåtjakt, eller aktivt strykande – med ruskigt snabba avslut där käftarna slår igen stenhårt runt bytet. Men nu i april gör man alltså säkrast i att beväpna sig med grejor som kan fiskas hem riktigt långsamt om det behövs. Klassiska gäddwobbler för detta fiske är Zaltwobblern, Swim-Whizz, Magnum Pike. Bland flytande wobbler kan även en 16cm Nils Master göra god tjänst. För Jerkbaitfiskaren kan det vara en Busterjerk eller en Jeppanjerk som bägge kan fiskas med ganska likartad teknik men där Jeppanjerken är den extrema lågfartsjerken. En flytande Bomber 16A som blyas ner med ca10 gram bly ovanför tafsen kan också fiskas hem långsamt över lite större djup. Eller varför inte en sjunkande eller en svävande Zam som har en inbyggd och lockande lågfartsegenskap. En hel del skärgårdsgäddor fångas nu i april på 3-6m djup. Men ute i Mälaren t ex där ytvattnet ännu är runt 3-3,5grader över de stora vattenmassorna återfinns just nu en hel del fisk på 5-10m djup – tillgängliga för djupspinn med jiggar, eller djuptrolling med nedblyade eller oblyade wobbler – Nils Master, Bomber, Zalt, Halco, Strike Pro, Abu Hilo 40 gr. Eftersom det inte är alla dagar gäddorna vill kliva högt upp i vattenlagren för att knipa ens en långsamt presenterad wobbler kan det vara av avgörande vikt att komma ner mot bottenregionerna för att få storgäddan att reagera. I takt med att vattentempen nu stiger kommer allt fler gäddor att glida in på riktigt grunt vatten, en del för att starta igång med den allvarsamma leken, andra för att lapa värme och förse sig med den betesfisk som också söker värmen. Viktigt för en fiskesugen nybörjare är att inte stirra sig blind på alla fångstrapporter och reklamknep. Istället för att förköpa sig på en massa olika modeller och färger i enövertro att det är redskapen som gör fiskaren, är det bättre att satsa lite mer på några få modeller och sedan verkligen lära sig att fiska med dem! I slutänden är det detta som skiljer den verkligt framgångsrike fiskaren från den mindre framgångsrike när de befinner sig på samma vatten. Den ständigt framgångsrike fiskaren är en reflekterande fiskare som sällan gör någonting av en slump, han eller hon utnyttjar optimalt och med känsla potentialen i de fiskegrejor han har. Till skillnad från en förköpt prylfiskare som lätt hamnar vilse och tappar tron på både sig själv och sina redskap. Det är ofta småknep och detaljer som är avgörande i fisket – sådant som kommer med stigande erfarenhet och nedlagda timmar.
2004-04-13 10:45:59
Boka fisketur med Fiskeguide Hans Nordin

Copyright © Hans Nordin