 Kaliningrad
Rysk enklav i spillror Kaliningrad, insprängt
mellan Litauen och Polen är ett "bortglömt", litet, ryskt
territorium med stora ekonomiska svårigheter. Från 1300-talet
ända fram till andra världskrigets slut, 1945, var Kaliningrad
preussiskt/tyskt och huvudstaden hette Königsberg. Stora delar
av Königsberg/Kalinigrad förstördes under kriget av de
allierades bombräder och mycket av det, som trots allt återstod,
jämnades med marken av "sovjeterna". Efter kriget flydde, deporterades
eller mördades den tyska befolkningen för att ersättas
med "sovjeter". Allt tyskt skulle utplånas och staden byggas upp
i sann Stalinistisk anda (dvs med "betong-arkitektur"). Staden fick
sitt nya namn uppkallat från Stalinlojalisten Mikhail Kalinin.
foto
Öppnades 1991
Under kommunist-tiden var staden stängd för västerlänningar
pga dess militära betydelse. Efter "glasnost" men så sent
som 1991 blev det möjligt att besöka Kaliningrad igen. Under
1991 kom ca 50 000 turister till Kaliningrad, främst äldre
tyskar som ville återse sin gamla hemstad. De fann att inte mycket
var sig likt från Königsberg-tiden...
Visum -ett elände
Fortfarande behöver du dock visum för att besöka K. Detta
är ett eländigt problem. För att få visum måste
du boka hotellrum i förväg hemifrån. Jag menar om man
är ute och luffar runt är det inte lätt att hemifrån
veta just vilken dag man kommer vara i K. Har du väl lyckats boka
hotellrum får du räkna med att detta kostar ca 400 SEK för
billigaste alternativet, att bo på en båt! Tillkommer gör
kostaden för visum. Ett annat, betydligt smartare alternativ är
att åka på dagsutflykt från Polen. Detta val gjorde
jag och Henrik Olsson, Bromma sommaren
1995. I Gdansk finns resebyråer t ex ”Lauer Travels” som arrangerar
dagsutflykter. För ca 750 SEK får du åka taxi Gdansk-Elblag
och snabbgående båt Elblag-Kaliningrad. Detta tar sammanlagt
ca 3 1/2 tim.
"We want to see Lenin !"
Väl framme väntar en taxi med "chaffis" och guide. Du kan
också gå runt i staden på egen hand men välj
taxin av säkerhets- och praktiska skäl. Vår närsynta
guide i rosa polyesterkavaj föreslog hurtigt att vi skulle börja
med att titta på en kyrka. -No, no we want to see Lenin, svarade
vi raskt. Leninstayer och annan sovjetpropaganda
finns kvar i staden, såväl som hyllningar till gamla krigshjältar
Vi satte högsta fart mot Lenin!
Sprängningen av slottet
Kaliningrad av idag har ca 400 000 invånare och är ingen
vacker syn. Vägarna är miserabla med stora kratrar överallt.
-No money!, säger "taxi-chaffisen" uppgivet samtidigt som han brakar
rätt ned i en jättegrop och alla i bilen studsar upp i taket.
Bilarna tvingas lika ofta som att köra på vägen använda
trottoarerna för att ta sig fram. Arkitekturen är Stalinistiskt
betonggrå. Överallt förfaller husen, inget repareras.
Luftföroreningen är påtaglig och Pregolyfloden som rinner
genom centrum, har svart, stinkande vatten. Fascinerande med staden
är kontrasterna mellan de gamla, vackra tyska lämningarna
och de nya 50 åriga ryska. Exempel på tyska lämningar
är t ex vackra"Stock exchange market"
från 1870 och Brandenburger Tor
som inte bara finns i Berlin utan alltså även i Kaliningrad.
Ett exempel på det skrämmande sovjetiska, misslyckande ariktektur-experimentet
i staden är när man beslöt sig spränga det 700 år
gamla "Königsbergslottet" för att ersätta det med "Dom
Sovietov", ett tänkt affärscenter. Huset är
fortfarande efter 27 långa år inte färdigbyggt!
Många med mig anser detta vara världens fulaste hus. Dynamit
är nog bästa lösningen...
