|
Gansbaai, Sydafrika,
981217. 10674 km.
Vithajsafari
Det
fräser ilsket om det vita skummet som bildas när båten
bryter vågorna. Atlanten ser motbjudande ut med sitt mörka
och kalla tolvgradiga vatten. Vinden får ögonen att tåras.
Acke och jag står längst bak i båten och håller
ett krampaktigt tag med båda händerna om relingen. Alla är
tysta och spejar med spända ansikten ut över havet. Förmodligen
sänder vi alla filmen Hajen en tanke som satte skräck i hela
världens bad fantaster i slutet av sjuttiotalet. Just här
utanför den fridfulla bohuslänsliknande fiskebyn Gansbaai
kan man finna en av världens högsta densitet av vithaj (charcharodon
charcharias).
Favoritföda
Ungefär
5 nautiska mil utanför Gansbaais kust rakt ut i Atlanten ligger
Dyer Island.
Dyer Island är en stor flat klippa som förutom att den är
ett tillhåll för flera olika arter sjöfåglar,
Jackass pingviner också håller en sälkoloni på
över 30.000 sälar vilket är vithajens favorit och basföda.
Mer haj under
lågsäsong
För
tillfället är det lågsäsong för att åka
ut med båt för att studera och dyka (i bur) med vithaj. Lågsäsong
för vithaj innebär konstigt nog att det finns fler vithajar
i området än under högsäsong, uppskattningsvis
250 mot 50 stycken. Under lågsäsong för oss åskådare
är det högsäsong för vithajarna som kommer in för
att få sig ett lättfångat skrovmål under perioden
då sälarna föder sina kutar. Då vithajarna är
mätta attraheras de inte lika lätt till båten och betet
som användes för att locka till sig dem. Annars kommer de
nyfikna vithajarna gärna upp till och runt om båten och ser
vad som står på menyn. Som lågsäsong räknar
man december och januari. Till de absolut säkraste månaderna
att se vithaj är maj till spetember.
Naturligt lockbete
Som
lockbete använder man kost ifrån vithajens naturliga meny.
Lockbetet består av fet oljig hajlever som flyter ut och lägger
sig som en tunn hinna på havet och föres iväg med strömmarna.
Kommer det in någon vithaj som korsar fältet med hajleverolja
kommer den eller de garanterat upp till båten för att checka
läget efter mat.. Själva betet som består av 20 kg haj
fästs vid en boj som sitter fast i en lina. Sedan börjar den
långa väntan…..
Den som väntar
på något gott…
Stålburen
som användes vid dykning ser oroväckande klen ut och skakar
till varje gång dyningarna når båten. Den är
helt säker och väl beprövad lugnar kaptenen. Men jag
är ändå glad att det inte är jag som skall ner
i den och slänger ett öga på Acke som är den som
dyker av oss och just nu går en inspektionsrunda . Dykledaren
går igenom vad som kommer att hända om vithaj dyker upp och
vad som inte får hända. Båten man har valt ligger relativt
lågt i vattnet för bästa beskådning av vithaj
men det känns nästan för nära när det berättas
om stora fullvuxna exemplar mellan 3-6 meter. Medan vi väntar berättar
dykledaren vidare om vithajens leverne , hur långt forskningen
kommit och att vithajen är skyddad av lag i hela Sydafrika. Efter
nästan fyra timmars väntan har vi nästan tappat tron
på att se någon vithaj då plötsligt en ryggfena
klyver ytan. Alla flyger upp och är genast på helspänn.
Mina knän blir som gele och hjärtat slår några
extra slag. Vithajen är så stor och båten känns
liten och bräcklig. Snabbt klättrar vi upp i utsiktstornet
på båten. Stegen är på utsidan och det är
nervöst att klättra upp och veta att om man faller, faller
man rakt ner i havet och blir hajmat. Kaptenen som sett många
vithajar säger att vi har tur. Det är en dryga fem meter lång
och välgödd vithaj vi har på besök. Redan mätt
och belåten cirklar vithajen förstrött runt båten
och betet några varv som för att visa upp sig innan han dyker
och försvinner i det mörka kalla vattnet.
Hajhälsningar
från Boel och Acke.
|
