| Rapport 4 - Oktober 1997 (Rumänska gränsen) | |
| Gränsen
mellan Ungern och Rumänien 971008, 2683 km. Gränsövergången tar en faslig tid. Till en början vill tullaren titta i varje väska , men efter en stund tröttnar han.Gränspolisen tar våra pass. Skakar på huvudet. Problem, problem säger han dystert. En elegant välklädd dam i röd blå matchande kjol och kavaj stoppar pengar i kontrollantens ficka.Sen försvinner hon snabbt in bland trängslen i folkmängden.Huttrar till klockan är knappt åtta på morgonen.Det är råkallt. Solen vill inte riktigt komma fram. Acke följer med gränspolisen in i ett separat rum för att förklara vår färdväg. Lite varstanns står det militärer med sina vapen som ser fullt beredda ut att skjuta vilket ögonblick som helst. En sprit luktande militär med kalasjnikov kommer fram till mig . Med lösryckta tyska fraser undrar han barskt var vi är ifrån och vart vi är på väg. Kalla kårar sprider sig längs med ryggraden. Snabbt börjar jag lasta på cykeln och känner att jag bara vill härifrån ; - nu ! Efter drygt två timmar kommer Acke tillbaka med den sura polisen som nu skrattar och ler. Inga problem visumet är fixat 33 $ / person och vi får lov att stanna i en månad. Efter alla varningar vi fått höra om tjuvar och banditer är det med en viss nervös pirrande känsla vi entrar Rumänien. Något illa till mods sicksackar vi fram på de urusla vägarna. Vägen är lagd av stora betong block som nu har satt sig och imellan har det bildats rejält höga uppstickande kanter. Osäkra på ifall de kan slå i sönder fäljen på cykel hjulen rullar vi sakta fram genom den grådisiga morgonen. Det är lite av en chock att komma in i Rumänien efter civiliserade Ungern, som kanske mer kan betraktas som väst europa. Vi tycks ha hamnat mitt ute i den fattiga men hjärtligt sinnade landsbygden. I den första lilla byn vi cyklar igenom möts vi utav en medelålders man med lång svart ylle rock och ett skumt utseende. Med gäll röst ropar han på oss. Förvånad över att vi cyklat ända ifrån Sverige för att besöka hans hemland hälsar han oss varmt välkomna och vill bjuda oss på en uppiggande kopp förmiddags kaffe. Folk vinkar och ropar glatt till oss när de kör förbi med häst och vagn. Ett litet blygt fux färgat årsföl gömmer sig bakom vagnen mamma drar , som är full av gyllengul majs , när vi susar förbi. Det är ett tufft liv för de små fölen redan ifrån tidig ålder. Hemma i Sverige får de vara barn och mer eller mindre slöa tills de rids in vid tre -års ålder. Några uteliggare som tillbringat natten i vägkanten tittar yrvaket på oss. Det är tid att skörda majsen. Överallt på fälten plockar bönderna skörden för hand. Stora berg av solmogna majskolvar ligger längs med vägkanten i byarna. På huk sitter kvinnor och barn och skalar febrilt majskolvar. Titt som tätt kommer en skitig , mager och ofta halt häst dragandes på en alltför tung överfull majskärra påhejad av sin herres långa snärtande piska. Där det finns plats släpper de sitt lass för att sedan om igen styra kosan ut till det leriga fältet. Ett hårt arbete som betyder tidiga och kyliga morgnar och sena och sega kvällar. Redan i ung ålder lider många av jordbrukarna av reumatisk värk. Folk bor i små hus , många med jordstampat golv , lika bräckliga som ett ved skjul. Bristen på varma vinter kläder är stor och många har inga skor utan går barfota. Varje gång vi stannar och pratar
med bönderna slänger de långa längtansfulla blickar
på mina suveräna Fjällräven Bree vandrar kängor. Jag
önskar verkligen att vi hade cykelväskorna fulla av
varma kläder och skor att ge till dem. En flock svart
vita kor har letat sig fram till byns kyrkogård på jakt
efter något grönt gräs-strå som ännu inte gått
höstens gulbruna färg till mötes. Lugnt går de och
betar mellan gravstenarna medan byborna håller
begravningsgudstjänst en bit därifrån. Magen börjar
säga till om att den inte fått någon ordentlig frukost
att arbeta med. Stannar till vid dikeskanten. Lätt och
enkelt lagar vi till Ekströms blåbärs - soppa på
vårt fler bränsle kök. Soppan värmer gott ända ner i
lill tån och den söta blåbärs smaken får oss att
piggna till medan vi ingående studerar kartan. |
|
 © Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. |