Ryska kösystemet
Efter att ha "träffat" Lenin går vi runt på affärer,
jag köper ett ryskt passfodral=kult! Det gamla sovjetiska kvittosystemet
lever kvar. Först skall du peka ut en vara och få ett kvitto.
Ställ dig sedan i kö nr 2 för att betala varan där
du får ett nytt kvitto. Slutligen till sista kön med kvitto
nr 3 där du hämtar ut varan. Allt detta för ett passfodral
för 7 SEK... Sedan kollar vi in olika kyrkor, Brandenburger Tor
och nöjesfältet.
Möte med maffian
Efter ett tag blir vi hungriga, tänker att oerhört nedgångna
”Cafe Cocmoc” verkar vara ett spännande ställe för en
måltid. Väl inne på cafét tar Henrik upp kameran
för att ta en bild på den slitna inredningen.
Då störtar tre skummisar upp. De tror att vi är från
polisen och kräver att få filmrullen av Henrik. De är
lindrigt sagt upprörda och hotfulla! Vår närsynta guide
rycker in och förklarar att vi bara är turister. Då
lugnar typerna ned sig och sätter sig åter ned vid bordet
igen. Vi rusar ut på gatan och guiden berättar att skummisarna
är maffiamedlemmar! Efter den skakande upplevelsen köper vi
en öl ute på gatan istället av en kvinna med mobil
ölvagn. Efter ölpausen sticker vi iväg med taxin
mot marknaden (se bilder nedan). Här finns allt möjligt och
omöjligt att köpa som t ex militärprylar, kikare, kläder
och annat. Till min stora glädje köper guiden ett ryskt militärmärke
åt mig, trots att hon har det fruktansvärt illa ställt
ekonomiskt! Hon vägrar sedan ta emot pengar av mig, hävdar
bestämt att det är en gåva. Jag blir rörd...
Klicka här för bild nr 3 från
marknaden
Bröllop bland kanoner
Vid det här laget har det blivit eftermiddag och vi är rejält
hungriga och åker därför slutligen till en ny restaurang.
Framme där får vi veta att det skall ta närmare en timme
att göra maten. ”Taxi-chaffisen” muttrar besviket, slänger
i backen på sin gamla Lada och ”bränner” vidare mot en ny
restaurang. Förut vimlade det av folk ute på Kaliningrads
restauranger men när priserna släpptes fria steg priserna
dramatiskt till fantasipriser för lokalbefolkningen. Restaurangen
vi till slut går in på är, sånär som på
oss, folktom. Jag förstår varför.70 SEK för en
smaklös, minimal schnitzel ! Efter maten besöker vi olika
krigsmonument med gammal uttjänt krigsutrustning. Bland de rostiga
kanonerna sitter diverse bröllopspar och skålar i champagne!!!
Det är en rysk tradition att efter bröllopet åka ut
till krigsmonument!. Pittoreskt!
Stolichnaya Vodka
Valutan är som i övriga Ryssland den kratigt fallande rubeln.
Växling kan göras i speciella små kiosker
Innan hemresan gör vi av med våra sista rubel på Stolichnaya
vodka som tillverkas i Kaliningrad. En fin souvenir från besöket
i Ryssland.Dessförinnan har dessutom Henrik inhandlat en Lenin-staty
som han släpar runt på de resterande tre veckorna av vår
tågluff som fortsätter runt Polen. Starkt jobbat! Vi säger
adjö till guiden och ”taxi-chaffisen” som varit med oss hela dagen.
De tyckte vi var lustiga som fotograferade, för dem, väldigt
knepiga saker som gamla trasiga hus och bilar. Besöket i Kaliningrad
var en spännande upplevelse. Vi bjöds på skarpa kontraster
och träffade människor som trots alla sina svårigheter
var mycket vänliga. Eftersom vi bara stannade över dagen kunde
vi inte utforska nattlivet i staden och discot som guiden
tipsade om. Kanske lika bra det...
Text:
Anders Thorsell, Sundsvall
Foto:
Anders Thorsell, Sundsvall & Henrik Olsson, Bromma,
Copyright© 1996
Lämna gärna synpunkter på artikeln. Kontakt
Denna artikel skrevs 1995 och är därför inte överensstämmande med förhållandena
i Kaliningrad idag. |
