| Rapport 15 - Januari 1998 (Syrien) | |
| Syrien,
Furqlus, 98 01 28 , 6210 km. Nej , nej , nej skriker mannen högt. Här kan ni inte sova. Men vi har eget tält, försöker Acke. Nej, nästan vrålar mannen igen. Hans bruna ansikte har fått en rödaktig ton. Upprört fäktar han med armarna och pratar högt på arabiska. Vi suckar och tittar uppgivet på varandra. Runt omkring oss har en hel hop av nyfikna människor samlats. De står så tätt omkring oss att vi har blivit helt fastlåsta i mitten med cyklarna. Känner att gränsen till att få ett irritations utbrott är farligt nära. Varför måste folk alltid stå så nära inpå oss ? Varför kan de inte stå åtminstone en halv meter i från ? Varför måste de alltid skrika när de pratar ? Varför måste de alltid ta på mig och fingra överallt på cyklen ? Plötsligt skingras alla människorna och den ilskna mannen kommer fram på nytt. Ett hopp tänds kanske har han ändrat sig. Med ett grovt finger pekar han på en ung man i rutig skjorta och glasögon som kommer springandes. Mannen är byns engelsk lärare och presenterar sig som Hassan. Det visar sig att den ilskna mannen inte alls är arg. Utan han tyckte bara synd om oss att vi skulle behöva sova i tält på vintern när det är så kallt ute. Istället bjöd han in oss till sin bror. Oerhört glada tackar vi honom. Stolt sträcker han på¨sig och grymtar något ohörbart till svar. Sällan under vår resa har vi skådat en sådan gästfrihet som syrierna visar oss.Överallt blir vi inbjudna på te och för att övernatta.
Hassans yngre bror Diar
vankar nervöst fram och tillbaka över golvet med en
sladdlös telefon i högsta beredskap, iklädd en
gulgrön garbadin kostym och vita nylon strumpor. Han
väntar på samtal ifrån sin fästmö. Kanske kan de
träffas ikväll,dock i största hemlighet. Undrande,
frågar han om det är samma för oss i Sverige.
Förvånade,lyssnar de när vi berättar att det är
fritt fram att kunna träffas på tu man hand innan
äktenskap ägt rum. Man behöver inte gifta sig man kan
leva tillsammans ändå. Sådant som är helt otänkbart
i deras kultur och religon. Hassan berättar att det inte
är ovanligt att en dotter blir bortgift vid 15 - års
ålder med en 20 år äldre man . Efter ett år väntar
hon oftast första barnet. Jag ser att ni har ringen på
vänster hand, fortsätter Hassan,då är ni gifta ?
Javisst,är vi gifta svarar vi i korus och håller
fingrarna ikors bakom ryggen. På vilket sätt är ni
släkt, frågar han. Släkt, vi är inte släkt svarar
jag fånigt. I Sverige går det bra att gifta sig med vem
man vill. Huvudsaken är att man älskar varandra och att
båda parterna är överens. Mohammed min äldste bror |
|
| Till Rapport 16 --> | |
© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. |