Rapport 16 - Januari 1998 (Syrien)
Syrien , Palmyra , 98 01 31 , 6332 km.
Palmyra-oasen , långt långt ute i den syriska öknen.

Sista veckan i Turkiet var fruktansvärt jobbig och bestod mest av regn,hagel,stormande motvind och slingrande serpentinvägar i det oändliga - snacka om berg-o-dalbana ! Vilade upp oss några dagar i Aleppo i norra syrien. En härlig stad med kolonial atmosfär och arkitektur ( mest fransk) , kyrkor och moskeer bredvid varandra ,franska lyx-restauranger,riddarborg där korstågen hade sitt fäste på 1100-talet,överallt amerikanska vrålåk från 50-talet,engelskt klocktorn och mitt i denna saliga blandning mellan öst och väst ligger den väldiga souqen: en hektar stor marknadsplats under tak. Här i souqen blir man snabbt uppslukad av det stora folkvimlet, skrikande försäljare, härliga krydd-dofter där kardemumman dominerar, kacklande hönor och klapprande åsnehovar. Kvinnorna bär svart, heltäckande slöja och männen sin traditionella Palestina-sjal.Boel tvingas bära sjal som täcker allt hår och största delen av ansiktet för att slippa männens genomträngande och stirrande blickar. Själv har jag min fjällrävenhatt på mig men det är ingen som glor på mig för det.

Som överallt i Syrien är människorna otroligt snälla och generösa. Marknadsidkarna bjuder oss ständigt på arabiskt kardemumma kaffe och pistagenötsgodis. Vid ett tillfälle under ramadan ( muslimsk fastemånad då man endast får äta och dricka under solnedgång och soluppgång ) blev vi till och med bjudna på en jättebuffe-måltid ( grillat lamm, sesam- och kikärtspasta och varmt nybakat bröd ) av en glad leksakshandlare.

I Aleppo bodde vi på det anrika " Baron Hotel " som härstammar från början av seklet och gästats av många prominenta gäster såsom T E Lawrence (Lawrence of Arabia ), Agatha Christie, Charles Lindberg, kung Gustav Adolf, prins Bertil, Rockefeller med flera. De åkte oftast med Orientexpressen (förutom möjligen Lawrence of Arabia, som troligtvis kom hit på kamelryggen) som avslutades i Aleppo, där de tog in på Baron Hotel - Syriens motsvarighet till " Raffles Hotel " i Singapore.

Inte mycket som förändrats sen den tiden. Att sitta i baren och dricka en kall Al-charköl i samma fåtölj som Lawrence suttit och fisit i, känns som om man förflyttats långt, långt tillbaka i tiden och bara väntar på att
Agatha Christie skall komma in och dra en historia...

Sitter just nu uppe på en helt annan sak som har några fler år på nacken än den där läderfåtöljen, nämligen ett vattenledningsrör lagt av romarna på den tiden de regerade här i Palmyra. Palmyra-oasen var en mycket viktig del av den gamla sidenvägen från Kina och Indien till Europa belägen mitt här ute i syriska öknen, 14 mil från Irak. Här fanns det vatten i överflöd för de törstiga kamelerna, vatten som idag förser de milsvida dadelpalmsodlingarna. Här tjänades saftiga pengar på höga tullavgifter som handelskaravanerna fick betala. Idag är det en av världens största ruinstäder från det mäktiga romaremperiet och de enda karavanerna man tjänar pengar på idag är turistkaravanerna som då och då dyker upp iform av mängder av busslaster.

Men just nu är det rätt så öde bland det 50 hektar stora område som bland annat bjuder på en mäktig 700 meter lång gata, kantad av pelare,
amfiteater, badhus, torn och tempel. Det var här den intelligenta och mycket vackra härskarinnan Zenobia (släkting till Cleopatra ) regerade med full kraft, tryckte egna pengar och gjorde till och med Palmyra självständigt från romaremperiet. Detta tyckte kejsare Aurelian mindre om, tillfångatog Zenobia och förde hem henne i guldkedjor till Rom, där hon svälte sig till döds. Alltså var jantelagen utbredd redan på denna tid - var man för populär hamnade man bakom galler...

Hälsningar Acke.

Till Rapport 17 -->

© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt.
Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.